Normer alltså, tyckanden och låtanden finns det hur mycket som helst av. Normer som tillverkare av tömningsutrustningar kan tänkas följa, man vill ju inte att ens tank ska se ut som en hopknycklad ölburk efter första tömningen...
/T
Septitankskonstruktion
Septitankskonstruktion
Finns det några normer för hur en septitank ska vara konstruerad? Utlopp 38 mm är vanligt, avluftning 19 mm likaså. Men plåttjocklek t.ex, förstyvningar i tanken, kanske annat också?
Normer alltså, tyckanden och låtanden finns det hur mycket som helst av. Normer som tillverkare av tömningsutrustningar kan tänkas följa, man vill ju inte att ens tank ska se ut som en hopknycklad ölburk efter första tömningen...
/T
Normer alltså, tyckanden och låtanden finns det hur mycket som helst av. Normer som tillverkare av tömningsutrustningar kan tänkas följa, man vill ju inte att ens tank ska se ut som en hopknycklad ölburk efter första tömningen...
/T
Re: Septitankskonstruktion
Jodu, standarden heter8099:2000.
Här en utrikisk "mer-än-vad-man-vill-veta"-länk som (faktiskt) behandlar tankkonstruktionen, med bafflar och rördesign en smula: http://www.mfe.govt.nz/publications/wat ... -may02.pdf. Se kapitel 6 för det du kanske vill veta.
De refererar bland annat till 8099:2000 i källförteckningen.
Här en utrikisk "mer-än-vad-man-vill-veta"-länk som (faktiskt) behandlar tankkonstruktionen, med bafflar och rördesign en smula: http://www.mfe.govt.nz/publications/wat ... -may02.pdf. Se kapitel 6 för det du kanske vill veta.
De refererar bland annat till 8099:2000 i källförteckningen.
Anders S
Re: Septitankskonstruktion
Det var en uttömmande länk...Anders S skrev:Jodu, standarden heter8099:2000.
Här en utrikisk "mer-än-vad-man-vill-veta"-länk som (faktiskt) behandlar tankkonstruktionen, med bafflar och rördesign en smula: http://www.mfe.govt.nz/publications/wat ... -may02.pdf. Se kapitel 6 för det du kanske vill veta.
De refererar bland annat till 8099:2000 i källförteckningen.
8099:2000-standarden föreskriver att däcksförskruvningen ska ha en invändig 1½-tumsgänga men hos t.ex Erlandsons finns även en annan standard (150 45 67-82) med konisk insida, nån sån tror jag mig ha sett här i landet eller möjligen bara på en bild tagen här i landet... Vad gäller i verkligheten?
/T
Re: Septitankskonstruktion
Ska du ansluta sugtömning från land är det att föredra en avluftning på 25 mm för att minska risken för undertryck i tanken vid tömning.
Re: Septitankskonstruktion
Hej !
Det är alltså fråga om en ISO standard ISO 8099:2000.
Här i korthet lite av våra erfarenheter vi har härifrån Finland sedan 1998:
- materialtjockleken beror på tankens storlek. 1,25 mm är vanligen minimum. För lite större tankar används oftast 1,5 mm eller upp till 2 mm tjock plåt. Men inte tjockare närmast p.g.a. vikten. Om väggen är tjockare kan inte heller en "knackande " mätning användas.
- plåtmaterialet är ofta SIS 2353 alltså ett högklassigt syrafast stål. Rostfritt stål rekommenderas inte eftersom det lättare korroderar i saltvatten.
- Diam 38 mm på sugtömningsstutsen är vanligast. Sugtömningsmunstycket har oftast en lång konisk gummipropp som suger sig fast in i hålet även på en alldeles vanlig 38 mm sugtömningsanslutning i däcket
- Sugtömninganslutningen kan med fördel göras uppifrån (om det passar på montageplatsen). Då går röret invändigt ned till bottnen av tanken. Slutar en bit upp t.ex ca 25...38 mm från tankbottnen. Röret måste stödas från tankväggen för att inte vibrera.
- tankens väggar skall inne i tanken vara släta. Inga horisontella förstyvningar inne i tanken där föroreningar kan samlas. I dessa föroreningar stiger salthalten över det som materialet tål och korrosionen börjar i svetsarna trots att det är fråga om ett syrafst material. Om tankens väggar behöver stadgas p.g.a. sugtömningsundertrycket så skall sådan förstyvningar absolut göras på tankens utsida.
