Ankarets vikt och motorns kraft - Maxi 77

[Anders S]

Skämt åsido, jag vill numera aldrig få i min hand eller i min båt, ett ankare med rörliga delar, alldeles oavsett vad som står på det.
/T

Kanske också...

jag vill numera aldrig få min hand i ett ankare med rörliga delar

För den som eventuellt missat: Fortress är ett ankare gjort i aluminium. Hela poängen är att det skall vara lätt, och enda chansen för att det skall fungera är att flyna har stor yta och att ankaret gräver ner sig. Det lustiga är att detta ankare får ungefär samma hållvärden som ett lika stort (men 3 ggr så tungt) Danforth.

Det är ett speciellt ankare för speciella omständigheter.

[Guitar Nilsson]

Tittade litte halvslött på de stora fabrikatens rekomendationer. Man hänvisar bar till båtlängden, typ 32 fot tex. Det finns väl 32 fots båtar som väger både 1,5 ton och 10 ton eller mer?
Borde vara vettigare att rekomendera efter deplacement på båten och strunta i längden.

Apropå Danforth. Fick ett sånt med till båten, satt bra som fan jämt för mig. Tror det var ett typ 7,5 kilos. Första semesterseglingen satte jag dit en fem meters kätting också. Då fastnade det så ini helvete att det var nästan lögn att få upp, jag fick hålla på med vinscharna och brottas.
Jag svajade med det också men aldrig under svåra förhållanden.
Om det var ett original eller inte vete f-n, jag tappade det utanför Grinda Värdshus pga av svulsten fylld med var som jag har monterad mellan axlarna. Jag hade alltså en kraftig superpålitlig RF karbinhake i änden på linan för att snabbt kunna ta bort ankeret och använda samma tape (ankarolina) till bojarna i gästhamnar. Klick sa det i alla fall åsså försvann ankarhelvetet som en del vana ankrare kallar danforth. Lärpengar...
Sen köpte jag ett 7,5 kilos fuskbruce på Benn´s. Där avrådde de mig från att köpa 10-kilos fuskbruce, det behövs inte. Och det har hållit bra som fan jämt hittils i fyra år. Och ingen kätting har jag heller, då fastnar det för bra och blir ett jävla krångel på akterpulpiten. Båten är en Vagabond 31 som väger nästan sex ton.
Fast på önskelistan står ett äkta Bruce på 10 kilo. Och en till sommar lika fin som den som var, nu direkt.

[Guitar Nilsson]

Ser att Hjertmans rekomendationer är på det viset jag menade alltså efter båtens vikt. De rekomenderar ett 10 kilos äkta Bruce för båtar upp till max 6 ton, det är alltså ett sånt jag borde ha.
1990 kr vill de ha för kroken, det låter inte så blodigt. Har priserna sjunkit på äkta ankare?

[naffatS]

Man bör tydligen välja ankare lika noggrant som man väljer ankarplats och därför hellst ha ombord Bruce/Spade, CQR/Delta, Danfort/Fortress samt känna till bottenbeskaffenhet (hårdpackad eller lös sand/lera och ev beväxning)
http://www.creativemarine.com/newprodct ... r_test.htm

http://www.ussailing.org/safety/Anchor/anchor_study.htm

http://www.ussailing.org/safety/Studies ... r.test.htm

[Anders S]

Om Fabian Ehn:

Jag träffade honom då jag var en liten klatt och fick följa med på en långresa med en Onstadtanker, 1959. Tydligen hade karln drabbats av någon olycka och legat på sjukhus och han pratade i början om någon respirator med myntinkast. Denne märklige man gick ombord i Suez, efter att svenske konsuln hade ordnat plats ombord som någon sorts superkarg. På en tankbåt har en sådan inte mycket att göra.

Han blev emellertid sysselsatt i byssan, där han tillbringade sin mesta tid med att hjälpa kocken. Jag minns att han vid något tillfälle berättade för mig att \"lelle pöjk, se till att hålla dig från ekonomifolket, här har du inget att hämta\". Stuerten hade tydligen sett till att han var utestängd från slabbkistan. På kvällarna talade han om sitt sjömansliv, men bara om de yngre jungmännen bjöd på gin. Oftast slutade detta med att han sjöng olika sånger med en förfärlig, darrande röst. Det var för övrigt denna röst som gjorde att jag kände igen Neptun som Fabian Ehn vid ekvatordopet.

[Guitar Nilsson]

Roligt att höra lite om F Ehn. Det här befäster min tro att han är en fantastisk människa.

