Bottentrubbel - Tjärepoxi utanpå laminat som släpper.

[Magic Erik]

Hej,

Jag äger en segelbåt som sanerades från böldpest i mitten av 1990-talet på varv. Båtens gelcoat avlägsnades ned till laminantet och behandlades sedan med en tjärepoxiprodukt enligt dåtidens vetskap, man lämnande t.o.m. 5 års garanti.

Jag har tyvärr funnit mindre blåsbildningar ojämnt utspridda på botten och påbörjat nedslipning. Laminatet ser fint ut under de olika epoxiskikten (grå och gula). Någon ättikalukt har inte uppfattats och enligt majoriteten (varv, förståsigpåare m.m.) är det inte fråga om traditionell böldpest. Lite fukt har återfunnits under epoxin där den släppt. Således verkar det som om epoxin som skyddar laminatet delvis uppnått sin livslängd och tillåtit vatteninträgning här och var på bottenytan. Värst är det runt S-drevet där epoxiskiktet ganska lätt har kunnat avlägnas i mindre flak ned till spacklet utanpå laminatet.

Jag har fått rådet (återigen av majoriteten) att slipa väck de partier av epoxin som släpper ned till laminatet, sedan spackla upp för att sedan täcka med ny epoxibehandling. Dvs. bara avlägsna det som verkar dåligt. Större delen av epoxiskiktet verkar dock sitta. Jag är dock något tveksam och funderar på om inte hela rasket måste bort ned till laminatet. Kanske gör jag en höna av fjäder? Finns det någon vänlig själ här som kan dela med sig av eventuella åsikter och erfarenheter så vore jag mycket tacksam.

För borttagning av epoxin använder jag mig för övrigt av slipmaskin och grovdammsugare. Fungerar över förväntan men blir ojämnt trots försiktig hand. Spacklingen innan epoxibehandlingen verkar därmed bli diger. Har forumet något tips här? Känns som närmast som en omöjlighet att få skrovet jämnt och fint.

Mvh,

Erik

[matz]

När man lagar en skada i en komposit innebär ju detta att man kommer att få en skarv mellan gammalt och nytt laminat. Och framför allt: Man kommer inte att ha en enda fiber som passerar igenom skarven. Skarven är alltså en ren limning. Det som gör epoxi attraktivt för reparationer på polyestermatrislaminat är att det ger BÄTTRE limningsegenskaper på den gamla polyestern än vad ny polyester ger. Trots detta är det ändå nödvändigt att slipa en fasningsvinkel som ger en slipavstånd på c.a 20 ggr skadedjupet (ex: spricka i laminattjocklek 10 mm ger 200 mm jämn fasning runt sprickan) för att en skarv skall bli tillräckligt bra. Det är värt att notera att man inom flyget oftast kräver c:a 40 ggr fasat slipavstånd .....och i många sammanhang krävs det dessutom att slipningen görs från båda håll för att man inte så lätt skall få en ’spjälkning’.
Användning av epoxi INTE är att betrakta som en materialövergång eller nytt material. OM man däremot behåller polyester på polyester, men inte har samma fibermaterial med samma fiberorientering som originallaminatet, DÅ har man bytt material, så att man får den där lokala stora stressen som materialbyten alltid ger....

[Anders S]

Här är det frågan om ytbehandling, inte reparation. Då är epoxy alldeles utmärkt. Nu är tjärepoxy ett syndastraff att slipa bort (been there, done that, have several ruined t-shirts to prove it...) men vi tror väl att det är VC-tar, inte den sega, hemska tjärepoxyn från 1980-kallt? Och är all gelcoaten är borta?

Allt som sitter fast kan du lämna kvar. Sedan misstänker jag (som vanligt) att problemet från början är lokal fett/smuts-kontamination eller opassliga material, så tvätta noga innan du lägger på ett par lager ny epoxy. SEDAN spacklar du ovanpå epoxyn (gör rent,. rent, och rent igen...) slipar till önskad finish och därefter gör du färdigt de sista skikten med epoxyfärg. Poängen är att du får ett obrutet skikt som skyddar och när du slipar, slipar du i spacklet, inte i det skyddande skiktet. Dessutom ser man betydligt bättre var groparna finns på det här sättet.

En sak att tänka på: Epoxy limmar bra mot polyesterlaminat, men inte tvärtom! Om du använder polyesterbaserat spackel ovanpå epoxy kan du få precis de här släppningarna som uppstått. Därför, måla på hälften av epoxyn direkt på skrovet, spackla sedan med ett epoxy-undervattensspackel och efter du fått allt jämt, lägg på de sista epoxylagren.

