Hej, jag köpte nyligen en Comfort 30. Vid sjösättning så upptäckte jag att kölen svajade en del. Jag hann inte riktigt med och snart var den i vattnet. Senare blev jag allt oroligare av vad jag sett och hoppades att det varit en synvilla. Dagen därpå åkte jag till klubben och lyfte båten på nytt. Med hjälp av handkraft (räckte med en person) så kunde man tydligt se att kölen flexade, kanske 3-5cm åt varje håll (inte helt lätt att bedöma). Svajet gick "hela vägen upp". Det upptäcktes även en mindre springa mellan bly och glasfiber i framkant på kölen.
Jag vet inte riktigt hur jag skall ta detta vidare. Vad bör jag göra? Hur orolig skall jag vara? Vågar jag segla (hårt) i sommar med en bra magkänsla och göra eventuella förstärkningar/åtgärder i höst? Kan glasfibern ha mattats utmed kölen p.g.a dessa rörelser.
Båten har 4 st inplastade plyfaskivor i kölsvinet men är inte breda. De verkar mest staga upp själva kölsvinet. Kölbultarna ser fina ut och jag kan inte se att det släppt någonstans. I övrigt ser kölen fin ut.
Jag har tidigare haft otur med en båt som blev utmattad och fick inbuktningar i glasfibern utmed kölen.
Jag vill kunna lita på båten!
Ps. Jag skrev tidigare ett inlägg där jag fiskade efter lugnande svar. Nu har jag kollat noggrannare på en videoupptagning från när vi undersökte kölen. Jag har försökt beskriva det jag såg så tydligt som möjligt.
Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
-
Moogmannen
- Guldmedlem
- Inlägg: 66
- Blev medlem: sön 04 dec 2011, 10:24
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
Ja, du Moog, antar att du vill ha svar från fler än mig, och att du egentligen än en gång fiskar efter lugnande besked, naturligt när man sitter där med en nyinköpt båt.
En sak som kan diskuteras är det där med dolda fel, och vad säljaren vet och inte (och besiktningsmannen?). Det är den legala vägen, ofta kostsam och full av besvikelser. Kan vara ett hinder för segling i sommar ...
Tittar man på båten som sådan så har den väl seglat i 25-30 år, och hållit samman hyfsat?
Glasfiberarmerad plast är ett överraskande mjukt material. Bla därför som det inte används så mycket i master - de blir tunga. Då man vill ha en mjuk mast är det å andra sidan bra, dvs en glasfibermast är mjuk och tål att böjas lite fram och tillbaka (likadant med flaggstänger, många är i just glasfiber).
Det finns utmattningsfenomen, glasfibern förlorar en del av sin styrka då den flexat mycket. Sådant kan ses på hårt tävlingsseglade jollar. Men då skall man komma ihåg att till den sporten hör det till att lätta så långt som möjligt, dvs ta bort så mycket material som det går. Klart att det blir kraftiga deformationer då.
- Din köl i inte i närheten av detta.
Det finns dock ingen som utan att ha sett din båt kan utfärda några garantier.
Jag tycker du skall kolla runt på nätet lite (kanske du redan gjort) och se vilka erfarenheter andra Comfort 30-ägare har gjort. Finns det ett eget förbund, med egen hemsida? Då har du en bra ingång där.
Själv skulle jag gissa att det inte är något att oroa sig över. För min del hade jag tagit det lugnt i alla avseenden (alltså inte seglat så hårt), och sedan renoverat under höst-vinter-vår. Det går nog bra att segla hårt också, men ... vilken koll har du på båten? Finns det annat som skall besiktigas innan hårdare tag? Hur är det med rigg, mast, och där den står? (genomgående? är däcket säkrat mot masten? eller står den på däck? Stötta under?) Med detta menar jag att båtar från den tiden dimensionerades lite på en höft, och de rörde sig ofta en hel del. Vill man styva upp är det ofta lite punktinsatser, men det är bra att veta vad och var.
