Funderar på en självslående fock till våren (seglar ensam)
Mina frågor är:
1.Hur mycket segelyta förlorar man? Har en 110% idag.
2. Måste skenan vara \"krummad\"?
3.Går det bra att ha den på rulle
4. Hur lång skall skenan vara? (skotvinkeln i grader)
Min skotskena är monterad på skarndeck efter överbyggnadens kant,
så jag tror inte skotvinkeln är optimal.
(Det verkar vara mindre vinklar på modernare båtar?!)
M V H anteri.
Självslående fock
Är skot vinkeln för stor så kan du enkelt fixa det antingen med stoppare på skenan, eller det som är roligare att sätta en trimtamp mitt i båten som begränsar hur mycket släden kan åka i sidled.
Självslående är inte alls att förakta när det är ont om plats och du kryssar. Sedan tappar du kanske 0,1-0,3 knop och vad gör det.
Självslående är inte alls att förakta när det är ont om plats och du kryssar. Sedan tappar du kanske 0,1-0,3 knop och vad gör det.
Som NF-segalare kör vi bara med självslående fock. Kan inte uttala mig om hur det skulle vara att segla med 110%.
På vår båt är skenan på maxläng enligt klassregeln vilket är fördelaktigare på lite öppnare bogar. Många har lite kortare än vad vi har.
På kryssen skotar vi hornet på seglet till ca 8 % från mitten. Vi justerar travarens position med dubbla kontrollinor. Vi kan då på ett enkelt sätt låsa travaren i yttersta läge på undanvinden. De flesta andra NF:ar brukar bara ha en kontrollina som utgår från \"mitten\". Man kan även sätta mekaniska stopp men då måste man fram och kan inte justera från sittbrunnen.
Ivåras bytte vi vår gamla skena till en ny, Du kan läsa mer här:
http://nf.broach.se/var-nf/projekt/fockskena-2006
Svar på frågorna:
1. Vet ej
2. Ja skenan måste vara böjd tredimensionellt (dvs i två olika rikningar)
3. He he, Nej skenan gåt inte bra att ha på rulle, däremot går det bra att ha en självslående fock på rulle.
4. Skenan ska vara så lång som möjligt, men praktisk sätt så vill man inte att den ska vara ivägen. Jag misstänker att LYS-reglerna säger någonting i stil med att skenan inte får gå utanför skrovet på båten.
På vår båt är skenan på maxläng enligt klassregeln vilket är fördelaktigare på lite öppnare bogar. Många har lite kortare än vad vi har.
På kryssen skotar vi hornet på seglet till ca 8 % från mitten. Vi justerar travarens position med dubbla kontrollinor. Vi kan då på ett enkelt sätt låsa travaren i yttersta läge på undanvinden. De flesta andra NF:ar brukar bara ha en kontrollina som utgår från \"mitten\". Man kan även sätta mekaniska stopp men då måste man fram och kan inte justera från sittbrunnen.
Ivåras bytte vi vår gamla skena till en ny, Du kan läsa mer här:
http://nf.broach.se/var-nf/projekt/fockskena-2006
Svar på frågorna:
1. Vet ej
2. Ja skenan måste vara böjd tredimensionellt (dvs i två olika rikningar)
3. He he, Nej skenan gåt inte bra att ha på rulle, däremot går det bra att ha en självslående fock på rulle.
4. Skenan ska vara så lång som möjligt, men praktisk sätt så vill man inte att den ska vara ivägen. Jag misstänker att LYS-reglerna säger någonting i stil med att skenan inte får gå utanför skrovet på båten.
Stefan
Rent fysikaliskt, seglingstekniskt bör focken \"få kontakt\" med storseglet så att spalteffekten etableras. Det kräver som regel en maximerad akterrunda. En lösning är självslående fockar med lattor och man kan ha stående lattor om man vill ha rullsegel.
Men det är viktigt att segelmakaren har kläm på det här, annars kan man förlora en del. Men en traditionellt skuren 110%-are och en maximerad självslående fock behöver inte vara så stor skillnad.
Men det är viktigt att segelmakaren har kläm på det här, annars kan man förlora en del. Men en traditionellt skuren 110%-are och en maximerad självslående fock behöver inte vara så stor skillnad.
