Offeranoder på järnköl?

Här kan man ställa alla typer av segelbåtsrelaterade frågor som inte passar i någon annan kategori
Användarvisningsbild
Seawolf
Diamantmedlem
Inlägg: 1796
Blev medlem: mån 24 okt 2005, 15:27

Re: Offeranoder på järnköl?

Inlägg av Seawolf » ons 28 maj 2014, 14:32

Anders S skrev:
Seawolf skrev: Drabbas man av korrosion utan offeranod har man fel propellerlegering eller så har man underlåtit att isolera axel/propeller elektriskt från omvärlden.
Vad tycker du man skall göra då?

Jag menar, skämma ut sig med en fulmetallpropeller vill man ju inte, och skulle propelleraxeln sitta metalliskt fast på motorn får man ju åtgärda detta. För att sätta på en axelanod går ju inte? Eller?
Klart att man kan ha offeranod.
Propelleraxeln direkt på motorn kan man lösa mesta delen av tiden genom en minusbrytare mellan motor och elsystem, då blockeras möjligheten till läckströmskorrosion, och ev. galvanisk påverkan från andra jordade undervattensdelar av metall.

Med zinkanoder och om man inte har giftfärger intill eller direkt på propellern etc., så växer havstulpanerna där. Med giftfärger avses andra än sådana där endast ren koppar ingår som avvisande substans. På tennfärgernas tid var det inga problem, giftigheten sträckte sig åtskilliga meter runt båten. Zinkanod + Koppar = inget beväxningsskydd.

Effekterna av koppar med och utan zinkanoder har visats av SXK:s västkustkrets via ett antal kopparrör på olika platser. Vidare har samma västkustkrets genomfört ett prov på 30 propellrar av gulmetall där man elektrolytförkopprat dem. I de fall där båten haft zinkanod i kontakt, så växer havstulpanerna på kopparbeläggningen. Utan zinkanoder växer det inte på kopparn.
Det är ingen tveksamhet om att praktik och teori stämmer.
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "

Användarvisningsbild
Seawolf
Diamantmedlem
Inlägg: 1796
Blev medlem: mån 24 okt 2005, 15:27

Re: Offeranod på propelleraxel

Inlägg av Seawolf » ons 28 maj 2014, 14:43

Göran W skrev:
Seawolf skrev:
Göran W skrev: Och Seawolf, titta på bilderna på hur min propeller såg ut det år jag avstod från offeranod. Aldrig har det växt så mycket skal som då. Året efter med inslag av "ajabajafärg" var propeller axel och stödbock helt rena! Hur förklarar du det?
En avzinkande gulmetall utan offeranod avger inte kopparjoner, utan zinkjoner. Den skyddas inte mot havstulpaner.
En ajabajafärg innehåller inte bara koppar, utan även gifter som havstulpaner inte tål. Närvaron av zinkanod hämmar inte giftläckaget.
Det är möjligt, men faktum kvarstår att ditt resonemang inte håller.

För mig blev det ju precis tvärtom:

Utan offeranod, mer skal skal än någonsin, trots att det inte borde ha blivit någon beväxning enligt din teori.
Med offeranod (och kanske något giftigare färg än vanligt), helt rent, inte ett skal, trots att det borde ha blivit beväxning enligt din teori.

Det jag beskriver som "ajabajafärg" var en färg, VC17, västkustkvalitet (den med blått lock), som under många år var tillåten på svenska västkusten men förbjöds under några år. Sedan förra året är den som bekant tillåten igen att användas på svenska västkusten (där jag har min båt). Men det fall jag refererar till (den näst nedersta bilden, där propeller, axel och stödbock är vitmålade) gäller under "förbudstiden", då färgen fick köpas i Norge. Det är alltså inte fråga om någon kvalificerad giftfärg av typ fartygsfärg eller de skräckfärger som användes på 1970-talet och tidigare, utan en färg som den svenska kemikalieinspektionen av okunnighet råkade förbjuda under några år.
Björlanda kiles relativt slutna hamnbassäng är så full med båtar att vattnet antagligen är i stort sett helt omöjligt för slutsatser om beväxningens orsak och verkan, speciellt för ett antal år sedan då massor av båtar fortfarande läckte tennföreningar, och dagvatten från hamnplanen för ned rester från decennier av slipning. Ytterligare osäkerheter vad gäller orsak och verkan är om din båt befann sig på flerveckors seglatser utanför Björlanda Kile då havstulpanlarverna letade bostad.