[toaen]

Jag har faktiskt en liknande erfarenhet.

Har en storfidra, där en tidigare ägare tog ner bottenfärgen ner till gelcoaten och la på tjärepoxy - 1984 om jag uppfattat rätt.

Båten har sen dess varit målad med VC17 av olika typer.

Före midsommar 2007 fick jag dels allvarliga ryggproblem under en seglats och dessutom skar motorn när jag försökte ta mig hem. Båten blev liggandes i 11 månader. innan jag tog upp och bottenmålade med den nya miljövänligare VC 17. När jag tog upp den våren så fanns den nån enstaka havstulpan och lite "slem".

Seglade väldigt mycket sommaren 2008. När jag tog upp 5 månader senare var hela botten i stort sett täckt med havstulpaner.

Försökte spola bort havstulpanerna med högtryckstvätten. Plötsligt släppte ca 1 m2 av tjärepoxyn från skrovet och lite av den breda vattenlinjen.

Skulle egentligen bara tagit upp och fixat till några halvfärdiga detaljer för att sen sälja båten - jag hade köpt en annan. Började så småningom slipa ner bottenfärgen och tjärepoxyn och vattenlinjen till gelcoaten. Nu styvt 5 år senare har jag ca 25% kvar att slipa bort - fast jag har inte gjort nåt med båten på närmare tre år.

[Magic Erik]

Hej igen,

Stort tack för svaren samtliga! Det känns lugnare efter ditt svar Anders, ett tungt ok som delvis trillade av . Just ytbehandling istället för reparation var en välbehövlig pedagogisk skillnad för att beskriva arbetsmomentet. Tack för det.

Kan tänka mig att avlägsna äldre tjärepoxi måste varit ett digert jobb, minst sagt! Själv har jag en hel sopsäck med avskrapad gammal bottenfärg som ett minne av det digra förarbetet.

I det här fallet ligger epoxin direkt på laminatet då den gamla gelcoaten avlägsnades i samband med den tidigare renoveringen. Epoxin upplevs som stum och hård (två färgskikt) men kanske inte lika hård som gelcoat. Den smetas inte ut i varje fall utan försvinner med rikligt med damm (som tas upp av dammsugaren som tur är). Där blåsor upptäckts märkts tydligt att det nästan går att dra av epoxin efter att man slipat den tunnare. Den har således släppt här och var. På större delen av skrovet upplevs epoxin som stum och slät, mycket likt gelcoat.

Jag kommer att gå vidare enligt din erfarenhet Anders. Låter mycket bra med epoxi hela vägen. Något tips om lämpligt fabrikat eller typ av epoxi? Kommer påbörja behandlingen i slutet av Maj för att få bättre temperatur och så lång uttorkningstid som möjligt och jag gissar att olika fabrikat har olika temperaturkrav?

Återigen tack,

Erik

[Anders S]

Hej igen,

Stort tack för svaren samtliga! Det känns lugnare efter ditt svar Anders, ett tungt ok som delvis trillade av . Just ytbehandling istället för reparation var en välbehövlig pedagogisk skillnad för att beskriva arbetsmomentet. Tack för det.

Kan tänka mig att avlägsna äldre tjärepoxi måste varit ett digert jobb, minst sagt! Själv har jag en hel sopsäck med avskrapad gammal bottenfärg som ett minne av det digra förarbetet.

I det här fallet ligger epoxin direkt på laminatet då den gamla gelcoaten avlägsnades i samband med den tidigare renoveringen. Epoxin upplevs som stum och hård (två färgskikt) men kanske inte lika hård som gelcoat. Den smetas inte ut i varje fall utan försvinner med rikligt med damm (som tas upp av dammsugaren som tur är). Där blåsor upptäckts märkts tydligt att det nästan går att dra av epoxin efter att man slipat den tunnare. Den har således släppt här och var. På större delen av skrovet upplevs epoxin som stum och slät, mycket likt gelcoat.

Jag kommer att gå vidare enligt din erfarenhet Anders. Låter mycket bra med epoxi hela vägen. Något tips om lämpligt fabrikat eller typ av epoxi? Kommer påbörja behandlingen i slutet av Maj för att få bättre temperatur och så lång uttorkningstid som möjligt och jag gissar att olika fabrikat har olika temperaturkrav?