Vill du lugna dig själv så behöver det inte vara oöverkomligt svårt att fixa lite vid bottenstockarna. Det värsta momentet är nog att dammsuga upp allt slipdamm!
Om du vill fixa:
Har du lätt för att ta upp båten så gör det, det gör det lättare att ha bra temperatur då du skall plasta (vattnet är kallt)
Känn på dina befintliga bottenstockar. Tex med en stor hammare. Låter det bra eller ... då vet du om de skall sitta kvar eller renoveras. Har du 4 bottenstockar och det är flex så antyder det att bottenstockarna inte sitter riktigt fast. Som jag nämnde i förra inlägget så är ply inte så bra. Kolla om det håller samman. Är plywooden mjuk men sitter bra fast i båten så kan du göra en provisorisk rep genom att förstärka med lite ny ply som du sätter ihop med den gamla (för detta behöver du inte ta upp båten)
Efter detta stadium har du kommit till beslut om du skall byta bottenstockar och /eller lägga till fler. Det finns lite olika val i det läget, stommaterial, utforming, plastmaterial. Orientera dig ordentligt i litteraturen om vilka möjligheter som finns, och vilka egenskaper de har -. som vanligt inom arbete som detta blir det kompromisser. (Det är lite meningslöst att jag breder ut mig här om olika möjligheter, kort sagt finns det många sätt som fixar dina problem).
Totalt tar det väl några arbetsdagar, allt beroende på ambitionsnivå, oro, och egna resurser.
Troligen är det för sent att lämna bort arbetet, det är nog många andra som upptäckt att de har problem. För att nu inte prata om kostnaderna!
/J
En sak som kan diskuteras är det där med dolda fel, och vad säljaren vet och inte (och besiktningsmannen?). Det är den legala vägen, ofta kostsam och full av besvikelser. Kan vara ett hinder för segling i sommar ...
Tittar man på båten som sådan så har den väl seglat i 25-30 år, och hållit samman hyfsat?
Glasfiberarmerad plast är ett överraskande mjukt material. Bla därför som det inte används så mycket i master - de blir tunga. Då man vill ha en mjuk mast är det å andra sidan bra, dvs en glasfibermast är mjuk och tål att böjas lite fram och tillbaka (likadant med flaggstänger, många är i just glasfiber).
Det finns utmattningsfenomen, glasfibern förlorar en del av sin styrka då den flexat mycket. Sådant kan ses på hårt tävlingsseglade jollar. Men då skall man komma ihåg att till den sporten hör det till att lätta så långt som möjligt, dvs ta bort så mycket material som det går. Klart att det blir kraftiga deformationer då.
- Din köl i inte i närheten av detta.
Det finns dock ingen som utan att ha sett din båt kan utfärda några garantier.
Jag tycker du skall kolla runt på nätet lite (kanske du redan gjort) och se vilka erfarenheter andra Comfort 30-ägare har gjort. Finns det ett eget förbund, med egen hemsida? Då har du en bra ingång där.
Själv skulle jag gissa att det inte är något att oroa sig över. För min del hade jag tagit det lugnt i alla avseenden (alltså inte seglat så hårt), och sedan renoverat under höst-vinter-vår. Det går nog bra att segla hårt också, men ... vilken koll har du på båten? Finns det annat som skall besiktigas innan hårdare tag? Hur är det med rigg, mast, och där den står? (genomgående? är däcket säkrat mot masten? eller står den på däck? Stötta under?) Med detta menar jag att båtar från den tiden dimensionerades lite på en höft, och de rörde sig ofta en hel del. Vill man styva upp är det ofta lite punktinsatser, men det är bra att veta vad och var.
Vill du lugna dig själv så behöver det inte vara oöverkomligt svårt att fixa lite vid bottenstockarna. Det värsta momentet är nog att dammsuga upp allt slipdamm!