Plattjärn av tankmaterialet rekommenderas. Vinkeljärn kunde användas men de ger en spalt mellan plåt och vinkeljärn som i båtbruk kan börja korrodera (salthaltig miljö) och det ser inte bra ut utanpå tanken.
- anslutningsstutsarna för slangarna skall vara så långa att två slangklämmor ryms efter varandra.
- om det finns plats och åtkomlighet rekommenderas att tanken får en inspektionslucka. Den kan också vara en blindpluggad stuts med ca 50 mm storlek och försedd med O- ringstätning. Då kan man med ett böjligt kopparrör på ändan av en slang spola tankens väggar, tak och botten.
- det är viktigt att tanken förses med en lämplig fläns där en nivåmätargivare monteras. Man måste kunna veta hur mycket det finns i tanken för att kunna använda den effektivt.
- det finns numera en svensk tankmätare som kan mäta genom tankväggen (genom att knacka på tanken och lyssna). Men tankväggen får då inte puta inåt om sådana givare skall monteras utanpå tanken sidovägg. Kommer att försöka en sådan nästa sommar.
- varning för Wemas gamla givare med silikongummipåse (bälg av dragspelstyp) runt givaren. Den är inte alls lämplig för sugtömninsseptitankar (torde därför inte mera finnas på marknaden hoppas jag åtminstone p.g.a. dåliga personliga erfarenheter). En flottörgivare trots att den är syrafast skulle jag också undvika för den måste då och då spolas med en extra vattenslang. Extra besvär och man kan alltså då inte lita på mätarens visning
- skyddsgassvetsning rekommenderas eftersom all slags svetsning av syrafast plåt minskar plåtens korrrosionshållfasthet på det område bredvid svetsen där materialets kristallina struktur påverkas av värmen från svetsen.
Det finns goda instruktioner beträffande septitankmontage och för sugtömningsanläggningar. Försöker hitta dem för att ge läsarna länkar till dem eftersom de nu är högaktuella för er i Sverige.
Minne
Det är alltså fråga om en ISO standard ISO 8099:2000.
Här i korthet lite av våra erfarenheter vi har härifrån Finland sedan 1998:
- materialtjockleken beror på tankens storlek. 1,25 mm är vanligen minimum. För lite större tankar används oftast 1,5 mm eller upp till 2 mm tjock plåt. Men inte tjockare närmast p.g.a. vikten. Om väggen är tjockare kan inte heller en "knackande " mätning användas.
- plåtmaterialet är ofta SIS 2353 alltså ett högklassigt syrafast stål. Rostfritt stål rekommenderas inte eftersom det lättare korroderar i saltvatten.
- Diam 38 mm på sugtömningsstutsen är vanligast. Sugtömningsmunstycket har oftast en lång konisk gummipropp som suger sig fast in i hålet även på en alldeles vanlig 38 mm sugtömningsanslutning i däcket
- Sugtömninganslutningen kan med fördel göras uppifrån (om det passar på montageplatsen). Då går röret invändigt ned till bottnen av tanken. Slutar en bit upp t.ex ca 25...38 mm från tankbottnen. Röret måste stödas från tankväggen för att inte vibrera.
- tankens väggar skall inne i tanken vara släta. Inga horisontella förstyvningar inne i tanken där föroreningar kan samlas. I dessa föroreningar stiger salthalten över det som materialet tål och korrosionen börjar i svetsarna trots att det är fråga om ett syrafst material. Om tankens väggar behöver stadgas p.g.a. sugtömningsundertrycket så skall sådan förstyvningar absolut göras på tankens utsida.
Plattjärn av tankmaterialet rekommenderas. Vinkeljärn kunde användas men de ger en spalt mellan plåt och vinkeljärn som i båtbruk kan börja korrodera (salthaltig miljö) och det ser inte bra ut utanpå tanken.
- anslutningsstutsarna för slangarna skall vara så långa att två slangklämmor ryms efter varandra.
- om det finns plats och åtkomlighet rekommenderas att tanken får en inspektionslucka. Den kan också vara en blindpluggad stuts med ca 50 mm storlek och försedd med O- ringstätning. Då kan man med ett böjligt kopparrör på ändan av en slang spola tankens väggar, tak och botten.
- det är viktigt att tanken förses med en lämplig fläns där en nivåmätargivare monteras. Man måste kunna veta hur mycket det finns i tanken för att kunna använda den effektivt.
