kapaciteten är beroende på urladdningshastigheten, lägre hastighet större capacitet. Så att ange capaciteten utan att angeT skrev:Jag ska köpa ett par nya batterier. Jag ser just nu två alternativ (fast jag egentligen redan bestämt mig för det ena).
Det ena alternativet (gel) har en kapacitet angiven som 85 Ah och en annan kapacitet angiven som 950 Wh.
För det andra alternativet (AGM) är de båda kapaciteterna 92 Ah resp. 800 Wh.
För väldigt länge sen, när jag gick i skolan, fick jag lära mig att P = U * I, dvs. Watt = Volt * Ampere.
När det kommer till batterier finns uppenbarligen ytterligare nån faktor, vilken är den och hur beräknas den? Av exemplen ovan inses att faktorn dessutom är olika för olika batterityper.
/T
Tack för ett bra, tydligt och uttömmande svar. Även om det inte var ett svar på frågan.peterh skrev:kapaciteten är beroende på urladdningshastigheten, lägre hastighet större capacitet. Så att ange capaciteten utan att angeT skrev:Jag ska köpa ett par nya batterier. Jag ser just nu två alternativ (fast jag egentligen redan bestämt mig för det ena).
Det ena alternativet (gel) har en kapacitet angiven som 85 Ah och en annan kapacitet angiven som 950 Wh.
För det andra alternativet (AGM) är de båda kapaciteterna 92 Ah resp. 800 Wh.
För väldigt länge sen, när jag gick i skolan, fick jag lära mig att P = U * I, dvs. Watt = Volt * Ampere.
När det kommer till batterier finns uppenbarligen ytterligare nån faktor, vilken är den och hur beräknas den? Av exemplen ovan inses att faktorn dessutom är olika för olika batterityper.
/T
strömmen t.ex c/10 är näst intill meningslöst. Man kan lika gärna välja batteri efter vikten ( eller färgen på dekalerna).
) det är bara att dividera Wh med spänningen så får man Ah.Möjligen tänker du på Peukertfaktorn. ( http://en.wikipedia.org/wiki/Peukert%27s_law ). I korthet innebär den att batteriets kapacitet över tid blir större vid små strömuttag( 1A *100 timmar är gynnsammare än 100A * en timme). Då betyder det att om man räknar på att försörja tunga förbrukare, så får samma batteri lägre kapacitet än om man räknar på att försörja lättare förbrukning. Genom att välja olika belastningsfall kan man då få (ibland radikalt) annorlunda värden. En gissning är då att ditt första exempel är beräknat med ett mindre strömuttag än ditt andra exempel. Båda kan vara helt korrekta. En annan gissning är att batterierna kan vara en smula olika uppbyggda, och att batterikemin ser litet annorlunda ut, beroende på belastningsfall. Den standardiserade urladdningskurvan är mest till för att få ett likformigt testverktyg, det finns egentligen inget som säger att den kurvan är relevant för segelbåtsbruk.T skrev:Jag ska köpa ett par nya batterier. Jag ser just nu två alternativ (fast jag egentligen redan bestämt mig för det ena).
Det ena alternativet (gel) har en kapacitet angiven som 85 Ah och en annan kapacitet angiven som 950 Wh.
För det andra alternativet (AGM) är de båda kapaciteterna 92 Ah resp. 800 Wh.
För väldigt länge sen, när jag gick i skolan, fick jag lära mig att P = U * I, dvs. Watt = Volt * Ampere.
När det kommer till batterier finns uppenbarligen ytterligare nån faktor, vilken är den och hur beräknas den? Av exemplen ovan inses att faktorn dessutom är olika för olika batterityper.
/T
Ärligt talat tänker jag inte alls, särskilt inte på Peukert. Kanske var det därför jag frågade?Anders S skrev:Möjligen tänker du på Peukertfaktorn. ( http://en.wikipedia.org/wiki/Peukert%27s_law ). I korthet innebär den att batteriets kapacitet över tid blir större vid små strömuttag( 1A *100 timmar är gynnsammare än 100A * en timme). Då betyder det att om man räknar på att försörja tunga förbrukare, så får samma batteri lägre kapacitet än om man räknar på att försörja lättare förbrukning. Genom att välja olika belastningsfall kan man då få (ibland radikalt) annorlunda värden. En gissning är då att ditt första exempel är beräknat med ett mindre strömuttag än ditt andra exempel. Båda kan vara helt korrekta. En annan gissning är att batterierna kan vara en smula olika uppbyggda, och att batterikemin ser litet annorlunda ut, beroende på belastningsfall. Den standardiserade urladdningskurvan är mest till för att få ett likformigt testverktyg, det finns egentligen inget som säger att den kurvan är relevant för segelbåtsbruk.T skrev:Jag ska köpa ett par nya batterier. Jag ser just nu två alternativ (fast jag egentligen redan bestämt mig för det ena).
Det ena alternativet (gel) har en kapacitet angiven som 85 Ah och en annan kapacitet angiven som 950 Wh.
För det andra alternativet (AGM) är de båda kapaciteterna 92 Ah resp. 800 Wh.
För väldigt länge sen, när jag gick i skolan, fick jag lära mig att P = U * I, dvs. Watt = Volt * Ampere.
När det kommer till batterier finns uppenbarligen ytterligare nån faktor, vilken är den och hur beräknas den? Av exemplen ovan inses att faktorn dessutom är olika för olika batterityper.
/T
Som en randanmärkning: AGM och Gel-batterier använder sig av två varianterr för att kunna ha tunna plattor med mycket aktiv yta (gelen respektive glasmattan är stöd för plattorna, som rör sig en del då man tar ut effekt) - det är större skillnader beroende på hur plattorna legererats och hur kemin i så fall ändrats. Så vill man ha koll för att optimera laddningen, så läser man på i tillverkarens datablad och går inte på enbart konstruktionsprincipen.
Vilket batteri är bättre? Det trista är att man inte kan veta. Det batteri som lever längst och ger mest "batteri-för-pengarna" skulle jag välja, och det framgår ju inte av dessa data. I min egen båt har jag funnit att "vanliga batterier" som kan fyllas på vid behov ger mest ampere-per-krona och i mitt eget fall, rimlig besvärsfrihet (men jag tycker inte det är hela världen att kolla batterierna ett par gånger under sommarhalvåret).
Bekymmersfrihet, slitstyrka, enkelt underhåll och "tål att glömmas bort"-faktorn är förmodligen av värde för alla som seglar mer än mekar. Vi är alla olika.
Då känns det ju som man kan säga två saker:T skrev: Mina nuvarande gelbatterier gör nu sin fjortonde säsong men jag är lite tveksam till deras kapacitet. Det går lite för fort att ladda ur och även lite för fort att ladda upp. Laddningstillståndet övervakas av en Nasa BM1, kanske är det den som lurar mig lite men batterierna är avskrivna så jag köper nytt. Skulle dom visa sig vara ok kan jag ha dom i reserv eller sälja dom till nån behövande.
/T
Vid närmare eftertanke så är det bara tretton säsonger, beklagar felräkningen, jag tror jag räknade höger tumme två gånger.Spider skrev:Fjorton säsonger är ju rätt svårslaget, tror jag iaf. Är det exide gelbatterier, eller vilket fabrikat har du nu? Låter som ett intressant val för mig nästa gång.