Om du vill fixa:
Har du lätt för att ta upp båten så gör det, det gör det lättare att ha bra temperatur då du skall plasta (vattnet är kallt)
Känn på dina befintliga bottenstockar. Tex med en stor hammare. Låter det bra eller ... då vet du om de skall sitta kvar eller renoveras. Har du 4 bottenstockar och det är flex så antyder det att bottenstockarna inte sitter riktigt fast. Som jag nämnde i förra inlägget så är ply inte så bra. Kolla om det håller samman. Är plywooden mjuk men sitter bra fast i båten så kan du göra en provisorisk rep genom att förstärka med lite ny ply som du sätter ihop med den gamla (för detta behöver du inte ta upp båten)
Efter detta stadium har du kommit till beslut om du skall byta bottenstockar och /eller lägga till fler. Det finns lite olika val i det läget, stommaterial, utforming, plastmaterial. Orientera dig ordentligt i litteraturen om vilka möjligheter som finns, och vilka egenskaper de har -. som vanligt inom arbete som detta blir det kompromisser. (Det är lite meningslöst att jag breder ut mig här om olika möjligheter, kort sagt finns det många sätt som fixar dina problem).
Totalt tar det väl några arbetsdagar, allt beroende på ambitionsnivå, oro, och egna resurser.
Troligen är det för sent att lämna bort arbetet, det är nog många andra som upptäckt att de har problem. För att nu inte prata om kostnaderna!
/J
-
Moogmannen
- Guldmedlem
- Inlägg: 66
- Blev medlem: sön 04 dec 2011, 10:24
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
"vilken koll har du på båten? Finns det annat som skall besiktigas innan hårdare tag? Hur är det med rigg, mast, och där den står? (genomgående? är däcket säkrat mot masten? eller står den på däck? Stötta under?) Med detta menar jag att båtar från den tiden dimensionerades lite på en höft, och de rörde sig ofta en hel del. Vill man styva upp är det ofta lite punktinsatser, men det är bra att veta vad och var."
Det är maststötta. Jag har inte mastat på än utan bara kontrollerat maststötta och rigg visuellt. Så långt ser det bra ut, men det trodde jag ju om kölen också innan sjösättning.
Det är maststötta. Jag har inte mastat på än utan bara kontrollerat maststötta och rigg visuellt. Så långt ser det bra ut, men det trodde jag ju om kölen också innan sjösättning.
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
kolla in på comfortförbundet, finns en notis samt lite bilder,du kan nog även maila dom,borde ju lätt gå att genomföra med båten i vatten,tänk bara på att med så mycket glasfiber som man har använt i berättelsen blir värmen hög =brandrisk
http://www.comfortforbundet.se/index.ph ... &Itemid=90
//Johan
http://www.comfortforbundet.se/index.ph ... &Itemid=90
//Johan
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
över nordsjön med och utan bottenstockar heter inlägget på Comfortförbundet
-
Moogmannen
- Guldmedlem
- Inlägg: 66
- Blev medlem: sön 04 dec 2011, 10:24
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
Hej, jag har mailat dom men ännu inte fått svar.
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
Att kölen kan bringas att svänga med någon frekvens då den hänger fritt är i sig inte alarmerande. Se bara på vingarna på passagerarflygplan då de flyger i orolig luft, de fjädrar ohyggligt!
Bara om denna kölfjädring tas upp renodlat i begränsade områden av kölens övergång till skrovet ("kölvecket") behöver man göra något åt saken , för i så fall kan dessa isolerade ställena av liten utbredning få utmattningsskador. Om däremot fjädringen sker någorlunda fördelat upp utefter botten så är det relativt ofarligt, även om man upplever det som oestetiskt och kanske onyttigt ur seglingssynpunkt. Se bara på alla extrema svingkölar i AC, deras smala svärd kan fjädra en hel del i sidled.
I fallet Comfort 30 skall inte kölen fjädra i förhållande till den nedbyggda kölsvinsfickan, för i så fall är det fel på spacklet och kölbultarna så detta fjädrar. Om fickan fjädrar just i "vecket" mot skrovet så behöver man plasta in tvärskott som går upp en bit utefter skrovsidorna, och tar upp krafterna.