[Eilean]

Man bör tydligen välja ankare lika noggrant som man väljer ankarplats och därför hellst ha ombord Bruce/Spade, CQR/Delta, Danfort/Fortress samt känna till bottenbeskaffenhet (hårdpackad eller lös sand/lera och ev beväxning)
http://www.creativemarine.com/newprodct ... r_test.htm

http://www.ussailing.org/safety/Anchor/anchor_study.htm

http://www.ussailing.org/safety/Studies ... r.test.htm

För nattfridens skull bör man också ha med sig ett ankartest där just ens eget ankare placerat sig bäst! Med de spridda resultaten dessa tester ger borde det inte vara något problem.

Man kan också säga att köpa ett ankare utifrån ett test kan var ytterst bedrägligt. I Creative Marines test här ovan fungerade inte Spade alls vad jag kunde se - det grävde aldrig ner sig och hamnade på jumboplats. Men så läser man noggrannare: Spade väger 16,5 lbs och 'vinnaren' 52 lbs. Är det jämförbart? I grova drag stod samtliga ankares prestation i proportion mot vikten. Som enligt vissa inte spelar någon roll.
I USsails test innehade Danfrothvarianterna topplatserna och Bruce placerade sig över t.ex CQR och Delta.

Men går man t.ex till det test franska Voiles gjorde för några år sedan har Spade klar förstaplats, tätt följt av Delta och CQR och jumboplatserna togs av samtliga medverkande Danforthtyper och ett Claw (brucekopia)
Yahting Monthly hade resultat som liknade de franska testen för några år sedan men där hamnade Fortress hyggligt.

Uppenbarligen kan testresultaten för ett antal ankaren skilja högst väsentligt beroende på vilken plats testerna utförts.
Jag läste någonstans apropå ankaren; hur olika den dy man finner i och runt flodmynningar i tidvattensområden skiljer sig. Denne person menade på att dyn på Englands ostkust skiljde sig avsevärt från den man finner i Normandie eller på USA´s ostkust. Samma sak var det med sanden i Medelhavet som är mycket 'ankringsvänligare' än den man finner på europas atlantkust. Kanske är det så, och förklarar en del märkligheter när man jämför test. (eller föralldel olika individers erfarenhet av ankartyper)

Så den enda slutsatsen man kan dra ur testerna är att de ankaren som för det mesta hamnar hyggligt i samtliga test är de som också verkar vara de mest använda internationellt - CQR, Delta, Bruce (samt de mindre kända Kobra, SOC och Brake) Sedan finner man avvikelser i vissa regioner som Spade och Bügel (Medelhavet) och kvalitetsvarianter på Danforth (USA). Vad som också är intressant är hur genomgående dåligt de Brucekopior som medverkat placerat sig. Sverige verkar ju vara Brucekopiorna eldorado!

[Eilean]

Tittade litte halvslött på de stora fabrikatens rekomendationer. Man hänvisar bar till båtlängden, typ 32 fot tex. Det finns väl 32 fots båtar som väger både 1,5 ton och 10 ton eller mer?
Borde vara vettigare att rekomendera efter deplacement på båten och strunta i längden

Eller vänd på det, min 42-fotare väger närmare 15 ton, och många moderna 42-fotare väger ungefär hälften! Men den som väger hälften så mycket som Eilean har inte hälften så stort vindmotstånd.
Och vindmotståndet har stor påverkan på kraften. Deplacementet spelar ju klart in, särskilt när båten rör sig, särskilt för de båttyper som gärna seglar vid ankaret.
Så jag tror nog att man får ta rekommendationerna med en nypa salt och litet fantasi. Sedan finns det ju tabeller som redovisar fler parametrar än bara LOA.

[Anders S]

Ett annat intressant påstående som nämns är att man har som seglare att välja strategi: Antingen ett optimalt ankare på den plats man seglar (eller snarare ankrar) eller ett allroundkapabelt ankare som kan fungera \"överallt\". Det man tycker vore en uppenbar följdsats är att man både kan och bör ha olika ankare ombord, och det är väl då rimligt att ha det mest universella på stäven.

Utan att ge anspråk på att just mina val är mest rätt (jag menar förstås tvärtom!) så har jag ett stort Bruce (Original), ett Brittany 16 kg, ett 25kgs stockankare och till det ett Bruceliknande ankare i rostfritt som akterankare. Bruce och akterankaret är insatsberedda alltid, de andra två tar jag fram om bottenförhållanden eller nöd tvingar mig till det.

[Calle C]

En intressant uppgift som finns i länkarna var hur ofta draggarna fäste...
För utan fäste hjälper det inte hur bra ankare man än har.

[Eilean]

En intressant uppgift som finns i länkarna var hur ofta draggarna fäste...
För utan fäste hjälper det inte hur bra ankare man än har.

Ja, visst är det intressant. För det visar hur olika förhållandena kan vara! Av de ankaren jag har haft erfarenhet av är CQR det som oftast inte vill få fäste, det misslyckas kanske 3 ggr av 10.
Bruce är bättre och Delta har under de senaste 4-5 åren och kanske 200 ankringar inte viljat fästa två gånger och bägge gångerna har det fäst vid andra försöket.
Fäst för mig = 3/4 gas back under ca 1min utan någon som helst draggning.
Alltså helt motsatta erfarenheter mot de som USsailing har haft! Tur att jag inte seglar i Puget Sound.

