Hur går 707:an i lättvind ?

[Ravage]

Alla,

Är det någon som med säkerhet vet hur 707:an går relativt sitt lystal i lättare vindar ? Båten har 1,09 i lys.

mvh /Dan

[MiniMe]

fruktansvärd bra. Vi har här i Västerås en 707:a och den har börjat med att fajtas med Expresserna (de bättre här i stan).

kolla resultatlistan från våra kvällsseglingar (vi själva kunde inte vara med på två seglingar och det svider...)

http://www.wss.se/temp/ovn_2006.htm

[Ravage]

fruktansvärd bra. Vi har här i Västerås en 707:a och den har börjat med att fajtas med Expresserna (de bättre här i stan).

kolla resultatlistan från våra kvällsseglingar (vi själva kunde inte vara med på två seglingar och det svider...)

http://www.wss.se/temp/ovn_2006.htm

Tack för infon MiniMe !

Vet du om de seglar båten med 2 eller 3 personer ?

/Dan

[MiniMe]

de seglar med tre. om alla är med vill säga.

De köpte den ifjol och seglar redan med i toppen.

[matsa]

på tjörn runt förra året vare ju knappt nån vind alls. folk fick ju ankra ibland för att inte driva bakåt. men i den extremt lätta vinden seglade vi ikapp nästan alla 707:or med MYn. men det säger ju inte så mkt eftersom det var som det var med vinden. en av dom hade vi snackat med kvällen innan och han blev väldigt överraskad när vi plötsligt var ikapp.-oj! va kom ni ifrån?? dä va spinnaker som gällde då. jag hoppas att det var en tillfällighet bara för jag är själv rätt sugen på en 707:a och det verkar som dom går rätt bra faktiskt, bara det finns nån vind, så det var antagligen enda ggn vi seglade fortare, eller drev fortare. så bortse helt från det här inlägget. nu ska jag gå o lägga mej istället. godnatt

[Jojje]

Ingen större ide att jämföra med förra årets Tjörn Runt. Samtliga startgrupper låg ju tillsammans framåt eftermiddagen. Inte så ofta man får se Stortrissar sida vid sida med Smaragder på Tjörn Runt. Men det såg ganska kul ut. Triss-killarna trimmade allt vad de orkade (trots totalt bleke) medan de som satt i Smaragderna försökte gömma sig i ruffen.

/ Jojje

[Ravage]

Vad tror ni om 806:an, enligt Steen i Danmark går den bra i alla vindar. Den är av en helt annan byggkvalitet än 707:an men är ca 3 gånger dyrare. Den seglas också på 3 man och har samma lystal, 1,09. Har någon av er alla mött en sådan på banan eller rentav seglat en sådan ?


Tack /Dan

[Seawolf]

I lättvind är det till stor del segelyta/våtyta som räknas. Båtar med förhållandevis högt LYS i förhållande till sin storlek har oftast mycket segel/våtyta.

707:an är en sådan båt, och den går hyggligt i lätt vind. Men det gör massor av andra båtar också som har mycket segel.

Alla båtar är särskilt beroende av en snabb bottenbehandling för att lyckas i lättvind, och både Starbåt, Express, 606, H-båt m.fl. båtar med bra lättvindsegenskaper är också typiskt att man förvarar på land mellan seglingarna med spegelblank botten...

[Ravage]

I lättvind är det till stor del segelyta/våtyta som räknas. Båtar med förhållandevis högt LYS i förhållande till sin storlek har oftast mycket segel/våtyta.

707:an är en sådan båt, och den går hyggligt i lätt vind. Men det gör massor av andra båtar också som har mycket segel.

Alla båtar är särskilt beroende av en snabb bottenbehandling för att lyckas i lättvind, och både Starbåt, Express, 606, H-båt m.fl. båtar med bra lättvindsegenskaper är också typiskt att man förvarar på land mellan seglingarna med spegelblank botten...

När jag slipade botten på Ravagen stod där en man och skakade på huvudet åt mig, nästa dag gjorde han likadant och tillade " helt onödigt arbete" och började gå därifrån. Kunde inte låta bli att stoppa honom och fråga vad han menade. Han påbörjade en lång utläggning om ett antal tester han gjort i sin ungdom som visade att man inte skall ha en slät botten utan helst en yta motsvarande ett 80-120 papper. Han drog en även en historia om en kille som lackade sin träbåt i ett gammalt kol lager och precis då bottenfärgen skulle torka kom där en virvelvind så att det flög upp en massa koldamm på båten. Han vann alla kappseglingar det året bla, bla, bla....

Enligt honom har de precis kommit ut nya rön som visade att hans egna tester var rätt, ytan skall inte vara slät utan sträv som ett sandpapper. Jag bara skrattade åt saken eftersom alla års vetenskapliga studier borde ha kommit på en sådan sak hur lätt somhelst. Visst är det väl så ?

/Dan

[J@nne]

Njae, Seawolf här på forumet proklamerar att det ska vara mikroräfflor som är den ultimata lösningen för att det ska gå undan. Alltså inte helt slät botten.

[Herr Q]

Tittade på det där också, och microräfflorna fungerar (finns vetenskapliga papers om detta, med vederhäftiga tankförsök osv). Problemet är att räfflorna skall ha en noggrann orientering i strömningsriktningen samt en kritisk bestämd storlek. Att \"kamma\" gelcoaten (eller ett epoxylager) är inte tillåtet (kappseglingsreglerna förbjuder en permanent ytbehandling av denna sort), utan man kan bara måla dit räfflorna i bottenfärgen. Det lär finnas en Seawolfkombination av dyna och färgkonsistens som kan duga till detta. Men man måste också visualisera strömningsriktningen på båtbotten - kan vara svårt. Mitt tips för vetenskaplig precision på gräsrotsnivå är att tejpa ulltrådar på undervattenskroppen på den landsatta båten och studera riktningen på dessa i en lämplig storm...

Annars handlar problemet mest om att bibehålla laminär strömning runt båten så långt som möjligt. Där anser man att en slät botten är bäst. Den laminära strömningen släpper som regelrätt tidigt och då kan en yta som kontrollerar (behärskar, styr) turbulensen vara mer fördelaktig. Naturen löser detta litet olika - hajar har sträv hud, medan andra fiskar har glatt ytskikt (t ex den hala ålen). I en del kritiska strömningstillämpningar gör man glatt av med den rätt oförutsägbara laminära strömningen för att få en mer lätthanterlig och \"totalbra\" turbulent strömning, t ex flygplansvingar (litet mindre lyftkraft, men pålitlig) och den välkända omvänt knottriga golfbollen (hellre rakt än långt).

Men på båtar som skall gå snabbt i lätt vind torde det bästa konventionella budet vara att slipa så mycket och så slätt man orkar och sedan lägga överskottsenergin på främre tredjedelen, på kölen och runt rodret och eventuell skädda. Alla fenor (motsvarande) tjänar på att vara släta, för där etableras ny laminär strömning, även om fören klyver vattnet flera meter tidigare.

//HQ

[Calle C]

På slutet av 60-talet kom det fram rön om det här.
Ungefär så här resonerades det:
\"Ett lager med vattenmolekyler finns alltid på ytan, det gäller då att detta sitter så bra som möjligt\"

Så en yta som motsvaras av ett visst sandpapper kan vara bra, själv tror jag lite grand på det här men inser att ytan bör vara mycket finare än dessa grovlekar som har nämnts.

[Gäst]

Det var något syndikat som räfflade botten på båten precis som ytan på en haj. Det sägs ha givit en positiv effekt men inte stor nog i förhållande till kostnaden.

Det ska även finnas ett flygplan som behandlats på detta sätt, men då är det ju luft som ska strömma förbi.

[Gäst]

Det var något syndikat i Americas Cup som räfflade botten på båten precis som ytan på en haj. Det sägs ha givit en positiv effekt men inte stor nog i förhållande till kostnaden.

Det ska även finnas ett flygplan som behandlats på detta sätt, men då är det ju luft som ska strömma förbi.

[Herr Q]

Det är alldeles korrekt. Räfflorna \"uppfanns\" av ett USA-syndikat (Stars&Stripes 1987), men man har sedan valt att hantera dem via redskapsreglerna - kostnaden är stor för en mycket liten vinst. Det är samma tanke som ligger bakom att sk \"exotiska material\" är förbjudna - det skulle bli orimligt kostsamt i förhållande till vinsten och driva upp prisnivån utan rim och reson.

Läs gärna

http://www.sdsc.edu/MetaScience/Article ... sport.html

//HQ