Men den troligaste anledningen till fjädringen är nog att huvudskottet och ruffkojernas aktra tvärskott har släppt från skrovet nertill. Skrovtjockleken är troligen rätt rejäl just runt "vecket". Skottens fastplastning kan vara svårt att visuellt inspektera på ett enkelt sätt, men om någon ruskar kölen medan du lägger fingarna på själva skarven så kan du känna om de rör sig i förhållande till varandra.
Kapa i så fall bort den gamla plastningen mot skrovet för dessa skott minst 300-500 mm från kölfickan, och plasta sen fast dem igen med rejält med matta och plast.
Bara om denna kölfjädring tas upp renodlat i begränsade områden av kölens övergång till skrovet ("kölvecket") behöver man göra något åt saken , för i så fall kan dessa isolerade ställena av liten utbredning få utmattningsskador. Om däremot fjädringen sker någorlunda fördelat upp utefter botten så är det relativt ofarligt, även om man upplever det som oestetiskt och kanske onyttigt ur seglingssynpunkt. Se bara på alla extrema svingkölar i AC, deras smala svärd kan fjädra en hel del i sidled.
I fallet Comfort 30 skall inte kölen fjädra i förhållande till den nedbyggda kölsvinsfickan, för i så fall är det fel på spacklet och kölbultarna så detta fjädrar. Om fickan fjädrar just i "vecket" mot skrovet så behöver man plasta in tvärskott som går upp en bit utefter skrovsidorna, och tar upp krafterna.
Men den troligaste anledningen till fjädringen är nog att huvudskottet och ruffkojernas aktra tvärskott har släppt från skrovet nertill. Skrovtjockleken är troligen rätt rejäl just runt "vecket". Skottens fastplastning kan vara svårt att visuellt inspektera på ett enkelt sätt, men om någon ruskar kölen medan du lägger fingarna på själva skarven så kan du känna om de rör sig i förhållande till varandra.
Kapa i så fall bort den gamla plastningen mot skrovet för dessa skott minst 300-500 mm från kölfickan, och plasta sen fast dem igen med rejält med matta och plast.
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "
Ur Comfort 30-bulletinen
Själv har jag med min C30 Laranja, som jag haft sedan hon var ny 1976, seglat med Göteborg som utgångspunkt så långt semesterdagarna har medgivit. Det har bland annat blivit några turer över Nordsjön, första gången, 1980, utan bottenstockar, övriga gånger, 1981, (1982) och 1984 med bottenstockar.
När vi i kuling och grov sjö seglade till Shetland 1980 – det var innan jag hade plastat in botten¬stockar (tvärskeppsförstärkningar) i kölsvinet - tyckte jag mig känna vissa onaturliga rörelser från kölpartiet. 1981 plastade jag på inrådan av segelmakaren, havskappseglaren och tidigare delägaren i Comfortbåtar, Ingemar Boding in två bottenstockar, där kölsvinet är som bredast. Den främre bottenstocken placerade jag 480 mm akter om maststöttan och den aktre 780 mm akter om maststöttan. 1987, fyllde jag igen hela utrymmet emellan botten¬stockar¬na med glasfiber, polyesterplast och fyllnadsmedel och fick därmed en sammanhängande bottenstock på hela 300 mm. Som bieffekt fick jag ett utomordentligt bra underlag för salongsbordets stativ. Bottenstockarna är utförda i c:a 20 mm vattenfast furuplywood, som formats till exakt passning i kölfickan ända upp till underkant durk och sedan plastats fast och överdragits med glasfibermatta och polyesterplast. En nackdel med detta arrangemang kan vara att ett par av kölbultarna inte är åtkomliga, om man av någon anledning skulle behöva lossa på kölen eller efterdra bultarna.
Laranja har, även om hon inte har seglats på de riktigt stora haven, fått genomgå mycket omild behandling under årens lopp och har testats under verkligt hårda väderförhållanden. Hon har bestått proven med den äran.