Enskilda fall av denna typ och omständighet är ungefär lika relevant som att korsa en högtrafikerad väg i mörker med förbundna ögon, och att efter det gått bra två gånger konstatera att detta förfarande är helt harmlöst.
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "

Användarvisningsbild
Anders S
Diamantmedlem
Inlägg: 11722
Blev medlem: fre 20 maj 2005, 07:23
Ort: Sandö hamn (Onsala)

Re: Offeranoder på järnköl?

Inlägg av Anders S » ons 28 maj 2014, 15:43

Seawolf skrev:
Anders S skrev:
Seawolf skrev: Drabbas man av korrosion utan offeranod har man fel propellerlegering eller så har man underlåtit att isolera axel/propeller elektriskt från omvärlden.
Vad tycker du man skall göra då?

Jag menar, skämma ut sig med en fulmetallpropeller vill man ju inte, och skulle propelleraxeln sitta metalliskt fast på motorn får man ju åtgärda detta. För att sätta på en axelanod går ju inte? Eller?
Klart att man kan ha offeranod.
Propelleraxeln direkt på motorn kan man lösa mesta delen av tiden genom en minusbrytare mellan motor och elsystem, då blockeras möjligheten till läckströmskorrosion, och ev. galvanisk påverkan från andra jordade undervattensdelar av metall.

Med zinkanoder och om man inte har giftfärger intill eller direkt på propellern etc., så växer havstulpanerna där. Med giftfärger avses andra än sådana där endast ren koppar ingår som avvisande substans. På tennfärgernas tid var det inga problem, giftigheten sträckte sig åtskilliga meter runt båten. Zinkanod + Koppar = inget beväxningsskydd.

Effekterna av koppar med och utan zinkanoder har visats av SXK:s västkustkrets via ett antal kopparrör på olika platser. Vidare har samma västkustkrets genomfört ett prov på 30 propellrar av gulmetall där man elektrolytförkopprat dem. I de fall där båten haft zinkanod i kontakt, så växer havstulpanerna på kopparbeläggningen. Utan zinkanoder växer det inte på kopparn.
Det är ingen tveksamhet om att praktik och teori stämmer.
Jag pratar alltså inte om beväxningen, utan om skadeffekterna på propellern - de flesta lär väl ha anod för att de är osäkra på om propellern håller, inte för att snäckodlingen skall gå så mycket bättre? Jag har (bara som exempel) en Prowell flöjlande propeller, och denna är i ursprungsutförande försedd med en jätteanod (i likhet med många liknande propellrar). Den skulle jag givetvis inte drömma om att ta bort. Likadant har VP:s nya foldingpropellrar en anod som original.

Givetvis väljer man vilken risk man hellre vill ta.
Anders S

Göran W
Silvermedlem
Inlägg: 32
Blev medlem: tis 01 jan 2013, 13:05

Offeranod på propelleraxel

Inlägg av Göran W » ons 28 maj 2014, 16:44

Seawolf, du kan inte bortse från:

1) att min gamla propeller förstördes efter 8 år utan offeranod
2) att min nya propeller av samma fabrikat och typ är utan minsta vank efter 28 år med offeranod

Jag skulle aldrig drömma om att avstå från offeranod. Allt talar för att den behövs för förhindra korrosion. Offeranoden är enkel att montera och byta ut, när den börjar ta slut och det finns inga nackdelar med den. Det är faktiskt ganska ansvarslöst att rekommendera folk att avstå från detta viktiga skydd.

Beträffande beväxning har jag ingen bestämd uppfattning, kan bara konstatera att det växer precis lika mycket på propeller, propelleraxel och stödbock vare sig det finns offeranod eller ej. Varför beväxningen uteblev ett år (med offeranod) kan varken du, jag eller SXK förklara. Dina spekulationer om att problemen beror dels på att min båt ligger i en enligt din uppfattning stillastående hamnbassäng, dels på att jag under några år seglade intensivt under flera veckor, ser jag ingen som helst logik i.

