Lyxyacht sjönk utanför Sicilien

[Pelle-48]

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/darf ... or-tragedi

Mer info hittar man på Flashback.org under Olyckor och katastrofer.

Jag tänker att med all expertis på Sailguide borde man få några värdefulla synpunkter. Ser onekligen ut som om båten tog in vatten. Frågan är var?
Jag har lite svårt att se att masten är "boven i dramat". Tydligen vägde den ett ton men för en båt på 500 ton är det inte avgörande. Märkligt är dock att den går av när den är helt utan segel. Brottanvisning?
Kölen var höjbar/sänkbar. Kan det vara en riskfaktor? Något som inte är tätt?
Var det inte en svensk båt med höjbar/sänkbar köl som sjönk utanför Gibraltar?
Förtöjningar- någon som hört talas om att de lossnat med hål i skrovet?

[Seawolf]

https://www.maringuiden.se/forum/topic/ ... ent-845239

[Anders S]

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/darf ... or-tragedi

Mer info hittar man på Flashback.org under Olyckor och katastrofer.

Jag tänker att med all expertis på Sailguide borde man få några värdefulla synpunkter. Ser onekligen ut som om båten tog in vatten. Frågan är var?
Jag har lite svårt att se att masten är "boven i dramat". Tydligen vägde den ett ton men för en båt på 500 ton är det inte avgörande. Märkligt är dock att den går av när den är helt utan segel. Brottanvisning?
Kölen var höjbar/sänkbar. Kan det vara en riskfaktor? Något som inte är tätt?
Var det inte en svensk båt med höjbar/sänkbar köl som sjönk utanför Gibraltar?
Förtöjningar- någon som hört talas om att de lossnat med hål i skrovet?

För att bedöma stabiliteten behöver man ha en del rådata runt skrovform och tyngdpunktsplacering innan man kan avgöra GZ-kurvan (kurvan som visar när båten har maximal stabilitet och när den därefter minskar igen.

Spekulativt kan man ju gissa att en mast som är 72 meter lång och beräknad för en båt som väger 500+ ton och bär 2900 kvm segel har en avsevärd vikt. Den har också en avsevärd yta och på bilder ser man rullsegel och 5 spridarpar, alltså också många meter riggwire i luften. Man kan gissa en smula på hävarmen, och en försiktig gissning kan landa i att riggens hävarm är ca 35 meter.

Det som inte framgår är skrovets initialstyvhet, men uppgifter gör gällande att man vanligen hissade kölen vid ankarliggande (och självklart i hamn) pga oljud i infästningen.

Då är frågan vad som krävs för att kränga ner en sådan farkost, inräknat att masten var ovanligt hög (tydligen den enda slupriggade båten av denna typ), kölen (får vi anta) är hissad till minimidjup. I vår vanliga föreställningsvärld är ju segelbåtar stabila farkoster med stor slutstyvhet, vanligen beroende på att kölvikten brukar vara 30-50 %. Här kan jag bara gissa, men om båten väger 500 ton, kan vi utan vidare inse att om barlasten anges till 60 ton för den rörliga delen och 140 ton i kölboxen skulle vi landa väl inom den barlastprocenten. Här får man dock tänka på att om barlasten är placerad relativt högt i skrovet (dvs, i botten på det egentliga skrovet) får man inte alldeles lätt att intuitivt bedöma krängningsmotståndet, för skrovformen betyder mycket i detta.

Gissningsvis väger en tillräckligt hållbar mast åtminstone 100 kg per meter, på det kommer riggen, utrustning monterad på masten, segel mm. Om man försiktigtvis anser att mastpaketet totalt väger 15 ton, så kan man ställa 15 ton med 35 meters hävarm mot 200 ton med fyra meters hävarm. Grovhöftat skulle det innebära att mastens egenvikt skulle medföra en krängande kraft på 525 ton, medan barlasten håller emot med 800 ton, vid maximal krängning (90 grader).

Nu är den här båten också en liten lyxkryssare för många gäster, med hytter och allmänt lull-lull, inte en spartansk havskryssare. Då kan man gissa att öppningar, skylights, ventiler och dörrar är komfortorienterade och man kan också fråga sig hur regimen varit ombord vad gäller vad som stått öppet för ventilation med mera. Har man till exempel varit noga vid gång till sjöss (det är ju rimligt) kanske man tillåtit mycket mer då man legat förtöjda eller för ankar.

Vad kan då ha hänt? I normalfallet blåser ju vinden längs med vattnet, eller åtminstone mestadels horisontellt. Det brukar innebära att krängande kraften från rigg och segel avtar med ökad krängningsvinkel - vilket vi alla prövat empiriskt, till omgivningens större eller mindre jubel. Det som sällan inträffar, och hos oss nästan bara vid stora åskväder med störtregn, är starka fallvindar. Det händer att sådana också uppstår vid bergiga kuster och i vindceller då vinden är mycket turbulent.

Baksidan med dessa är att de har en högre angreppsvinkel och är de tillräckligt mycket fallvindar ÖKAR vindpressen på riggen vid ökad krängning. En rätt billig gissning är att det varit frågan om sådana vind/väderfenomen.

Har båten då utsatts för helt oväntade och stora krängskrafter OCH öppningar inte varit tillslutna kan det hela gå fort. Nu handlade det ju inte om sekunder, snarare en kvarts timme (15 minuter) innan båten sjönk, och vi kan ju bara spekulera i hur rutinerna för "fartygets övergivande" och livbåtsdrill varit - jag gissar på "inte bra". Man kan ju tycka att någon eller några minuter skulle räcka för att få ut alla, men då krävs ju att man förstår tidigt vad som är på gång. Det har man antagligen inte gjort, men även om, skall ju alla ombord vara med på saken om det skall gå bra. (Båten är ju bara pengar, men människoförlusterna är det ju inte).

[raol]

Även om det tog tid innan båten sjönk, kanske vissa delar tidigt var så vattenfyllda att en del blev instängda, kanske i mörker eftersom det var natt och elsystemet säkert slocknade när det började komma in vatten. Att ta sig ut då från djupt in, med båten kanske på sidan, är nog inte helt enkelt.