När vi seglade till Fraserburgh på den skotska ostkusten 1984 råkade vi ut för mycket hårt väder och tvingades i princip ligga bi i motvind i extremt grov sjö mitt ute på Nordsjön. Särskilt nattetid, utan möjlighet att förutse brottsjöarna, kunde vi råka ut för hisnande fria fall, som ledde till våldsamma bottenslag vid landningen i vågdalarna.
Båten fick under de första 15 åren också utstå många hårda tag, då vi seglade 48-timmars distansseglingar i Svenska Kryssarklubbens regi på västkusten. Särskilt höstseglingarna kunde bjuda på kuling och stormbyar på öppet hav med kraftig sjögång, men aldrig har jag känt minsta tecken på svajköl sedan bottenstockarna kom på plats. Efter hittills avverkade 33 000 sjömil känner jag ett grund-murat förtroende för Kenneth Albinssons konstruktion. Vi har på 30 år endast råkat ut för ett haveri värt namnet – en spinnakerbom som small av vid liftfästet efter en halv dags pumpning i havssjö – ett solklart handhavandefel från vår egen sida.
Ett antal (6-7 st) ganska kraftiga konfrontationer med gedigen bohusgranit har kölen fått utstå under årens lopp, men jag kan inte se att dessa brutala grundkänningar har givit upphov till några som helst strukturella skador. Utjämning av blyet, spackling med epoxyspackel och slipning är allt som har behövt göras.
När jag tog upp båten i oktober i år kunde jag med stor tillfredsställelse konstatera, att det fortfarande är mycket tätt i skarven mellan skrov och blyköl. Man kan knappt avgöra var skarven finns. Ännu bättre är det på den jämngamla Comfort 30-a som ligger granne till min på uppläggningsplatsen. Den har visserligen betydligt tjockare lager med bottenfärg, men där är skarven helt osynlig. Jag tycker det är förnämligt att dessa 30 år gamla båtar är helt intakta på denna känsliga punkt.
Göran Weiler
s/y Laranja
När vi i kuling och grov sjö seglade till Shetland 1980 – det var innan jag hade plastat in botten¬stockar (tvärskeppsförstärkningar) i kölsvinet - tyckte jag mig känna vissa onaturliga rörelser från kölpartiet. 1981 plastade jag på inrådan av segelmakaren, havskappseglaren och tidigare delägaren i Comfortbåtar, Ingemar Boding in två bottenstockar, där kölsvinet är som bredast. Den främre bottenstocken placerade jag 480 mm akter om maststöttan och den aktre 780 mm akter om maststöttan. 1987, fyllde jag igen hela utrymmet emellan botten¬stockar¬na med glasfiber, polyesterplast och fyllnadsmedel och fick därmed en sammanhängande bottenstock på hela 300 mm. Som bieffekt fick jag ett utomordentligt bra underlag för salongsbordets stativ. Bottenstockarna är utförda i c:a 20 mm vattenfast furuplywood, som formats till exakt passning i kölfickan ända upp till underkant durk och sedan plastats fast och överdragits med glasfibermatta och polyesterplast. En nackdel med detta arrangemang kan vara att ett par av kölbultarna inte är åtkomliga, om man av någon anledning skulle behöva lossa på kölen eller efterdra bultarna.
Laranja har, även om hon inte har seglats på de riktigt stora haven, fått genomgå mycket omild behandling under årens lopp och har testats under verkligt hårda väderförhållanden. Hon har bestått proven med den äran.
När vi seglade till Fraserburgh på den skotska ostkusten 1984 råkade vi ut för mycket hårt väder och tvingades i princip ligga bi i motvind i extremt grov sjö mitt ute på Nordsjön. Särskilt nattetid, utan möjlighet att förutse brottsjöarna, kunde vi råka ut för hisnande fria fall, som ledde till våldsamma bottenslag vid landningen i vågdalarna.