Användarvisningsbild
Seawolf
Diamantmedlem
Inlägg: 1796
Blev medlem: mån 24 okt 2005, 15:27

Re: Offeranoder på järnköl?

Inlägg av Seawolf » ons 28 maj 2014, 20:52

För att travestera dessa olika erfarenheter till både min och andras erfarenhet:
Kan någon förklara varför två olika foldingpropellrar jag haft på dels en rak axel, dels på ett S-drev, och som båda bestått av riktig marinbrons, har klarat sig utan tillstymmelse av varken korrosionsskador i kuggar eller annorstädes, och som behållit sin påmålade kopparfärg utan ett uns flagning i tiotals år? Och att samma erfarenhet delas av väldigt många andra båtägare.

Exempelvis så anger Flexifold på förfrågan att de har offeranoder på sin folding, inte för att det behövs, (deras angivna legering är en marinbrons), utan för att kunderna kräver dem eftersom de tror att de är nödvändiga. Och jag känner användare som inte använder offeranoderna och som inte har korrosion eller beväxning. Deras legering är en NiBrAl och är korrosionsfri i havsvatten.
Alcometallers foldingpropellrar för S-drev (de har slutat tillverka dessa) består också av marinbrons JM7 (=amerikansk standard C95500) och saknar t.o.m. fästen för offeranoder.
http://www.johnson-metall.com/wordpress ... /JM7-S.pdf
http://www.greenalloys.com/green_alloys ... bronze.asp

Inte ens den sämre gulmetallen "avzinkningsfri mässing" som är förhärskande för bordsgenomföringar korroderar utan offeranoder.
En uppsjö med båtar har hjärtstockar av syrafast och bronslager under vattnet. Inga offeranoder och ingen korrosion.
Om hemläxan är gjord med alla rätt och inga skador uppstår så är det ju själva facit.

Men det är klart att om man inte vet riktigt vad man sysslar med kan många saker gå fel, och läckströmmar eller landströmsjordar är alltför ofta skurkarna trots att man tror att det är galvanisk korrosion.
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "

Göran W
Silvermedlem
Inlägg: 32
Blev medlem: tis 01 jan 2013, 13:05

Offeranod på propelleraxel och i motor

Inlägg av Göran W » ons 28 maj 2014, 21:52

Numera är min båt utrustad med två, ibland tre, offeranoder. En i motorn och en eller två på propelleraxeln.

Offeranoden i motorn har inte bytts en enda gång på 28 år. Den är lika slät och operverkad som när den monterades första gången i mitten av 1970-talet.

Offeranoderna på propelleraxeln, däremot, måste bytas varje eller undantagsvis vartannat år, eftersom en stor del av godset korroderar under säsongen.

Vilka slutsatser kan man dra av detta?

Jo, det säger mig att offeranoden i motorn egentligen är obehövlig. Men den får sitta kvar. Den gör kanske ingen nytta men den gör heller ingen skada.
Att offeranoderna på propelleraxeln korroderar kraftigt och ständigt måste bytas ut är en tydlig indikation på att de behövs och tar hand om den korrosion som annars hade drabbat propellern.

Svårare än så är det inte, Seawolf.

Användarvisningsbild
Seawolf
Diamantmedlem
Inlägg: 1796
Blev medlem: mån 24 okt 2005, 15:27

Re: Offeranoder på järnköl?

Inlägg av Seawolf » tor 29 maj 2014, 05:15

Om man skulle sätta en platinaplåt i havsvatten skulle den inte korrrodera alls. Sätter man sen på en zinkanod startar man en galvanisk process så zinkanoden försvinner i rekordfart. Men det betyder inte att zinkanoden behövs för att platinaplåten inte skall korrodera. Ditt resonemang visar att du inte förstår de fysikaliska orsakssammanhangen.
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "

feeling286
Diamantmedlem
Inlägg: 239
Blev medlem: tis 15 jan 2008, 20:41
Ort: Göteborg

Re: Offeranoder på järnköl?

Inlägg av feeling286 » tor 29 maj 2014, 07:54

Hej.