- det finns numera en svensk tankmätare som kan mäta genom tankväggen (genom att knacka på tanken och lyssna). Men tankväggen får då inte puta inåt om sådana givare skall monteras utanpå tanken sidovägg. Kommer att försöka en sådan nästa sommar.
- varning för Wemas gamla givare med silikongummipåse (bälg av dragspelstyp) runt givaren. Den är inte alls lämplig för sugtömninsseptitankar (torde därför inte mera finnas på marknaden hoppas jag åtminstone p.g.a. dåliga personliga erfarenheter). En flottörgivare trots att den är syrafast skulle jag också undvika för den måste då och då spolas med en extra vattenslang. Extra besvär och man kan alltså då inte lita på mätarens visning
- skyddsgassvetsning rekommenderas eftersom all slags svetsning av syrafast plåt minskar plåtens korrrosionshållfasthet på det område bredvid svetsen där materialets kristallina struktur påverkas av värmen från svetsen.
Det finns goda instruktioner beträffande septitankmontage och för sugtömningsanläggningar. Försöker hitta dem för att ge läsarna länkar till dem eftersom de nu är högaktuella för er i Sverige.
Minne
Re: Septitankskonstruktion
SIS2353 kallas också 316L, dvs svetsvänlig 316. Det är den gängse stålkvaliteten i de flesta båtbeslag och såvitt jag vet, det som brkas till de tankar man finner i handeln. Den som beställer eller köper skall förstås vara vaksam, men det är vad man väntar sig skall erbjudas.Minne skrev:Hej !
(...)
- plåtmaterialet är ofta SIS 2353 alltså ett högklassigt syrafast stål. Rostfritt stål rekommenderas inte eftersom det lättare korroderar i saltvatten.
(...)
Inga horisontella förstyvningar inne i tanken där föroreningar kan samlas. I dessa föroreningar stiger salthalten över det som materialet tål och korrosionen börjar i svetsarna trots att det är fråga om ett syrafst material. Om tankens väggar behöver stadgas p.g.a. sugtömningsundertrycket så skall sådan förstyvningar absolut göras på tankens utsida.
(...)
- skyddsgassvetsning rekommenderas eftersom all slags svetsning av syrafast plåt minskar plåtens korrrosionshållfasthet på det område bredvid svetsen där materialets kristallina struktur påverkas av värmen från svetsen.
Minne
Bafflar (invändiga förstyvningar) har två syften. Dels stagar de upp tanken, men de hanterar också problemet med vätskerörelser i halvtomma tankar. De skall (som Minne påpekar) vara stående. I synnerhet på låga, breda tankar är de av stor nytta, för båtens rytmiska rullande kan skapa ordentliga rörelser i innehållet (oavsett vatten, bränsle eller avfall). Detta ökar trycket och belastningen på svetsar och materialet i allmänhet. Böljegången kan också skapa höga tryck i ledningar och i värsta fall motionera backventiler i t e x toaletten bortom sin hållfasthetsgräns. Detta blir i så fall inte trevligt, ej heller om bottenventilens ledning trycks av.
All svetsning av syrafast tunnplåt skall ske med samma eller "bättre" tillsatsmaterial och skyddsgas. För den glade amatören påminns om a) risken för dåliga svetsar om man svetsar i lokaler med felaktig eller okontrollerat drag (utomhus är vanligen helt omöjligt, skyddsgasen blåser bort), b) behovet att "motionera" svetsen för att hitta de ställen där det blivit en mista (de kan verka hur täta som helst, men finns minsta springa kommer spaltkorrosion att uppstå, och sedan är det bara en fråga om tid innan man har ett läckande hål. En ytterligare försiktighet är att tanken inte bör (får) ligga an mot skrovet, om den är i syrafast stål. I kontatpunkterna kommer det oundvikligen att förekomma saltvatten, och även där kan man få lokal korrosion. Tryckprovning genomförs enkelt via vattenledningsnätet, om man har bra tryck i detta, alternativt via en slang, placerad högt. Det är trycket man är ute efter.
Till sist, betänk att en full bajstank väger minst sin literkapacitet. Den skall säkras därefter. En god princip är att tänka det otänkbara: Sitter den garanterat kvar om båten rullas 360 grader eller vid ett tvärstopp från 15 km tim?