Båten fick under de första 15 åren också utstå många hårda tag, då vi seglade 48-timmars distansseglingar i Svenska Kryssarklubbens regi på västkusten. Särskilt höstseglingarna kunde bjuda på kuling och stormbyar på öppet hav med kraftig sjögång, men aldrig har jag känt minsta tecken på svajköl sedan bottenstockarna kom på plats. Efter hittills avverkade 33 000 sjömil känner jag ett grund-murat förtroende för Kenneth Albinssons konstruktion. Vi har på 30 år endast råkat ut för ett haveri värt namnet – en spinnakerbom som small av vid liftfästet efter en halv dags pumpning i havssjö – ett solklart handhavandefel från vår egen sida.
Ett antal (6-7 st) ganska kraftiga konfrontationer med gedigen bohusgranit har kölen fått utstå under årens lopp, men jag kan inte se att dessa brutala grundkänningar har givit upphov till några som helst strukturella skador. Utjämning av blyet, spackling med epoxyspackel och slipning är allt som har behövt göras.
När jag tog upp båten i oktober i år kunde jag med stor tillfredsställelse konstatera, att det fortfarande är mycket tätt i skarven mellan skrov och blyköl. Man kan knappt avgöra var skarven finns. Ännu bättre är det på den jämngamla Comfort 30-a som ligger granne till min på uppläggningsplatsen. Den har visserligen betydligt tjockare lager med bottenfärg, men där är skarven helt osynlig. Jag tycker det är förnämligt att dessa 30 år gamla båtar är helt intakta på denna känsliga punkt.
Göran Weiler
s/y Laranja
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
Noterade du _var_ svajet uppstår? Är det i skarven mellan metallen i kölen och plasten i skrovet, eller är det stumt där och hela skrovet flexar? Av din text får jag en känsla av att det är i skarven det flexar.
Om det är i skarven kan det vara så enkelt att det bara är att dra åt bultarna. Dock så vill man kanske fundera på varför de måste dras åt. Har brickorna till kölbultarna rostat sönder? Har materialet under brickorna deformerats (bottenstockarna "ruttna" som diskuterats tidigare?)? Eller har tätningsmassan mellan metall och skrov komprimerats med tiden?
Jag stod i samma situation som du med ny båt och upptäckte vid köptillfället (efter affären...) att kölen svajade. Eftersom det var min första segelbåt blev jag lite skrajsen, men efter att ha analyserat situationen och rådgjort med en expert var det uppenbart att problemet härstammade från de inplastade brickorna till kölbultarna. Jag bytte dessa och drog sedan åt kölbultarna med momentnyckel enl. hållf-tabell och resulatet är en helt stum köl.
Om du sjösätter båten kan du mäta flexet under segling genom att sätta fast en laserpekare på en av kölbultarna (med t.ex. några varv tejp) och sedan notera hur strålen rör sig i rufftaken när båten kränger (sätt ett papper i taket och markera med en penna hur långt den svänger i sidled samt var stålen är i vila). Det bör ge dig en uppfattning om hur allvarligt problemet är vid riktig segling och kanske kan vara bra input till en expert (du kan ju enkelt räkna ut hur många grader den flexar) som kan säga om det är normalt eller ej.
Lycka till!
Om det är i skarven kan det vara så enkelt att det bara är att dra åt bultarna. Dock så vill man kanske fundera på varför de måste dras åt. Har brickorna till kölbultarna rostat sönder? Har materialet under brickorna deformerats (bottenstockarna "ruttna" som diskuterats tidigare?)? Eller har tätningsmassan mellan metall och skrov komprimerats med tiden?
Jag stod i samma situation som du med ny båt och upptäckte vid köptillfället (efter affären...) att kölen svajade. Eftersom det var min första segelbåt blev jag lite skrajsen, men efter att ha analyserat situationen och rådgjort med en expert var det uppenbart att problemet härstammade från de inplastade brickorna till kölbultarna. Jag bytte dessa och drog sedan åt kölbultarna med momentnyckel enl. hållf-tabell och resulatet är en helt stum köl.
