Lång inlägg om väjningregler
Lång inlägg om väjningregler
Olyckan i nyligen i Engelska Kanalen fick mig att fundera på några episoder.
Se:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/engl ... 296980.stm
1.
I somras. Vi var på väg från Fårösund till Landsort. Det var natt, men god sikt och totalt vindstilla och vi gick för motor i 7 knop och autopilot utan några segel uppe.
Något 10-tal sjömil ut från Gotland ser jag både på radarn och visuellt ett större fartyg närma sig från babord med nordlig kurs. Jag plottar på radarn och ser att det håller god fart och kommer att passera väl framför oss, ca 1,5 – 2 sjömil. Ingen anledning till oro alltså och några visuella syftningar bekräftar också slutsatsen från radarplotten.
Vi fortsätter alltså med bibehållen kurs och fart och allt är lugnt när jag plötsligt ser i ögonvrån att fartyget tycks ändra kurs mot styrbord! Jag kollar på radarn – jo mycket riktigt, på ett avstånd av 3 sjömil från oss girar fartyget något styrbord och en snabb plott visar att det nu ligger på kollisionskurs!
Jag tar VHF-en och gör några anrop på kanal 16: ’Vessel on position xxx north and xxx east this is yacht xyz on your starboard bow’ Inget svar.
Nu blir jag litet stressad – vart skall jag ta vägen? Fartyget är ju väjningskyldigt och förväntas gira ytterligare styrbord för att undvika kollision . Skall jag fortsätta och utgå från att de girar styrbord något mer för att passera akter om oss? Men nej, det finns inget som tyder på att fartyget sett oss alternativt bryr sig om oss och avståndet krymper snabbt. Dessutom är det ingen liten båt utan ett rejält stort lastfartyg.
Så min bedömning är att det bästa jag kan göra är att vända 180 grader och gå på kontrakurs med bibehållen fart. Och hoppas på att vakthavande alternativt sover och inte sett oss, eller tydligt ser vad vi gör och då inte girar mer åt styrbord... För då ligger vi riktigt risigt till!
Allt slutade väl, fartyget fortsatte på sin kurs och vi kunde så småningom vända tillbaka och återgå till vår resa mot Landsort.
Min misstanke är att fartyget var på väg mot Finska viken, då stämmer deras kursändring ganska väl med att runda Fårö på tillbörligt avstånd. Det läskiga är fartygets totala nonchalans – trots deras väjningsskyldighet väljer de att i en närsituation gira till en direkt kollisionskurs.
Eller ännu värre – vakthavande satt och sov/sket/ löste korsord, lyssnar inte på VHF och fartyget stävar på med autopilot och förprogrammerade girar.
2.
För drygt ett år sedan. En liknande situation fast i helt andra vatten – mellan Normandie och Alderney. Vi hade passerat Cherbourg och lämnade udden Cap de la Hague om babord för att på rent västlig kurs korsa den nord-sydgående farleden innanför Kanalöarna straxt norr om Alderney Race. Det var ytterst svag vind och solsken med god sikt. Vi gick för motor med storsegel och mesan hissad för att stötta i dyningen och hade t.o.m konen hissad som talar om att vi går motor.
Vi ser att från söder, vår babordsida närmar det sig en stor passagerarfärja, typ normal Finlandsbåt. Den håller god fart med den kraftiga tidvattensströmmen i ryggen.
Vi har inte radarn igång men jag gör några pejlingar med pejlkompassen och ser att färjan troligen kommer passera för om oss, men det blir tight. Jag beslutar för att avvakta en stund för att se hur färjans fart eventuell kommer att ändras när den kommer ur den kraftiga medströmmen (4-5 knop) i Alderney Race innan jag gör någon manöver för att undvika en närsituation.
Men en liten stund senare ser jag att färjan lägger sig i en tydlig styrbordsgir och kommer att passera väl akter om oss. Jag tänker – ’vad bra, den skall in till Cherbourg eller Le Havre’. Men vad fel jag hade! Akter om oss girar färjan babord igen och återgår till sin ursprungliga kurs! Den hade alltså helt enkelt följt sjövägsreglerna – vi kommer från deras styrbordsida och färjan är väjningsskyldig och de passerade akter om oss. En stor passagerarfärja väjde för lilla oss på fritt vatten.