Anders S
85%
Till vår förra båt sydde vi upp en selftacker-fock och monterade en Laremi-skena. Vi skippade maxbredd på skenan bla för att premiera framkomligheten på däck. Vi hade ingen rulle så vanliga horisontella lattor hjälpte till att få en vettig akterrunda. Skenan bör (måste) monteras så nära masten som bara är möjligt om man skall kunna få max storlek på seglet. Vi hade manuellt flyttbara ändstopp på skenan så att skotvinkeln kunde ställas in optimal - dvs ca 7-9 grader från centrumlinjen vid lägre vindstyrkor samt att man kunde öppna upp spalten när vinden ökar. Segelmakaren sa att seglet, jämfört med en 110%, blev på ca 85%.
Tycker inte att selftackern ersätter 110%, men den är ett mycket bra komplement. De dagar vi såg att det skulle bli mycket kryss och/eller hård vind körde vi med selftackern. Var det däremot långa bogar med lite färre slag eller öppen vind så valde vi 110%, då den hade ett märkbart fartövertag. Speciellt om det öppnade upp lite så att man kunde släcka på skoten.
På vår nya båt, som är en \"genuabåt\" saknar vi verkligen selftackerns lätthanterbarhet. Därför sitter oftast det en Genua 3/kryssfock på rullen, då de större Genuorna blir lite bökiga att kryssa med - vi vägrar anamma det \"moderna segelsättet\" att slå på motorn när det är motvind
Tycker inte att selftackern ersätter 110%, men den är ett mycket bra komplement. De dagar vi såg att det skulle bli mycket kryss och/eller hård vind körde vi med selftackern. Var det däremot långa bogar med lite färre slag eller öppen vind så valde vi 110%, då den hade ett märkbart fartövertag. Speciellt om det öppnade upp lite så att man kunde släcka på skoten.
På vår nya båt, som är en \"genuabåt\" saknar vi verkligen selftackerns lätthanterbarhet. Därför sitter oftast det en Genua 3/kryssfock på rullen, då de större Genuorna blir lite bökiga att kryssa med - vi vägrar anamma det \"moderna segelsättet\" att slå på motorn när det är motvind
En selftackar fock ät typisk på 85-90% av dit J-mät =avstand från mast til forstag. Du vil altså miste m2 med en selftackar sammenliknet med en 110% fock.
Om du får en selftackar fock större enn 90% med stående lattor och stor akterrunda skall du väre opmärksom på, at den kan slå alt i stykker som är monteret på forsidan av din mast, när du slår på kryssen. En kompis har just mistet sin radar och deckljüs på den konto.
Men det underbart att segla med en selftackar....
Om du får en selftackar fock större enn 90% med stående lattor och stor akterrunda skall du väre opmärksom på, at den kan slå alt i stykker som är monteret på forsidan av din mast, när du slår på kryssen. En kompis har just mistet sin radar och deckljüs på den konto.
Men det underbart att segla med en selftackar....
Steen
Danmark
Danmark
-
Ostkustseglarn
- Silvermedlem
- Inlägg: 25
- Blev medlem: tor 24 aug 2006, 12:13
Den enda egentliga nackdelen med en självslående fock är (förutom att man kanske tappar nån kvm) att de är svåra att få att stå bra på läns. Man kan då använda dubbla skot där man skotar i ett fast block i relingkanten för att få den att fungera på riktigt öppna bogar. Provade detta för ett tag sedan och i relativa vindvinklar över 130 grader så blev det bättre drag i focken genom att skota den o relingskanten istället för i selftackerskenan. På min båt använde jag blocken för spinnakersuggorna för detta. 