Har bara skummat i tråden lite O tror jag ställt frågan tidigare.. Har järnköl, axeln kommer ut ur kölen och är knappt synlig. Får inte ens plats med någon anond på den. Har O andra sidan inte behövt någon, va jag vet. Propellern är hel O fin, fast tvåbladig. När behövs det O när inte?? Har inte heller någon landström, än så länge..

H / Johan

Göran W
Silvermedlem
Inlägg: 32
Blev medlem: tis 01 jan 2013, 13:05

Offeranod på propelleraxel och i motor

Inlägg av Göran W » tor 29 maj 2014, 12:58

Seawolf skrev:Om man skulle sätta en platinaplåt i havsvatten skulle den inte korrrodera alls. Sätter man sen på en zinkanod startar man en galvanisk process så zinkanoden försvinner i rekordfart. Men det betyder inte att zinkanoden behövs för att platinaplåten inte skall korrodera. Ditt resonemang visar att du inte förstår de fysikaliska orsakssammanhangen.
Såväl mitt resonemang som min erfarenhet visar att det med till visshet gränsande sannolikhet behövs en offeranod på min båts propelleraxel. Orsaken kan vara att bronset i min propeller (okänd extraktion) är av låg kvalitet och ligger längre ifrån min båts propelleraxels rostfria stål i spänningskedjan än vad du är van vid.

Det skadar aldrig att försöka vidga sina vyer. Fundera på det!

oceansailor
Diamantmedlem
Inlägg: 505
Blev medlem: fre 22 okt 2010, 18:55

Re: Offeranoder på järnköl?

Inlägg av oceansailor » tor 29 maj 2014, 14:08

Körde ett år utan anod på min Flex-O-Fold. Resultat blev frätskador på blad och nav. Detta trots isolationstrafo samt isolerad axel. Fråga mig inte varför, jag var lika övertygad om att det skulle funka som Seawolf skriver.

Beväxning på propellern var det dock ingen! Det funkade bra!

Men för att inte göra större skada propellern så har anod återinförts i dagordningen.

Användarvisningsbild
Anders S
Diamantmedlem
Inlägg: 11722
Blev medlem: fre 20 maj 2005, 07:23
Ort: Sandö hamn (Onsala)

Re: Offeranoder på järnköl?

Inlägg av Anders S » tor 29 maj 2014, 19:20

feeling286 skrev:Hej.

Har bara skummat i tråden lite O tror jag ställt frågan tidigare.. Har järnköl, axeln kommer ut ur kölen och är knappt synlig. Får inte ens plats med någon anond på den. Har O andra sidan inte behövt någon, va jag vet. Propellern är hel O fin, fast tvåbladig. När behövs det O när inte?? Har inte heller någon landström, än så länge..

H / Johan
Det finns anledning att ha anod om

1. Propellerfabrikanten har en anod i konstruktionen och föreskriver en sådan. Då skall man givetvis inte experimentera. Det finns bronslegeringar som är känsliga för korrosion och det är ibland mer relevant att diskutera "gulmetall" än "brons" som propellermaterial. För att tillverka en funktionell folding- eller flöjlande propeller till vettiga kostnader kan fabrikanten behöva välja material som har andra fördelar än korrosionsmotstånd.

2. Man har identifierat korrosion, och inte riktigt vet anledningen. Det kan bero på elektrolytisk korrosion eller galvanisk korrosion, dvs att det ligger krypspänningar mellan vatten och land. Har man landström eller enpoligt elsystem (motorn är återledare för alla instrument, minus till generator och minus till startmotor) finns det risker med detta också. "Slarv med elsystemet" (slarv= okunskap, "gamla synder", dålig dokumentation och därav följande felkopplingar, eldelar som fungerar men har litet läckström...

3. Man har landströmsanläggning ombord. Det är korrekt (och till och med föreskrivet) att ansluta landjord ("sladdjord") till "sjöjord" då man installerar landström (det är en personskyddsfråga, och man kan bara bryta mot den regeln om man har fullständig koll på vad man håller på med och GARANTI för att båten "sjöjordas" på rätt sätt. Samtidigt krävs samma GARANTI på land, att "sladdjord" kopplas in, för då är "sjöjord" borta

4. Man har misstankar om att något är fel, ser korrosionsskador, rosafärgade ytor på propellern eller av annan anledning ser risk för korrosion, antingen galvanisk eller elektrolytisk. Här kan det ju vara bra att veta att om man ligger granne med stålbåtar som kanske har aktiva anordningar för att minska sin egen korrosion, så kan det påverka negativt på den egna båten.