3.
Samma sak händer när vi vintern –05 skall in till Gibraltar. Vi går för segel och en passagerarfärja kommer ikapp oss på vår babords låring och skall korsa vår kurs. Färjan slår av på farten och passerar sedan akter om oss i en styrbordsgir som leder in till hamnen! Hemmavid hade den nog signalerat med mistluren 'jag girar styrbord' och bara stått på.
Vad tycker den samlade intelligentsian här – skall nöjesbåtar alltid och förbehållslöst lämna plats för yrkestrafik även på öppet hav och riskera hamna i obehagliga lägen som i exempel 1, alltså tillämpa ’segla för brödet’ eller ’störst går först’ Eller skall man tillämpa sjövägsreglerna strikt utanför trånga farleder/skärgårdar? Något som i verkar ske utanför Skandinaviska vatten, detta påstår jag inte bara utifrån mina två erfarenheter nämda här ovan utan också utifrån andras vittnesmål. Och om reglerna skall tillämpas striktare - hur upplyser man fartygen om detta?
Se:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/engl ... 296980.stm
1.
I somras. Vi var på väg från Fårösund till Landsort. Det var natt, men god sikt och totalt vindstilla och vi gick för motor i 7 knop och autopilot utan några segel uppe.
Något 10-tal sjömil ut från Gotland ser jag både på radarn och visuellt ett större fartyg närma sig från babord med nordlig kurs. Jag plottar på radarn och ser att det håller god fart och kommer att passera väl framför oss, ca 1,5 – 2 sjömil. Ingen anledning till oro alltså och några visuella syftningar bekräftar också slutsatsen från radarplotten.
Vi fortsätter alltså med bibehållen kurs och fart och allt är lugnt när jag plötsligt ser i ögonvrån att fartyget tycks ändra kurs mot styrbord! Jag kollar på radarn – jo mycket riktigt, på ett avstånd av 3 sjömil från oss girar fartyget något styrbord och en snabb plott visar att det nu ligger på kollisionskurs!
Jag tar VHF-en och gör några anrop på kanal 16: ’Vessel on position xxx north and xxx east this is yacht xyz on your starboard bow’ Inget svar.
Nu blir jag litet stressad – vart skall jag ta vägen? Fartyget är ju väjningskyldigt och förväntas gira ytterligare styrbord för att undvika kollision . Skall jag fortsätta och utgå från att de girar styrbord något mer för att passera akter om oss? Men nej, det finns inget som tyder på att fartyget sett oss alternativt bryr sig om oss och avståndet krymper snabbt. Dessutom är det ingen liten båt utan ett rejält stort lastfartyg.
Så min bedömning är att det bästa jag kan göra är att vända 180 grader och gå på kontrakurs med bibehållen fart. Och hoppas på att vakthavande alternativt sover och inte sett oss, eller tydligt ser vad vi gör och då inte girar mer åt styrbord... För då ligger vi riktigt risigt till!
Allt slutade väl, fartyget fortsatte på sin kurs och vi kunde så småningom vända tillbaka och återgå till vår resa mot Landsort.
Min misstanke är att fartyget var på väg mot Finska viken, då stämmer deras kursändring ganska väl med att runda Fårö på tillbörligt avstånd. Det läskiga är fartygets totala nonchalans – trots deras väjningsskyldighet väljer de att i en närsituation gira till en direkt kollisionskurs.
Eller ännu värre – vakthavande satt och sov/sket/ löste korsord, lyssnar inte på VHF och fartyget stävar på med autopilot och förprogrammerade girar.
2.
För drygt ett år sedan. En liknande situation fast i helt andra vatten – mellan Normandie och Alderney. Vi hade passerat Cherbourg och lämnade udden Cap de la Hague om babord för att på rent västlig kurs korsa den nord-sydgående farleden innanför Kanalöarna straxt norr om Alderney Race. Det var ytterst svag vind och solsken med god sikt. Vi gick för motor med storsegel och mesan hissad för att stötta i dyningen och hade t.o.m konen hissad som talar om att vi går motor.