[Eilean]

Ett annat intressant påstående som nämns är att man har som seglare att välja strategi: Antingen ett optimalt ankare på den plats man seglar (eller snarare ankrar) eller ett allroundkapabelt ankare som kan fungera "överallt". Det man tycker vore en uppenbar följdsats är att man både kan och bör ha olika ankare ombord, och det är väl då rimligt att ha det mest universella på stäven.

Utan att ge anspråk på att just mina val är mest rätt (jag menar förstås tvärtom!) så har jag ett stort Bruce (Original), ett Brittany 16 kg, ett 25kgs stockankare och till det ett Bruceliknande ankare i rostfritt som akterankare. Bruce och akterankaret är insatsberedda alltid, de andra två tar jag fram om bottenförhållanden eller nöd tvingar mig till det.

Att ha olika ankaren för olika bottnar är ju naturligtvis en intressant strategi. Men även om vi utgår i från långfärdsbåtar (vilket naturligtvis detta handlar om) finns det en gräns på hur många ankaren som är rimligt att släpa på.

Jag har precis som du 4 ankaren ombord, ett 27 kg Delta som huvudankare i stäven. I aktern, i en ankarrulle på badbryggan har jag ett 15 kg Orginalbruce för de få tillfällen jag ligger vid land. Stuvad på däck har jag mitt nödankare, ett 35 kg stockankare som jag släpar på av den enda anledningen att om allt skulle gå åt h-e, t. ex rigghaveri i hård vind till havs utanför en klippig läkust så tror jag att detta brutala ankare, som jag kan koppla på 20 m 14mm kätting och sedan sammanlagt över 200 meter lina bör kunna hålla båten.
Dessa tre ankaren tycker jag är s a s ett minimum för långfärd men jag har plats för ett till och då väljer jag ett rent reservankare till Deltat om jag skulle tvingas lämna det. Bruceankaret är för lätt för att jag skulle vilja ligga för det i annat än i lugna förhållanden och stockankaret lägger man nog bara en gång.
Eftersom en långfärdsbåt måste räkna med att kunna ankra på alla slags bottnar får det bli ett allroundankare till, i mitt fall blir det ett 22 kg CQR som jag redan råkade ha och som mycket väl fungerar som ersättare för Deltat.

[S-B A-son]

Vi var ute i söndags på väg in mot hemmahamnen då en åskfront närmade sig. Vi beslöt att ankra upp vid Kungsö för att slippa angöra i regn, hård vind och åska. Ankarbottnen i viken öst Kungsö är mycket bra.

Kungsö är en mycket populär plats i Gbg södra skärgård, där det också finns 2 st. SXK-bojar. Där är ofta fullt med båtar, men eftersom vädret inte var det bästa låg endast en handfull båtar vid stranden. En stor AWB låg vid ena bojen och två st normalstora vid den andra.

Åskfronten kom med kulingvindar rakt i aktern på de båtar som låg vid land. Sjön blev snabbt krabb och elak. Det utbröt kalabalik vid klipporna i land, med dyngblöta människor som försökte rädda vad som räddas kunde. Efter en halvtimme var alla båtar till sjöss, förutom en båt som låg tvärs klipporna.

Det är mycket stor skillnad på att bara langa ut en värdelös dragg och få den att sitta fast med en enkel handryckning, något som fungerar då vädret är vackert och vinden svag, och att verkligen se till att ankaret har fäst.

Kan heller inte låta bli att förundras över hur många båtar som har dragg som akterankare, eller ve och fasa, enda ankare. Kan möjligtvis fungera på stenbotten om man är beredd att förlora detsamma. Men min erfarenhet är att det i princip är värdelöst.

Och nej, vi draggade inte en mm.

mvh Sven-Barry

[Johan 52]

Vikten av kortlänkad kätting har förbigåtts. Det går åt fanders med all annan kätting.//Johan.

[Anders S]

Man kanske skall tänka på att Jenni har en båt som väger två ton. På sådana är det inte ofta man kan ha ankarspel och kätting, där det är helt rätt att använda kortlänkad, kalibrerad kätting.

Annars har kätting som man fäster i ankarlinan två syften: Den skall vara skavskydd mot botten och den skall tynga ner. Då spelar det inte så stor roll om kättingen är halvlånglänkad eller kortlänkad, bara den har vikt, längd och bra galvanisering.

Jag tycker att \"en båtlängd\" är vettigt att sikta på, och 8mm kätting väger ungefär ett kilo per meter. Då skulle Jenni ha ett ankare på 7-10 kg och på det 7-8 kg kätting, dvs runt 15 kg att dra upp.