En lösning på luftningsproblematiklen (i den tidigare länken) är att ha en särskild envägsventil som öppnar inåt vid ett undertryck. Då kommer inte en igensatt luftning att innebära annat än att man får höra ett RAAAAP inifrån tankutrymmet. En sådan kan kombineras med Minnes utmärka förslag om en blindad extra rörstump för rensning. En sådan är stabilare och säkrare än en manlucka.
Hoppsan, nu blev det tydligen litet åsikter. Men det får T ta på köpet.
Anders S
Re: Septitankskonstruktion
Det är ju Copright på ISO-standarder, så man får inte sprida dem fritt, dessvärre. Men det bör vara OK att "berätta" vad ISO-8099 behandlar för punkter:
"Skall kunna användas mellan +1 - +60grader, skall ej skadas när det är tomt mellan -40 och + 60 grader
Skall tåla avfallet och rengöringskemikalier
Skall kunna tömmas då båten lutar 20 grader åt endera hållet eller 10 grader långskepps
Hävertbaserad utflöde skall ej ske vid upp till 30/20 graders lutning (segel/annat) eller 10 grader långskepps
Läckage utombords skall ej ske vid lutning 30/20 (segel/annat) vid 90% fylld tank, och ej inombords vid 45/30 graders lutning (segel/annat).
Skall vara säkert fastsatt oberoende av anslutande rör.
Tömningsanslutning skall vara lättåtkomlig och ej sitta förväxlingsbart med färskvattenpåfyllningar.
Lättåtkomlig Indikator skall finnas om tanken är full över 75%
Tankar över 40 liter skall ha en gas- och vätsketät manlucka med minidia på 75mm.
Tankar får inte ha gemensam vägg med vatten- eller dieseltankar
Slanganslutningar skall vara väl fastsatta och skyddade från nötning
Tankens anslutningar skall vara åtkomliga för inspektion
Tankens ventilation skall kunna andas vi 90% fullt och lutning 20 grader
Stela tankar mindre än 400l skall ha ventilationsanslutning på min 19mm innerdia (vaccumventiler kan mildra detta)
(Större tankar -större ventledningar, utelämnas här)
Flexibla tankar får ha ventledning på min 16 mm innerdia
Tankanslutningen för ventledningen får vara min 75% av ventledningens innerdia på maxlängd 6 ggr av dess innerdia (typiskt 19 mm x 0,75 = 14,25 mm och längd 85mm)
Ventledningen skall inte kunna sättas igen av snö och is, och den skall tåla negativt tryck av 50 kPa utan att skadas eller klämmas ihop
Ev filter i ventledningen skall ha en area på tot minst lika med ledningen eller anslutning.
Ledningar mellan toalett och tank och tömningsledningar skall ha minsta innerdia 38 mm.
Ev. direkta tömningsledningar till sjön skall ha en ventil på genomföringen som kan förseglas i stängt läge
Däcksanslutningen för tömning skall vara enligt standardens ritning.
Däckstömningen skall kunna tömma så max 10% blir kvar
Portabla septictankar på max 20 liter skall inte ha anslutning till tömningsledningar. (mer detaljer finns i standarden)
Fasta tankar skall provtryckas med 20kPa, och skall tåla negativt tryck på 20 kPa utan att deformeras.
En manual skall finnas separat eller i båtens ägarmanual som redovisar hur man navänder, tömmer, förseglar direkttömning samt rengör systemet."
"Skall kunna användas mellan +1 - +60grader, skall ej skadas när det är tomt mellan -40 och + 60 grader
Skall tåla avfallet och rengöringskemikalier
Skall kunna tömmas då båten lutar 20 grader åt endera hållet eller 10 grader långskepps
Hävertbaserad utflöde skall ej ske vid upp till 30/20 graders lutning (segel/annat) eller 10 grader långskepps
Läckage utombords skall ej ske vid lutning 30/20 (segel/annat) vid 90% fylld tank, och ej inombords vid 45/30 graders lutning (segel/annat).
Skall vara säkert fastsatt oberoende av anslutande rör.
Tömningsanslutning skall vara lättåtkomlig och ej sitta förväxlingsbart med färskvattenpåfyllningar.
Lättåtkomlig Indikator skall finnas om tanken är full över 75%
Tankar över 40 liter skall ha en gas- och vätsketät manlucka med minidia på 75mm.