Vi ser att från söder, vår babordsida närmar det sig en stor passagerarfärja, typ normal Finlandsbåt. Den håller god fart med den kraftiga tidvattensströmmen i ryggen.
Vi har inte radarn igång men jag gör några pejlingar med pejlkompassen och ser att färjan troligen kommer passera för om oss, men det blir tight. Jag beslutar för att avvakta en stund för att se hur färjans fart eventuell kommer att ändras när den kommer ur den kraftiga medströmmen (4-5 knop) i Alderney Race innan jag gör någon manöver för att undvika en närsituation.
Men en liten stund senare ser jag att färjan lägger sig i en tydlig styrbordsgir och kommer att passera väl akter om oss. Jag tänker – ’vad bra, den skall in till Cherbourg eller Le Havre’. Men vad fel jag hade! Akter om oss girar färjan babord igen och återgår till sin ursprungliga kurs! Den hade alltså helt enkelt följt sjövägsreglerna – vi kommer från deras styrbordsida och färjan är väjningsskyldig och de passerade akter om oss. En stor passagerarfärja väjde för lilla oss på fritt vatten.
3.
Samma sak händer när vi vintern –05 skall in till Gibraltar. Vi går för segel och en passagerarfärja kommer ikapp oss på vår babords låring och skall korsa vår kurs. Färjan slår av på farten och passerar sedan akter om oss i en styrbordsgir som leder in till hamnen! Hemmavid hade den nog signalerat med mistluren 'jag girar styrbord' och bara stått på.
Vad tycker den samlade intelligentsian här – skall nöjesbåtar alltid och förbehållslöst lämna plats för yrkestrafik även på öppet hav och riskera hamna i obehagliga lägen som i exempel 1, alltså tillämpa ’segla för brödet’ eller ’störst går först’ Eller skall man tillämpa sjövägsreglerna strikt utanför trånga farleder/skärgårdar? Något som i verkar ske utanför Skandinaviska vatten, detta påstår jag inte bara utifrån mina två erfarenheter nämda här ovan utan också utifrån andras vittnesmål. Och om reglerna skall tillämpas striktare - hur upplyser man fartygen om detta?
Jag har råkat ut för samma sak då jag seglade från danmark mot falsterbo kanal häromåret. En ryskt fartyg justerade kursen så att vi hanmande på kollisionskurs. Detta var mitt på dagen så manövern var tydligen helt avsiktlig. Jag tror att det handlar om ansvarslösa skppare som vill roa sig på oss fritidsseglares bekostnad. Det är den enda rimliga slutsatsen. Men deras möjligheter att ramma oss är ändå minimal om man håller sig vaken! På 100 m håll är det bara att styra undan! Ett lastfartyg har inte en chans att justera kursen på så korta avstånd, men man bör kanske starta motorn om vinden är svag!
Salta Hälsningar / Roger
Salta Hälsningar / Roger
***********************************
Segla i Östgötaskärgården!
http://rogerhq.googlepages.com/
***********************************
Segla i Östgötaskärgården!
http://rogerhq.googlepages.com/
***********************************
Det kan se förfärligt ut när de lägger kursen för anfall, men det är en mycket rimligare förklaring att ryssen justerade in sig för att komma rätt i trafiksepareringen runt Falsterbonäset och (helt befogat) räknade med att du skulle ta hänsyn till det.
Fartyg har en helt annan planeringshorisont, och när de gör manövrer så är anledningen som regel utanför vår synvidd.
Fartyg har en helt annan planeringshorisont, och när de gör manövrer så är anledningen som regel utanför vår synvidd.
Anders S
Seglar mest på kattegatt o skagerack.
Jag anser att yrkessjöfarten aggerar korrekt för det mesta, dvs kursjusterar i god tid så att inga tveksamheter uppstår.