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Bockning
Har i ett par års tid försökt sätta mig in i hur bockningen ska vara. Dubbla radier eller vad det kallas. Vore guld om någon kan förklara på ett enkelt vis. Jag har redan tyvärr köpt en standardskena från Rutgerssons. Bruksanvinsningen ang radien var inte nåt att jubla åt; om inte radien stämde nåt vidare skulle man sätta sig på den och gunga lite så det blev bättre.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Det där med radien är inte så enkelt... Först måste den stämma med LP (vinkelräta avståndet mellan skothorn & förstag) sedan ska den dessutom stämma med dragriktningen på skotet för att skotvagnen inte ska bli snedbelastad (Bara gå på hjulen på över eller undersidan)... På en hel del 70talsbåtar (t.ex min egen) missade dom det sistnämnda med följden att hjulen på översidan \"går ner sig\" och det börjar kärva. Själv har jag löst det genom att dra skotet från relingslisten på ena sidan genom ett block på skotvagnen till ett andra block i skothornet TBX till ett tredje block på skotvagnen och sedan vidare ut till ett fjärde block på den andra sidans relingslist! Detta låter ju komplicerat, men i mitt fall funkar det jättebra + att jag får en 2-1 utväxling OBS!! dom två blocken på skotvagnen och blocket i skothornet MÅSTE vara kul-lagrade annars blir det för mycket friktion! Det finns säkert andra sätt att lösa detta på! (Finns ju lika många teorier om sådant här som det finns båtägare 
)
)-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Jag har en idé om att få rätt böj så här. Jag tar en rektangelformad plywoodbit som passar precis innanför vanten. Sen sätter jag ett enkelblock med ett snöre i på kutterstaget för kryssfocken och spänner snöret mot masten, ca 10 - 15 cm från rufftaket. Då får jag exakt 90 graders vinkeln mot kutterstaget eftersom blocket löper lätt där framme. Sen pallar jag upp plywoodbiten så den stryker snöret på undersidan. Sen tar jag lös snöret från masten och gör en ögla 5 cm från masten. I öglan sätter jag en snickarpenna och ritar ut radien på träbiten. Sen kan jag bocka skenan efter mallen på en verkstad, man kan ev göra det med hälp av en svarv och kunnig svarvare. Sen får man göra den noggranna snörproceduren igen när skenan ska fästas så vinkeln blir rätt och att bägge skenändarna kommer exakt lika långt från kutterstaget. Då bör ju seglet ramla över mkt lätt när man slår.
Ett segel som passar exakt fixar jag sen skenan är på plats.
Finns det fel i mitt resonemang? Ska skenan på mitten ha en till bock som följer ruffens rundning så man kan få ner skenändarna närmare däck för att dels få lägre snubbelhöjd och även större segelyta? Jag tror jag får segelyta tillräckligt i alla fall och vill inte att seglet ska slicka däck ifall sjöarna slår över båten.
Kan tillägga att jag bara kommer att använda det här på lite längre kryss och i hårt väder. Kutterstaget fäster jag normalt upp zickzack runt fotstegen i masten och jag har tänkt använda ett löst segel med pistolhakar, stormfocken kan jag ha på samma kutterstag. För normalare segling har jag en bra fungerande rullgenua på peket en bit framför kutterstagsfästet. Men man vill ju vara säker på vad man gör innan man borrar i båten.
Ett segel som passar exakt fixar jag sen skenan är på plats.
Finns det fel i mitt resonemang? Ska skenan på mitten ha en till bock som följer ruffens rundning så man kan få ner skenändarna närmare däck för att dels få lägre snubbelhöjd och även större segelyta? Jag tror jag får segelyta tillräckligt i alla fall och vill inte att seglet ska slicka däck ifall sjöarna slår över båten.
Kan tillägga att jag bara kommer att använda det här på lite längre kryss och i hårt väder. Kutterstaget fäster jag normalt upp zickzack runt fotstegen i masten och jag har tänkt använda ett löst segel med pistolhakar, stormfocken kan jag ha på samma kutterstag. För normalare segling har jag en bra fungerande rullgenua på peket en bit framför kutterstagsfästet. Men man vill ju vara säker på vad man gör innan man borrar i båten.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Laremi
Snacka med Emil Sandberg (bor i Mölnlycke utanför GBG), hans \"källarfirma\" Laremi Båtkonsult har försett många båtar med just såna \"dubbel-krökta\" skenor du eftersöker. Monterade en av hans skenor på förra båten (Bumerang 32) och det funkade perfekt. Hörde att Emil varit lite krasslig den sista tiden, men inte värre än att han deltog i Årets Smaragd-SM och Tjörn Runt (han har vunnit båda tävlingarna massor av gånger...).
Emil är mycket hjälpsam och kan säkert hjälpa till att bocka om din skena.
Emil är mycket hjälpsam och kan säkert hjälpa till att bocka om din skena.
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
När jag skulle skaffa skenan letade jag honom i drygt en månad, snackade in mitt ärende på hans svarare. Till slut gav jag upp och beställde en från Rutgerssons som visst är hans grannar. När jag redan fått hem lådan ringer han upp.
\"Shit, sa jag, nu har jag redan köpt en Rutgerssonskena\".
\"Det var ju otur för dig\". sa han
\"Otur? Är de från Rutgerssons så mycket sämre?\"
\"Nja, du hade säkert tyckt att det var roligare med en skena som fungerar\", sa Emil.