Återigen tack,

Erik

Väntar du till maj och bra väder tror jag att du bör ha mest nytta av lösningsmedelsfri epoxy - du vill ha ett så tätt och väl fastsittande skikt som det bara går. Nu blir det litet knepigt eftersom du redan har (som det verkar) fungerande epoxyfärg av en annan sort. men då hade jag nog gjort såhär: Där det är rent in till glasfibern - två lager lösningsfri epoxy (det brukar vara minimum, det kanske rekommenderas fler), sedan spackel där det uppenbarligen behövs (och där det inte var så uppenbart...) och sedan slipa till "slätt skrov). Därefter en lätt ytslipning av alltihopa, så att du får en bra botten. Sedan skulle jag lägga två lager epoxyfärg, dvs med lösningsmedel för att binda bottenfärgen till epoxyfärgen och epoxyfärgen till din nya gelcoatersättare, dvs den lösningsmedelsfria epoxyn OCH skydda spacklet mot vattensjuka.

Sedan kan du måla med bottenfärg som vanligt. Alla tillverkare har program för det här, och eftersom det är ett så trist och pinligt jobb att slipa botten, så följ slaviskt din favvo-tillverkares anvisningar. Jag brukar för egen del använda International när det blir allvar (jag har gjort det ett par gånger och tittar just nu på när H-båten slipas ner för samma jobb) men det viktiga är att man håller sig till en tillverkare och dennes program för att få så bra chans till vidhäftning som det bara går.

[Magic Erik]

Hej,

Återigen stort tack för kunskapsfyllda och stöttande svar. Nu har jag hela arbetsprocessen framför mig Anders, och eventuellt en spec. till lämplig entreprenör om orken och modet tryter.

Känns fantastiskt skönt att ha bestämt sig för att behålla den del av epoxiytan som är fin, särskilt då jag förhoppningsvis får en vettig referensyta för spacklingen. Har också glädjande nog funnit att båtens sandwichskrov slutar kring vattenlinjen eller strax nedanför och inte går hela vägen och suger fukt likt en svamp. Skönt!

Trevlig helg på er,

Erik

[Peter_K]

Lösningsmedelsfri epoxy har den stora nackdelen att den är svår att få slät. Har man låga krav på ytjämnhet är det kalasbra, annars blir det mycket slipa, och att slipa lösningsmedelsfri epoxy är o-kul.

[Anders S]

Lösningsmedelsfri epoxy har den stora nackdelen att den är svår att få slät. Har man låga krav på ytjämnhet är det kalasbra, annars blir det mycket slipa, och att slipa lösningsmedelsfri epoxy är o-kul.

Mycket okul. Därför målar man sådan längst in, där man får nytta av att den är stark och tät. Sedan spacklar man, och slipar i det mer lättslipade spacklet. Sista varven målar man och får en jämnare yta. Rät sak på rätt plats.

[Peter_K]

Eller så jobbar man med lösningsmedelsbaserad epoxy, slipper spackla hela botten som ett mellanskikt, slipar lätt innan bottenfärgen. Det är garanterat mindre arbete.

[Anders S]

Eller så jobbar man med lösningsmedelsbaserad epoxy, slipper spackla hela botten som ett mellanskikt, slipar lätt innan bottenfärgen. Det är garanterat mindre arbete.

Så gjorde jag nu senast, men på min båt fanns inga problem med underlaget. Det fungerar utmärkt. Så gör vi på H-båten också, där det ligger VC-tar (av senare gen). International går i god för att de lirar tillsammans.

Nu tror jag att Magic Erik delvis saknar gelcoat och därför måste ersätta epoxyn (som i sin tur ersätter gelcoaten). Då kan man göra som jag föreslår och ändå minimera slipjobbet. Den "tjocka" epoxyn lägger man där allt är borta, spacklet jämnar ut penselränderna och sedan använder man två-tre lager lösningsmedelsbaserad, lättmålad, snabbtorkande (och lättslipad!) epoxy över hela botten, inklusive där man har kvar den gamla färgen. Alternativet är att måla ett antal lager lösningsmedelbaserad, tills man är uppe med den färgen på samma nivå. Men lösningsmedelfri epoxy bygger på två skikt vad den andra färgen behöver 6-7 skikt för att göra.

[Peter_K]

Men lösningsmedelfri epoxy bygger på två skikt vad den andra färgen behöver 6-7 skikt för att göra.

Absolut. jag körde den senare varianten, och är övertygad om att detta är mindre insats än att jobba med den lösningsmedelsfria först, speciellt om man räknar in spacklingen som sagt. Och någonstans förutsatte jag att man spacklat båten efter gelcoaten tagits bort? Hursom, båda dessa metoder ger samma-lika tät botten och ett fullgott tätskikt.