Nu är det så att ett fåtal inte gör så därför bör man liksom Anders S förutsetta att alla fartyg är riktiga blindstyren.
De värsta på Kattegatt är faktiskt Stena Line som nästan uppsåtligt förändrar kursen till kollisionskurs tom när de yttre förutsättningarna kan vara väldigt svåra för en seglare.
Jag anser att yrkessjöfarten aggerar korrekt för det mesta, dvs kursjusterar i god tid så att inga tveksamheter uppstår.
Nu är det så att ett fåtal inte gör så därför bör man liksom Anders S förutsetta att alla fartyg är riktiga blindstyren.
De värsta på Kattegatt är faktiskt Stena Line som nästan uppsåtligt förändrar kursen till kollisionskurs tom när de yttre förutsättningarna kan vara väldigt svåra för en seglare.
Calle
Se gla ut
Se gla ut
Stena Line
Kan du utveckla din anklagelse mot Stena Line Calle C, att de uppträder aggressivt och farligt mot småbåtar?
Med exempel från din egen erfarenhet alltså, eller med referenser till dokument hos sjöfartsverket, sjöräddningssällskapet, etc.
Jag har rätt många gånger under många år gjort sjöresor med Stena, inte som passagerare utan som servicetekniker och då ofta varit på bryggan, och jag har aldrig upplevt något av det som du påstår.
Kanske Stenas fartygsbefäl är så smarta att de bara försöker sänka småbåtar när inga utomstående är ombord, vad tror du Calle C?
Med exempel från din egen erfarenhet alltså, eller med referenser till dokument hos sjöfartsverket, sjöräddningssällskapet, etc.
Jag har rätt många gånger under många år gjort sjöresor med Stena, inte som passagerare utan som servicetekniker och då ofta varit på bryggan, och jag har aldrig upplevt något av det som du påstår.
Kanske Stenas fartygsbefäl är så smarta att de bara försöker sänka småbåtar när inga utomstående är ombord, vad tror du Calle C?
Stena Line
Sedan mer än 30 år seglar jag varje säsong flera gånger över Kattegatt, och har vid några tillfällen varit med om att Stenafärjor ändrat kurs för att vi skulle slippa väja. Det har hänt både när vi har haft 24-timmarsvimpeln uppe och vid andra tillfällen.Calle C skrev:
De värsta på Kattegatt är faktiskt Stena Line som nästan uppsåtligt förändrar kursen till kollisionskurs tom när de yttre förutsättningarna kan vara väldigt svåra för en seglare.
Vid ett tillfälle gjorde jag ett studiebesök på bryggan på Stena Danica och berömde rederiet för att deras befäl följer sjövägsreglerna, vilket styrman bekräftade som en självklarhet.
Heder åt Stena Line!
Hej
Torsdagen den 10 aug seglade jag hem ifrån saeby till björlanda ensam.
Vinden var vid tillfället 8-10m/s N-NO och väldigt regnigt, sikten uppskattar jag till ca 5 distans, alltså relativt god sikt.
Vid 10-11 tiden siktar jag en Stena färja på väg mot Fredrikshamn med kurs rakt mot mig, jag har honom ca 20 grader på minSB-sida, vilket innebär att jag med god marginal kommer att passera före honom.
Ungefär vid en halv distans avstånd på börjar han en SB-gir rakt mot mig.
Det var en Solklar kollisionskurs, Efter lite tankebrydderi föll jag av ca 60 grader och Stena färjan passerade ca 50m ifrån mig.
Här har du tid och plats vid ett tillfälle, det var inte första gången och antagligen inte sista.
Ska tillägga, hade jag inte girat så hade kollisionen varit ett faktum.
Torsdagen den 10 aug seglade jag hem ifrån saeby till björlanda ensam.
Vinden var vid tillfället 8-10m/s N-NO och väldigt regnigt, sikten uppskattar jag till ca 5 distans, alltså relativt god sikt.
Vid 10-11 tiden siktar jag en Stena färja på väg mot Fredrikshamn med kurs rakt mot mig, jag har honom ca 20 grader på minSB-sida, vilket innebär att jag med god marginal kommer att passera före honom.