Tankar får inte ha gemensam vägg med vatten- eller dieseltankar
Slanganslutningar skall vara väl fastsatta och skyddade från nötning
Tankens anslutningar skall vara åtkomliga för inspektion
Tankens ventilation skall kunna andas vi 90% fullt och lutning 20 grader
Stela tankar mindre än 400l skall ha ventilationsanslutning på min 19mm innerdia (vaccumventiler kan mildra detta)
(Större tankar -större ventledningar, utelämnas här)
Flexibla tankar får ha ventledning på min 16 mm innerdia
Tankanslutningen för ventledningen får vara min 75% av ventledningens innerdia på maxlängd 6 ggr av dess innerdia (typiskt 19 mm x 0,75 = 14,25 mm och längd 85mm)
Ventledningen skall inte kunna sättas igen av snö och is, och den skall tåla negativt tryck av 50 kPa utan att skadas eller klämmas ihop
Ev filter i ventledningen skall ha en area på tot minst lika med ledningen eller anslutning.
Ledningar mellan toalett och tank och tömningsledningar skall ha minsta innerdia 38 mm.
Ev. direkta tömningsledningar till sjön skall ha en ventil på genomföringen som kan förseglas i stängt läge
Däcksanslutningen för tömning skall vara enligt standardens ritning.
Däckstömningen skall kunna tömma så max 10% blir kvar
Portabla septictankar på max 20 liter skall inte ha anslutning till tömningsledningar. (mer detaljer finns i standarden)
Fasta tankar skall provtryckas med 20kPa, och skall tåla negativt tryck på 20 kPa utan att deformeras.
En manual skall finnas separat eller i båtens ägarmanual som redovisar hur man navänder, tömmer, förseglar direkttömning samt rengör systemet."
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "
Re: Septitankskonstruktion
Sitter också och funderar på att montera sugtömningsmöjlighet och klurar kring avluftningsdimensionen. Den är ju oftast i klenaste laget på gamla båtar.
Har fått tips från folk som har lär ha provat, att om man ställer toaletten i "öppet" läge, dvs till tanken, så sugs det luft den vägen också vid tömning och då behöver man inte vara orolig för att avluftningen är under 19 mm.
Låter rimligt, tycker jag. Vad tycker ni?
Har fått tips från folk som har lär ha provat, att om man ställer toaletten i "öppet" läge, dvs till tanken, så sugs det luft den vägen också vid tömning och då behöver man inte vara orolig för att avluftningen är under 19 mm.
Låter rimligt, tycker jag. Vad tycker ni?
---
Bosse
Monsun 31, #116
Bosse
Monsun 31, #116
Re: Septitankskonstruktion
Det beror allt på hur toapumpen ser ut, det. Men rent teoretiskt skall det kunna gå, bara det finns ett läge där det blir "fritt blås" (bokstavligen). Ett sätt kan ju vara att sätta en ventil (som öppnas enbart vid tömning) i inloppet till tanken. Jag har samma bekymmer, eftersom mina tankar bara har en 13mm studs för luftningen. Tankarna har då gått i riktning mot att sätta en backventil också.Segelbo skrev:Sitter också och funderar på att montera sugtömningsmöjlighet och klurar kring avluftningsdimensionen. Den är ju oftast i klenaste laget på gamla båtar.
Har fått tips från folk som har lär ha provat, att om man ställer toaletten i "öppet" läge, dvs till tanken, så sugs det luft den vägen också vid tömning och då behöver man inte vara orolig för att avluftningen är under 19 mm.
Låter rimligt, tycker jag. Vad tycker ni?
Men man tänker så mycket.
Anders S
Re: Septitankskonstruktion
Det var en fin förklaring. Visst är det totalt koko att standarder inte görs offentliga. Jag försökte få ut en PDF via jobbet, men hittade den inte. Dryga 600 vill man ha för 19 sidor på SIS. Skitdyrt, kan man säga.
Här kan man möjligen påpeka att marknadens kvarnförsedda toaletter brukar ha standarden 25 mm (1 tum). det följer också med en adapter för denna tunnare slang, till inloppet på tanken, som helt korrekt är på 38 mm (1.5 tum). Den som inser konsekvenserna av en onödigt grov slang mellan toa och tank sätter denna adapter så nära tanken som möjligt.Seawolf skrev: (...)
Ledningar mellan toalett och tank och tömningsledningar skall ha minsta innerdia 38 mm.
(...)