\"Pust och stön\", tänkte jag, sen var jag inte lika sugen att borra sönder rufftaket. Nu har det väl gått ett drygt halvår sen jag köpte Rutgerssonskenan via segelmakarna så den går väl inte att lämna tillbaka även om allt är helt oöppnat. Kanske om jag köper en ny x-fock av dom. Eller också kanske Emil förbarmar sig och bockar Rutgerssonskenan rätt? Han lät som en vänlig själ det lilla jag pratade med honom.
\"Shit, sa jag, nu har jag redan köpt en Rutgerssonskena\".
\"Det var ju otur för dig\". sa han
\"Otur? Är de från Rutgerssons så mycket sämre?\"
\"Nja, du hade säkert tyckt att det var roligare med en skena som fungerar\", sa Emil.
\"Pust och stön\", tänkte jag, sen var jag inte lika sugen att borra sönder rufftaket. Nu har det väl gått ett drygt halvår sen jag köpte Rutgerssonskenan via segelmakarna så den går väl inte att lämna tillbaka även om allt är helt oöppnat. Kanske om jag köper en ny x-fock av dom. Eller också kanske Emil förbarmar sig och bockar Rutgerssonskenan rätt? Han lät som en vänlig själ det lilla jag pratade med honom.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Ljusne, förtvivla inte. Det handlar om geometri, och Emil talar förstås för sin vara. Man kan få ner ändarna en del med dubbelkrökning, men det finns också många båtar som har en enkelkrökt skena.
Det som gäller är att få den \"perfekta radien\" med utgångspunkt i den punkt där skothornet sveper. Du kan komma långt med dina experiment! Som alternativ till linan och blocket kan du också göra en gigantisk vinkelhake av brädor, det kan bli ännu säkrare mått.
Man brukar vanligen få begränsa skenans utslag och ju smalare skenan kan vara, ju mindre i vägen är den (förstås). Många skenor är onödigt breda, speciellt om man bara avser att kryssa med seglet. En kryssfock skall ha 7 graders skotvinkel eller så.
Något som ställer till det i många fall är att man bortser från att skotet också skall svepa i en \"perfekt radie\" mot skenan. Rätteligen skall avståndet mellan vändblocket och skenan vara det samma som avståndet mellan räta vinkeln mot (från) förstaget och skenan. Alternativ är blocken du redan fått förklarade, eller att ha skotet i masten, via ett vändblock på rätt höjd. Använder du vändblock kan man (bör man) finjustera och pröva läget innan man fäster det permanent.
Det kan vara bra att veta att kraften i skotet kan bli avsevärd, så vändblocket måste vara starkt. Ett annat tips är att ha justermån vid monteringen - några cm hit eller dit kan spela roll. Rutgersons skena har vanligen två ytterbågar - ibland ser man dessa på löpare på en 32mm:s genuaskena så de får litet justermån framåt-bakåt (och demonterbart utan större dramatik). Skenans mitt kan man fästa med ett RF mellanstycke (tänk \"meccano\") i mastfoten eller i däcksringen (genomgående mast).
Det som gäller är att få den \"perfekta radien\" med utgångspunkt i den punkt där skothornet sveper. Du kan komma långt med dina experiment! Som alternativ till linan och blocket kan du också göra en gigantisk vinkelhake av brädor, det kan bli ännu säkrare mått.
Man brukar vanligen få begränsa skenans utslag och ju smalare skenan kan vara, ju mindre i vägen är den (förstås). Många skenor är onödigt breda, speciellt om man bara avser att kryssa med seglet. En kryssfock skall ha 7 graders skotvinkel eller så.
Något som ställer till det i många fall är att man bortser från att skotet också skall svepa i en \"perfekt radie\" mot skenan. Rätteligen skall avståndet mellan vändblocket och skenan vara det samma som avståndet mellan räta vinkeln mot (från) förstaget och skenan. Alternativ är blocken du redan fått förklarade, eller att ha skotet i masten, via ett vändblock på rätt höjd. Använder du vändblock kan man (bör man) finjustera och pröva läget innan man fäster det permanent.
Det kan vara bra att veta att kraften i skotet kan bli avsevärd, så vändblocket måste vara starkt. Ett annat tips är att ha justermån vid monteringen - några cm hit eller dit kan spela roll. Rutgersons skena har vanligen två ytterbågar - ibland ser man dessa på löpare på en 32mm:s genuaskena så de får litet justermån framåt-bakåt (och demonterbart utan större dramatik). Skenans mitt kan man fästa med ett RF mellanstycke (tänk \"meccano\") i mastfoten eller i däcksringen (genomgående mast).
Anders S