Om du sjösätter båten kan du mäta flexet under segling genom att sätta fast en laserpekare på en av kölbultarna (med t.ex. några varv tejp) och sedan notera hur strålen rör sig i rufftaken när båten kränger (sätt ett papper i taket och markera med en penna hur långt den svänger i sidled samt var stålen är i vila). Det bör ge dig en uppfattning om hur allvarligt problemet är vid riktig segling och kanske kan vara bra input till en expert (du kan ju enkelt räkna ut hur många grader den flexar) som kan säga om det är normalt eller ej.
Lycka till!
-
Moogmannen
- Guldmedlem
- Inlägg: 66
- Blev medlem: sön 04 dec 2011, 10:24
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
"1981 plastade jag på inrådan av segelmakaren, havskappseglaren och tidigare delägaren i Comfortbåtar, Ingemar Boding in två bottenstockar, där kölsvinet är som bredast. Den främre bottenstocken placerade jag 480 mm akter om maststöttan och den aktre 780 mm akter om maststöttan. 1987, fyllde jag igen hela utrymmet emellan botten¬stockar¬na med glasfiber, polyesterplast och fyllnadsmedel och fick därmed en sammanhängande bottenstock på hela 300 mm. Som bieffekt fick jag ett utomordentligt bra underlag för salongsbordets stativ. Bottenstockarna är utförda i c:a 20 mm vattenfast furuplywood, som formats till exakt passning i kölfickan ända upp till underkant durk och sedan plastats fast och överdragits med glasfibermatta och polyesterplast. En nackdel med detta arrangemang kan vara att ett par av kölbultarna inte är åtkomliga, om man av någon anledning skulle behöva lossa på kölen eller efterdra bultarna. "
Brendan, jättestort tack för svaret
Bottenstockarna du tillverkade, hur långt på "tvären" alltså bredden kunde du komma åt att plasta? Det är ju ett väldigt smalt kölsvin. Om man inte sågar upp durken verkar det ju svårt att få någon bredd på förstyvningen. Även om man sågar upp durken så är det knappt någon plats under om man inte vill ha en bottenstock som sticker upp. Jag upplevde som att svajet uppkom i "flänsen" mot skrovet, där det övergår till att bli plant.
Bilder på kölsvinet:
http://www.youtube.com/watch?v=gUvgf_eJrMM
Brendan, jättestort tack för svaret
Bottenstockarna du tillverkade, hur långt på "tvären" alltså bredden kunde du komma åt att plasta? Det är ju ett väldigt smalt kölsvin. Om man inte sågar upp durken verkar det ju svårt att få någon bredd på förstyvningen. Även om man sågar upp durken så är det knappt någon plats under om man inte vill ha en bottenstock som sticker upp. Jag upplevde som att svajet uppkom i "flänsen" mot skrovet, där det övergår till att bli plant.
Bilder på kölsvinet:
http://www.youtube.com/watch?v=gUvgf_eJrMM
-
Moogmannen
- Guldmedlem
- Inlägg: 66
- Blev medlem: sön 04 dec 2011, 10:24
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
Noterade du _var_ svajet uppstår? Är det i skarven mellan metallen i kölen och plasten i skrovet, eller är det stumt där och hela skrovet flexar? Av din text får jag en känsla av att det är i skarven det flexar.
Hej tack för svaret, inget flex i skarven mellan bly och glasfiber. Flexet är högst upp, hela kölen rör sig, jag upplever det som att bottenstockarna skulle behöva större bredd. Förstyvningarna som sitter plastade i kölsvinet går inte ut mot sidorna.
Hej tack för svaret, inget flex i skarven mellan bly och glasfiber. Flexet är högst upp, hela kölen rör sig, jag upplever det som att bottenstockarna skulle behöva större bredd. Förstyvningarna som sitter plastade i kölsvinet går inte ut mot sidorna.
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
Brendan är Sailguides meste Comfort-30-specialist, skulle jag tro. Båten är inte känd för att falla i bitar för minsta lilla.