En anod kan heller inte skada (mer än sig själv) på annat sätt än att det växer på propellern.
Seawolf skrev:För att travestera dessa olika erfarenheter till både min och andras erfarenhet:
Kan någon förklara varför två olika foldingpropellrar jag haft på dels en rak axel, dels på ett S-drev, och som båda bestått av riktig marinbrons, har klarat sig utan tillstymmelse av varken korrosionsskador i kuggar eller annorstädes, och som behållit sin påmålade kopparfärg utan ett uns flagning i tiotals år? Och att samma erfarenhet delas av väldigt många andra båtägare.
)

Du har väl haft en j-a tur? Skämt åsido; om allt är som det skall vara och inget är fel, så händer inget. Men det är inte alltid som det skall vara och ibland blir det fel.
Anders S

peterh
Diamantmedlem
Inlägg: 1211
Blev medlem: tor 12 feb 2009, 13:31
Ort: göteborg

Re: Offeranoder på järnköl?

Inlägg av peterh » tor 29 maj 2014, 20:25

På de två senaste båtarna har jag haft : rak axel och foldingprop i någon sorrs mässing.
Ingen zinkanod, däremot extra kopparskikt och vattenfast fett.

Resultat : ingen eller nästan ingen beväxning. Om propellern skulle frätas bort snabbare så får jag ta det, huvudsaken är att jag slipper få beväxning på propeller.
Numera ex-medlem. Tack för det som varit.

Användarvisningsbild
Seawolf
Diamantmedlem
Inlägg: 1796
Blev medlem: mån 24 okt 2005, 15:27

Re: Offeranod på propelleraxel och i motor

Inlägg av Seawolf » fre 30 maj 2014, 10:09

Göran W skrev:
Seawolf skrev:Om man skulle sätta en platinaplåt i havsvatten skulle den inte korrrodera alls. Sätter man sen på en zinkanod startar man en galvanisk process så zinkanoden försvinner i rekordfart. Men det betyder inte att zinkanoden behövs för att platinaplåten inte skall korrodera. Ditt resonemang visar att du inte förstår de fysikaliska orsakssammanhangen.
Såväl mitt resonemang som min erfarenhet visar att det med till visshet gränsande sannolikhet behövs en offeranod på min båts propelleraxel. Orsaken kan vara att bronset i min propeller (okänd extraktion) är av låg kvalitet och ligger längre ifrån min båts propelleraxels rostfria stål i spänningskedjan än vad du är van vid.

Det skadar aldrig att försöka vidga sina vyer. Fundera på det!
Visst är det troligt att din gulmetallpropeller är av icke marintålig kvalite. Sådana gulmetaller som innehåller en hel del zink förekommer inte bara i propellrar, utan även i bordsgenomföringar av fel kvalitet.
De ligger däremot inte särskilt annorlunda till i spänningskedjan, utan det är helt enkelt legeringen i sig själv som spottar ut sitt zink så ytan ser maläten ut och blottar ren grynig koppar med låg hållfasthet. Dessa legeringar kan få skydd av zinkanoder. Det är däremot ingen bra affär att välja sådana vid nyköp.....
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "

Användarvisningsbild
Seawolf
Diamantmedlem
Inlägg: 1796
Blev medlem: mån 24 okt 2005, 15:27

Re: Offeranoder på järnköl?

Inlägg av Seawolf » fre 30 maj 2014, 10:46

Anders S skrev:
feeling286 skrev:Hej.

Har bara skummat i tråden lite O tror jag ställt frågan tidigare.. Har järnköl, axeln kommer ut ur kölen och är knappt synlig. Får inte ens plats med någon anond på den. Har O andra sidan inte behövt någon, va jag vet. Propellern är hel O fin, fast tvåbladig. När behövs det O när inte?? Har inte heller någon landström, än så länge..