Ungefär vid en halv distans avstånd på börjar han en SB-gir rakt mot mig.
Det var en Solklar kollisionskurs, Efter lite tankebrydderi föll jag av ca 60 grader och Stena färjan passerade ca 50m ifrån mig.
Här har du tid och plats vid ett tillfälle, det var inte första gången och antagligen inte sista.
Ska tillägga, hade jag inte girat så hade kollisionen varit ett faktum.
Calle
Se gla ut
Se gla ut
Nu tror jag i princip på Calle. Men exemplet ger möjlighet till ett par takeställare:
Vi småseglare tycker ofta att sikten är god då vi ser vår optiska horisont. Vi bör inse att med ögat på fyra meters höjd (dvs, stående på på rufftaket) är vår synvidd runt 4 distansminuter. Sitter vi ner i sittbrunnen ser vi kanske inte mer än 2-3 M. Den precisa formeln är (synvidd i M = 1.92 gånger roten ur ögats höjd (meter)).sikten uppskattar jag till ca 5 distans, alltså relativt god sikt.
Här kan man fundera litet grann. När man möter ett fartyg stäv mot stäv, skall enligt sjövägsreglerna båda gira styrbord. Jag var inte där, men i samspel med stora fartyg brukar åtminstone jag framhålla att det finns ingenting som heter \"med god marginal\" i samma mening som \"för om\".jag har honom ca 20 grader på minSB-sida, vilket innebär att jag med god marginal kommer att passera före honom.
Det låter ju förfärligt, men vad kan ligga bakom? I det här läget kan det tänkas att man haft kort rådrum ombord, bedömt problemet och helt sonika (och i princip korrekt) bedömt att här har vi en mötessituation med oklart läge, och där man genomför den enda rimliga manövern i situation, nämligen att gira styrbord för att mötas på rätt sida. Det kan noteras att en radarplottning mycket väl kan ha visat risk för ombordläggning utan att det förefallit så från segelbåten.Ungefär vid en halv distans avstånd på börjar han en SB-gir rakt mot mig.
Anders S
Fartyg har mycket riktigt bryggan placerad högre än småbåtar. Det betyder nödvändigtvis inte att de ser dig på långt håll. Visserligen uppskattade du ju sikten till 5 M, men det kan ju vara svårt om man inte själv kan se längre 2-4 M.
Om man observerar en båt/fartyg endast via radar är man skyldig dels att utgå från att man är väjningsskyldig (vilket Stena var hur som helst), dels är man i det läget förhindrad att gira BABORD för att komma ur en tänkbar ombordläggningssituation stäv mot stäv. Rent allmänt tränas fartygsbefäl (alltsedan Andrea Doria/Stockholm) att alltid gå åt rätt håll i sådana lägen.
Det kan vara bra att veta...
Om man observerar en båt/fartyg endast via radar är man skyldig dels att utgå från att man är väjningsskyldig (vilket Stena var hur som helst), dels är man i det läget förhindrad att gira BABORD för att komma ur en tänkbar ombordläggningssituation stäv mot stäv. Rent allmänt tränas fartygsbefäl (alltsedan Andrea Doria/Stockholm) att alltid gå åt rätt håll i sådana lägen.
Det kan vara bra att veta...
Anders S
Ändrad bäring?
"...nästan uppsåtligt"!? Tror Calle C verkligen på fullt allvar att Stena Lines befäl UPPSÅTLIGEN trakasserar småseglare?Calle C skrev:De värsta på Kattegatt är faktiskt Stena Line som nästan uppsåtligt förändrar kursen till kollisionskurs tom när de yttre förutsättningarna kan vara väldigt svåra för en seglare.
Naturligtvis såg befälet på färjans brygga att bäringen till din båt ändrades alltför litet och tog det säkra före det osäkra och girade styrbord.
Högt uppe på bryggan på ett stort fartyg med all världens tekniska hjälpmedel har man helt andra möjligheter att göra en korrekt bedömning än en ensamseglare i regn och rusk i en liten oskyddad segelbåtssittbrunn.