Nu skall du läsa Brendans inlägg en gång till, så ser du en detalj som nog kan skänka dig sinnesfrid över sommaren: Brendan påpekar att han smällt på några gånger under åren, och en så stor påfrestning på båten lär du inte råka ut för vid segling, inte ens hård sådan. Om du då ställer in dig på att segla båten av hjärtans lust, men avstå från att gå på grund, i alla fall denna sommar och inte i så höga hastigheter, så skall det nog gå bra. Det kan ju tänkas att kölen flexar en smula mer än lämpligt (den måste flexa en smula, det är mekanikens lagar) men att det skulle innebära att båten skadas i någon större grad är mycket svårt att tro.
Enda skälet att ta upp båten och jobba med den i sommar är väl att man då får torrt och varmt så man kan plasta effektivt. En kompromiss kan vara att planera för tidigt lyft och försöka hinna med i september. Höst- och vårvärme kan man "bekämpa" med värmeaggregat.
Nu skall du läsa Brendans inlägg en gång till, så ser du en detalj som nog kan skänka dig sinnesfrid över sommaren: Brendan påpekar att han smällt på några gånger under åren, och en så stor påfrestning på båten lär du inte råka ut för vid segling, inte ens hård sådan. Om du då ställer in dig på att segla båten av hjärtans lust, men avstå från att gå på grund, i alla fall denna sommar och inte i så höga hastigheter, så skall det nog gå bra. Det kan ju tänkas att kölen flexar en smula mer än lämpligt (den måste flexa en smula, det är mekanikens lagar) men att det skulle innebära att båten skadas i någon större grad är mycket svårt att tro.
Enda skälet att ta upp båten och jobba med den i sommar är väl att man då får torrt och varmt så man kan plasta effektivt. En kompromiss kan vara att planera för tidigt lyft och försöka hinna med i september. Höst- och vårvärme kan man "bekämpa" med värmeaggregat.
Anders S
-
Moogmannen
- Guldmedlem
- Inlägg: 66
- Blev medlem: sön 04 dec 2011, 10:24
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
Tack för svar Anders S
Skall absolut göra förstärkningar, men det vore skönt om jag med lugn i sinnet kunde skjuta det till hösten Semesterplanen är att sticka redan i juni och komma hem i augusti. Har gjort en hel del jobb med båten i vintern och längtar efter lite belöning....
Angående att plasta/förstärka bottenstockar har jag sett att en del rekommenderar att göra det i sjön för att kölen då hänger som den ska?
PS
Jo jag lyssnar på Brendan, har läst hans kommentar några gånger och många av hans andra på forumet och känner stor respekt.
Skall absolut göra förstärkningar, men det vore skönt om jag med lugn i sinnet kunde skjuta det till hösten
Semesterplanen är att sticka redan i juni och komma hem i augusti. Har gjort en hel del jobb med båten i vintern och längtar efter lite belöning....Angående att plasta/förstärka bottenstockar har jag sett att en del rekommenderar att göra det i sjön för att kölen då hänger som den ska?
PS
Jo jag lyssnar på Brendan, har läst hans kommentar några gånger och många av hans andra på forumet och känner stor respekt.
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
Moogmannen, jag har mejlat till dig och skickat ytterligare en länk. Meddela om det inte skulle fungera med kommunikationen.
Lycka till
Brendan
Lycka till
Brendan
Re: Svaj i kölen, vågar jag segla i sommar?
Jag hade svaj på liknande sätt på en Ballad. Där räckte det att plasta fast ruffkojernas akterskott som lossnat mot skrovet, samt att dra bultarna till huvudskottets nederdel med mammutbrickor. Det går även utmärkt att lägga nya bottenstockar som Brendan gjort som överlappar "kölvecket" men det kan vara bökigare att utföra.Moogmannen skrev:
Hej tack för svaret, inget flex i skarven mellan bly och glasfiber. Flexet är högst upp, hela kölen rör sig, jag upplever det som att bottenstockarna skulle behöva större bredd. Förstyvningarna som sitter plastade i kölsvinet går inte ut mot sidorna.
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "