Latt som en platt?

[Seymor B Fudd]

Hej alla kunniga!
Under en bondkryss 30 Nm, väldigt nära vindögat, vind som var lovad 4-7 blev 10-12 snitt max 17 aktualiserades en gammal tanke hos mig: skulle det inte vara längre lattor i storen? Jag framförde detta, när seglet köptes men "det" tycktes inte så då.
Storen är 36 kvm, vectran/kolfiber, kallades "semifullbatten" vilket betyder 2 genomgående lattor högst upp sen 3 kallade CLP VF.
Nytt 2013. Genom åren tycker jag mig ha lärt mig, haft båten sen 2002 att den skall seglas med rätt plana segel. Just denna seglats började med full ställ (självslående fock 23,5, stor 36) men snart var det två rev i storen och focken inrullad till andra märket (skulle nog räckt med första revet, till slut kraftigt lovgirig trots bommen nere i lä, men då blåste det uppåt 17 alltså, verkligen dikt dikt bidevind och stundtals stoppande sjö - när jag senare kunde falla av blev det åka av...). Rodkicken alltså spänd, uthalet spänt. Jag kan reglera självslående focken både vad gäller skotpunkt och djup, o här var den in mot mitten (fel el rätt?). Båten är väl på ett sätt något överriggad (Bianca 107, fraktionsrigg)men går som ett ånglok, synnerligen högt i vind, skumpar inte utan forsar verkligen fram, lättdriven. Krängningen här +/-20 som max.
Hur som - de nedre lattorna lämnar cirka en meter kvar till mastliket varvid det ju så klart blir en inbuktning i seglet där som jag tycker är onödigt djup.
Jag är alls ingen kappseglare - förvisso seglat länge i alla väder, från skärgård till "Hanöbukten/Bornholmsgattet i kuling - men har som sagt fått för mig att det vore bra med längre lattor; behöver dom om så är fallet vara genomgående eller fram säg 20-30 cm innan mastliket??
Tacksam för alla sorters kommentarer - bra att vädra synpunkter

[Seawolf]

Skall man tolka dig så att du har fockens skotpunkt rätt långt in mot båtens mitt i hårdvind?

VId hård vind på kryssbog så behöver man stor kraft framåt, vilket betyder att man skall ha aningen mera öppen skotvinkel än i vanliga vindstyrkor, både för fock och stor. Och samtidigt så plana segel man kan uppnå. Då kan man hålla betydligt högre fart på kryssen, vilket minskar avdriften, så att man netto går ungefär lika högt, men avsevärt fortare.

Konsekvensen av för snäv skotvinkel på focken leder även till att man får backvind i storen närmast masten.

[Seymor B Fudd]

Ja - du har ju rätt! Den självslående focken är icke överlappande, vilket väl är en parameter, och i just detta fall kan jag säga att jag försökte dra in den mot mitten s a s men fick inte in den mer än halvvägs. Inslag blev det inte dock men förstår hur du menar - klassiskt inslag har jag observerat många gånger när vi försökt gå väldigt högt o då hjälper det ju att släppa ner förseglets skotpunkt i lä. Men jag skulle inte rullat in focken så mycket - och/eller iaf haft den längre ut! Minns att jag en gång pratade med en känd segelmakare som sa att vid ett Gotland runt med en Comfort 32:a (som jag seglade i många år) så använde man genua 2 även i hård vind just för att få draget genom sjöarna - den båten hade ju genua typ 30kvm men stor på bara 18kvm)). För mig blev lovgirigheten det största problemet. Avdriften vill jag frankt påstå var minimal - denna båt håller spåret alldeles fenomenalt. Jag har också tänkt att det kanske också gått med bara focken - denna båt (Biancan) seglar väldigt bra med bara fock. Dock icke så högt i vind troligen o viss avdrift o inte lika fort...Just i detta fall var jag dock tvungen att hålla mig dikt p gr av att området innehåller uppgrundningar som är litet förrädiska.
Men vad tänker du kring detta med lattorna??

[HansH]

Akterrundan på fock och storsegel skall harmoniera (dvs följa samma form om man tittar bakifrån).
Ju mer det blåser, desto mer skall du ÖPPNA upp seglet genom att flytta UT skotpunkten mot lä - när det gäller en selftackerfock skall du alltså flytta ut ändstoppen för skotvagnen. Om man inte har flyttbara ändstopp så kan det fixas mh en justerbar lina in till mastfoten/mitten av skenan.
Man bör även twista seglet genom att flytta skotpunkten antingen uppåt eller bakåt. På en selftackerfock gör man detta mha ett specialbeslag med flera olika hål för att knopa fast skotet. Mycket vind - använd ett av de nedre hålen och vice versa.
Allt detta gör du ju för att spilla vind och minimera krängning.
Så att flytta selftackerfockens skotpunkt på skenan in mot båtens centrumlinje är helt fel och resulterar bara i mer krängning och att du trycker massa vind in i storseglet (inslag) och därigenom förstör även det seglets form.
En seltackerfock brukar man dessutom inte reva genom att rulla in den - då det innebär att skotpunkten mot selftackerskenan blir helt fel.
Om man måste reva genom att rulla in den så bör/får man oftast skota den som en vanlig fock med dubbla skot på fock/genua-skenor på var sida om överbyggnaden.
Längre lattor i storen löser inte en i hårdvind felaktigt skotad fock
Att kicka storen hårt motverkar också det man vill uppnå och bidrar också till att båten kränger.
Släpp kicken så att seglet kan twista och därigenom luftas överflödig vind ur storen.
Häng gärna med nån som kappseglar så kommer du att se att det finns mycket bra kunskap att ta till sig för "semesterseglaren".
Att segla båten upprätt utan onödigt segelfladder är inte bara nåt som kappseglaren vill uppnå utan är något som både semesterseglarens plånbok och besättning uppskattar.

[Seymor B Fudd]

Tack tack! Jag fattar vad ni säger men har i detta fall uppenbarligen brustit i mitt omdöme. Om vi börjar med focken så har jag ju en självskotskena som är mycket bredare än vanligt, och har fixat så att jag kan flytta ut och in. I detta fall sökte jag dra in men skulle alltså släppt ut istället. Fullt ut/nersläppt kommer den längre ut än om jag hade använt genuaskenan. Vad gäller beslaget på focken har jag fäst skotet i mitten - att dona med det under färd låter sig icke göras. Så det som kan göras för twisten/spilla vind är att släppa på skotet - som ju är fiffigt anordnat efter alla konstens regler och sköts från sittbrunn, liksom skotpunktens ut/in. Storen var verkligen nere i lä, men alltsåledes icke twistad, jag fattar att luften då blåser ur upptill s a s. O allt detta vet jag ju egentligen....men för att använda ett för oss bevingat uttryck som en gång användes av en äldre tysk som kom i hamn strax efter oss, just tillagda efter att det "blåst nått förskräckligt" - "die Tante ging herunter"....så jag stod där ensam. Die Tante har "gått kursen" och är vanligen synnerligen aktiv men just vid detta tillfälle inte så. Att släppa rodret en längre tid eller att dona för mycket blev liksom inte aktuellt. Fladder i seglen var det dock inte....Vad gäller inslag i storen så var det inte så att den buktade inåt, tvärtom uppfattade jag en buk - utåt. Därav mitt tal om längre lattor.
Så jag skulle 1)släppt ner focken helt och helst inte rullat in den, men i varje fall bara första läget 2)släppt på kicken. Vind skulle ha spillts! Och detta hade ju jag ju fixat med några enkla handgrepp. Gjort förut. Många gånger.
Vad gäller kappsegling så har jag egentligen bara två erfarenheter 1)vann min klass en gång med Vegan. Men vi var ensamma i klassen...2)kompisens brorsa och jag låg rätt bra till med en H-båt, vi förde spinnaker, ser att vi håller på att broacha, ber honom styra upp i vind, ser honom då med rorkulten under hakan och lärde mig snabbt hur man släpper på lägajen....Skämt åsido så vet jag ju allt detta men men.....Ibland blir det fel.
Men bortsett från allt detta så var det en härlig upplevelse. Särskilt när jag kunde falla av. Då var vi nära vattenlinjelängdmaxfarten..dvs bortåt 8 knop.