Anders S
-
AndersGustafsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 989
- Blev medlem: lör 13 nov 2010, 18:35
- Kontakt:
Re: Septitankskonstruktion
Jag kan ju nämna att jag hade sneakvariant på gamla båten. Orginal gick det en slang från tankens botten, upp till en evakueringspump. Jag satte helt enkelt ett 3/4 T-stycke på mitten och i övre änden en 3/4 blindplugg där vi svarvat ett spår för en oring. Då man skulle tömma skruvade man upp blindpluggen och tryckte tömningsmunstyckets kona mot. Funkade helt OK. Alltihopa satt i aktre stuvfacket, lock i bettan så det bar lätt att komma åt.
/Anders G
Re: Septitankskonstruktion
Man måste ju inte följa standarden för befintliga båtar. Men de data som denna standard fastlägger har antagligen beräknats av någon. Själva ventledningsanslutningen på tanken kan alltså vara 14,25 mm och 80 mm lång. Dessutom kan ett filter finnas med visst strömningsmotstånd också, plus själva den 19mm- ledning som leder utombords.Anders S skrev:eftersom mina tankar bara har en 13mm studs för luftningen.
Summa summarum bör en KORT anslutning på 13 mm duga bara slangen och bordsförskruvningen för övrigt är 19 mm, inte är särskilt långa (standarden anger ingen maxlängd) och att man inte har något filter.
(Jag har samma problem)
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "
Re: Septitankskonstruktion
Jo, jag tror som du, och håller tummarna (...borta från lufthålet). Att byta till rediga ledningar kostar ju inte så mycket, det jobbiga är den lilla rörstumpen, svetsen, urmonteringen, tryckprovningen etc etc....Seawolf skrev:Man måste ju inte följa standarden för befintliga båtar. Men de data som denna standard fastlägger har antagligen beräknats av någon. Själva ventledningsanslutningen på tanken kan alltså vara 14,25 mm och 80 mm lång. Dessutom kan ett filter finnas med visst strömningsmotstånd också, plus själva den 19mm- ledning som leder utombords.Anders S skrev:eftersom mina tankar bara har en 13mm studs för luftningen.
Summa summarum bör en KORT anslutning på 13 mm duga bara slangen och bordsförskruvningen för övrigt är 19 mm, inte är särskilt långa (standarden anger ingen maxlängd) och att man inte har något filter.
(Jag har samma problem)
För den äventyrlige finns en undertrycksventil, http://www.vvsonnet.se/1/sv/avlopp/vaku ... 240sl..php
Annars kan man kanske inkorporera en vanlig backventil för VVS-bruk i systemet, typ: http://www.esska.se/esska_se_s/backvent ... gaser.html
En sådan kan man sätta på toalettens inloppsslang i tanken, skyddad av en kulventil. Men då börjar det bli pyssligt.
Anders S
Re: Septitankskonstruktion
En vanlig pumptoas backventil efter handpumpen har även funktion som antivacuumventil. Så om det är öppen väg i övrigt från toa till tank så lär man inte behöva befara undertryck i tanken.
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "
Re: Septitankskonstruktion
De nya Jabsco toaletternas handpumpar har numera en funktion så att man kan "låsa" pumphandtaget i nedre läget genom att vrida det moturs och därigenom blockera tillbakaströmning från septitanken.
Tyvärr så har detta ändå inte i vår nuvarande båt hållit tätt så jag kommer nu att bygga in en extra kulventil (med full inre diameter) i avloppsslangen efter pumpen före septitanken.
På vår för förra båt (som inte hade den nya sortens pump) fungerade baksuget genom WC stolen t.o.m. för bra så att jag måste hindra luften att tränga in där med en lämplig gummi propp inne i en stadig plastpåse då jag använde septisugningen från däcket. (men proppen måste vara så stor att den i ingen händelse kan åka in i röret och plastpåsen fastknuten av samma orsak).
Minne
Tyvärr så har detta ändå inte i vår nuvarande båt hållit tätt så jag kommer nu att bygga in en extra kulventil (med full inre diameter) i avloppsslangen efter pumpen före septitanken.
På vår för förra båt (som inte hade den nya sortens pump) fungerade baksuget genom WC stolen t.o.m. för bra så att jag måste hindra luften att tränga in där med en lämplig gummi propp inne i en stadig plastpåse då jag använde septisugningen från däcket. (men proppen måste vara så stor att den i ingen händelse kan åka in i röret och plastpåsen fastknuten av samma orsak).
Minne