H / Johan
Det finns anledning att ha anod om

1. Propellerfabrikanten har en anod i konstruktionen och föreskriver en sådan. Då skall man givetvis inte experimentera. Det finns bronslegeringar som är känsliga för korrosion och det är ibland mer relevant att diskutera "gulmetall" än "brons" som propellermaterial. För att tillverka en funktionell folding- eller flöjlande propeller till vettiga kostnader kan fabrikanten behöva välja material som har andra fördelar än korrosionsmotstånd.

Marinbronser av typ NiBrAl är inte bara korrosionshärdiga i havsvatten. Denna legeringsgrupp har även större mekanisk hållfasthet och nötningstålighet, så t.ex. en foldingpropellers kuggar etc. håller mycket längre. Och som sagt, Flexofold anser inte deras NiBrAl-propellrar behöver offeranoder, men eftersomkunderna vill ha det så tillhandahåller de sådana. Alcometallers propellrar har inte fästen för offeranoder alls, och består av en snarlik NiBrAl. Det finns fler som har NibrAl.
Goris foldingpropellrar som de hade för några decennier sedan, där bladen flexade med varvtalet och som Gori angav som fördel då stigningen anpassades genom detta, led av kort livslängd i bladaxlar och kuggar på grund av den ständiga rörelsen.


2. Man har identifierat korrosion, och inte riktigt vet anledningen. Det kan bero på elektrolytisk korrosion eller galvanisk korrosion, dvs att det ligger krypspänningar mellan vatten och land. Har man landström eller enpoligt elsystem (motorn är återledare för alla instrument, minus till generator och minus till startmotor) finns det risker med detta också. "Slarv med elsystemet" (slarv= okunskap, "gamla synder", dålig dokumentation och därav följande felkopplingar, eldelar som fungerar men har litet läckström...

Helt riktigt, men detta är enkelt att kontrollmäta. Det går även att eliminera med en minusbrytare till motorn (förutsatt att motorns nyckelbrytare bryter all plus till motorpaketet inkl. instrument)

3. Man har landströmsanläggning ombord. Det är korrekt (och till och med föreskrivet) att ansluta landjord ("sladdjord") till "sjöjord" då man installerar landström (det är en personskyddsfråga, och man kan bara bryta mot den regeln om man har fullständig koll på vad man håller på med och GARANTI för att båten "sjöjordas" på rätt sätt. Samtidigt krävs samma GARANTI på land, att "sladdjord" kopplas in, för då är "sjöjord" borta.

Det är enkelt att arrangera en egen sjöjord för båtens 230VAC skyddsjord så den är skild från motorns och annan havsansluten 12V minus. Detta ges utrymme för i mtsvarande ISO, och är dessutom sanktionerat: http://www.batliv.se/files/LandstromRev3.pdf


4. Man har misstankar om att något är fel, ser korrosionsskador, rosafärgade ytor på propellern eller av annan anledning ser risk för korrosion, antingen galvanisk eller elektrolytisk. Här kan det ju vara bra att veta att om man ligger granne med stålbåtar som kanske har aktiva anordningar för att minska sin egen korrosion, så kan det påverka negativt på den egna båten.

Om man har från land kommande skyddsjord elektriskt avskild från alla den egna båtens undervattensdelar av metall http://www.batliv.se/files/LandstromRev3.pdf
så kan inte stålbåtens elektriska eller galvaniska förehavanden ställa till det i den egna båten. Både för galvanisk och elektrolytisk korosion krävs en strömkrets, och är det avbrott så går ingen ström.

Däremot, om man har en plastbåt från USA eller UK är det vanligt att de har ekvipotentialjordning (bonding) mellan alla sina undervattensdelar av metall. Detta är en relikt från ek/smidesjärn/kopparförhydningens tid, och innebär att man skapar ett galvaniskt sammelsurium som sen måste åtgärdas med en hel del offeranoder. Dessutom medför bonding att den där grannbåten av metall, som kanske har aktiv elektronik för att minska sin korrosion kan skicka ström genom vattnet förbi den egna båten. Då väljer strömmen att kila in i vissa av metalldelarna och ut genom andra (eftersom bondingen förbundit den så en strömkrets föreligger) eftersom vattnet har högre elektriskt motstånd för strömmen att gå i.

En anod kan heller inte skada (mer än sig själv) på annat sätt än att det växer på propellern.

Hur kul är det då?
Den som förstår mekanismerna inser för den bifogade bilden, varför det växer på axel och propeller, men inte på stödlagret. Både axel, propeller och stödlager var bemålade med starkt kopparhaltig färg.


Seawolf skrev:För att travestera dessa olika erfarenheter till både min och andras erfarenhet:
Kan någon förklara varför två olika foldingpropellrar jag haft på dels en rak axel, dels på ett S-drev, och som båda bestått av riktig marinbrons, har klarat sig utan tillstymmelse av varken korrosionsskador i kuggar eller annorstädes, och som behållit sin påmålade kopparfärg utan ett uns flagning i tiotals år? Och att samma erfarenhet delas av väldigt många andra båtägare.
)

Du har väl haft en j-a tur? Skämt åsido; om allt är som det skall vara och inget är fel, så händer inget. Men det är inte alltid som det skall vara och ibland blir det fel.
Det är ju inte jag som haft tur, det är de korrosions- och beväxningsdrabbade som har haft otur då de tänkt till.
Bilagor
propelleraxel OZ.jpg
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "

Göran W
Silvermedlem
Inlägg: 32
Blev medlem: tis 01 jan 2013, 13:05

Re: Offeranod på propelleraxel och i motor

Inlägg av Göran W » fre 30 maj 2014, 11:50

Seawolf skrev:
Göran W skrev:
Seawolf skrev:Om man skulle sätta en platinaplåt i havsvatten skulle den inte korrrodera alls. Sätter man sen på en zinkanod startar man en galvanisk process så zinkanoden försvinner i rekordfart. Men det betyder inte att zinkanoden behövs för att platinaplåten inte skall korrodera. Ditt resonemang visar att du inte förstår de fysikaliska orsakssammanhangen.
Såväl mitt resonemang som min erfarenhet visar att det med till visshet gränsande sannolikhet behövs en offeranod på min båts propelleraxel. Orsaken kan vara att bronset i min propeller (okänd extraktion) är av låg kvalitet och ligger längre ifrån min båts propelleraxels rostfria stål i spänningskedjan än vad du är van vid.

Det skadar aldrig att försöka vidga sina vyer. Fundera på det!
Visst är det troligt att din gulmetallpropeller är av icke marintålig kvalite. Sådana gulmetaller som innehåller en hel del zink förekommer inte bara i propellrar, utan även i bordsgenomföringar av fel kvalitet.
De ligger däremot inte särskilt annorlunda till i spänningskedjan, utan det är helt enkelt legeringen i sig själv som spottar ut sitt zink så ytan ser maläten ut och blottar ren grynig koppar med låg hållfasthet. Dessa legeringar kan få skydd av zinkanoder. Det är däremot ingen bra affär att välja sådana vid nyköp.....

Min propeller, som enligt en marinmotorexpert nyligen bedömdes vara tillverkad i "någon typ av bronslegering" har ju visat sig vara utomordentlig marintålig. Om Seawolf hade läst mina inlägg ordentligt, skulle han ha sett att den har fungerat perfekt i 28 år. Den ser ut som ny. Såvitt jag kan se gjorde jag en alldeles utmärkt affär 1984. Mindre än 100:-- kronor per år har den kostat hittills. Och den siffran sjunker för varje år den fortsätter att fungera.

Även om jag hade kunnat få tag i och ersatt min av korrosion förstörda propeller med en annan, mer exklusiv och dyrare propeller, skulle jag tveklöst ha följt de råd jag då fick från alla håll, att inte göra om misstaget att avstå från offeranod. Jag ansågs ha varit mycket omdömeslös som inte haft offeranod de första åtta åren.

Alla som jag har talat med (utom Seawolf) hävdar att det är just avståndet i spänningskedjan som är avgörande för om propellern korroderar eller ej. Vad man än läser - och det finns mycket skrivet i saken - så bekräftas detta: Om avståndet i spänningskedjan är för stort måste en zinkanod monteras för att skydda propellern.

Skriv svar