NOA vs stormen: 0-1

[bosseh]

Argumentet för att ta ner masten för att besiktiga är bra. Men, ärligt talat, det är mest bullshit, eller hur? Titta på alla upplagda master där man lindat upp wire, fall och kablar ganska slarvigt. Vantskruvar, antenner och Windex sittandes kvar.
Jag brukar rensa masten, ta hem allt, besiktiga, rengöra, smörja osv. Ganska mycket jobb för en som i grunden är ganska bekväm. För mig förefaller det mycket enklare att masta av med några års mellanrum. Tex en skön sommardag när man kan ockupera mastkranen hela dagen utan att en massa andra springer och frågar om man är klar snart. Slippa hålla med stela fingrar, trilskandes sprintar kyliga och blöta vår/höstdagar.
Det verkar ju fungera ganska bra i andra länder.
Sen kan man ju besiktiga riggen från en skylift, man går samman några stycken och hyr. Då får man också se hur allt ser ut när riggen är ansatt.

[Lasse L]

[quote="bosseh"]Tex en skön sommardag när man kan ockupera mastkranen hela dagen utan att en massa andra springer och frågar om man är klar snart. quote]

Eller tidigt på våren, då jag skulle masta av för div justeringar, är det ingen trängsel vid mastkranen.
Fast jag fick ta min "isbrytare" till hjälp för att komma dit.
Båtar skall vara i sjön, året runt.

[Kjelle]

Det finns en enkel lösning för att minska belastningen på stöttorna för en påmastad båt på land;

Förläng fallen, dra ner dem och fäst dem i grannbåtarnas stöttor och sträck upp.

Bättre för grannsämjan är att fästa fallen i ramen i grannbåtens vagga.

Se - ett problem är löst och båten står än stadigare på sin plats

[Maxi33]

Som en trätobroder till en annan, Anders S, din lilla skiss i inlägget tidigare visar att din båt roterar medurs så som du ställer upp den för vintern. Måste vara lite av en underhållning i hamnen...
Bilden är en bra illustration (!) till det jag skrev om att det är så mycket missförstånd och bortseenden och glömmanden osv.

Om den övre pilen visar hur båten genom sin tyngd trycker på den ena stöttan, tyder avsaknaden av pil över den andra stöttan att båten trycks av vind från vänster så att vänster stötta är obelastad. Men vad visar då den undre pilen? Min gissning är att du vill illustrera att kölen kan glida åt vänster på kölblocket, gissningsvis just genom det jag började med, att båten vill rotera runt höger stöttas anliggningspunkt mot skrovet.
Men den undre pilen skulle då ha ritats på vänster sida om kölen och vara riktad mot det där sidostödet på kölblocket.
Och vad står båtens övriga tyngd på, den kan ju inte i sin helhet vila på en sidostötta och inget mer.
Så gott som hela tyngden vilar på kölblocket och i båten riktad mot blocket skulle det varit en stor pil, och där erhålles en kraft från friktionen som vill motverka rotationen och storleken av denna kraft är avsevärd, med båtvikt på många ton och friktionskoefficient på 0,5 eller mer.
Osv, osv, denna utläggning för att illustrera hur meningslöst det är att plocka ett par bitar ur ett pussel och säga att man visar bilden.

Och den så kallade poängen, att mast av sannolikt minskar risken för vältning har ingen empirisk grund i verkligheten. Av åtskilliga båtar som vält i de hamnar jag fått höra något från under senaste årens blåsväder var det ingen med mast. Mysko.
Men jag håller helt med om att alla får göra som de vill.

MVH
Håkan

[Gustavson]

Ta i med dimmensioneringen av vagga och plocka bort masten vid upptagning, då har man även möjlighet att årligen inspektera "pinnen". (min simpla åsikt)

Måste tillägga till mitt tidigare inlägg att jag är en försiktig general. Jag mig-svetsade min vagga för 2 år sedan vilkens fog är betydligt sprödare en ex. pinnsvetsfogen.
Att en båt på 10m med en kölvikt på 2ton skulle utföra det akrobatiska konststycket och snurra runt sin egen stötta finner jag högst osannolikt. Däremot är ju den svaga punkten godset i stöttan eller själva fogen som håller stöttan (i en vagga). Hade jag dock haft möjlighet till upptagning med mast hade jag ev. gjort just så. (motsägelse #3)

maxi33: Kul med dina engagerande och givande inlägg. Jag hoppas att du tar följande med glimten i ögat. Empirisk forskning grundlagd på "båtar som vält i de hamnar jag fått höra"..

[ALm]

Det är förstås inte avsikten att detta forum skall syssla med beräkningar, men jag kan inte låta bli att kommentera Kjelles och Gustavssons kritik av Anders S sätt att redovisa momentet från masten. Anders S förutsätter att vindstyrkan är oberoende av höjden, och då ökar momentet linjärt från mastfot till masttopp och kan representeras av en kraft som verkar mitt på masten, i detta fall 10 m över marken. I verkligheten måste man förstås ta hänsyn till vindskjuvningen, “det blåser på höjderna”, som Anders påpekat. Då hamnar kraften högre upp med högre moment.

Hur inspekterar man riggen från en skylift eller sittande i en båtsmansstol? Inför ett ev. vantbyte har jag nyligen kollat mina vant vid skrivbordet och kommit fram till att man måste använda en ordentlig lupp för att kunna upptäcka t. ex. hårfina sprickor i ändstycken.

Nu har vi förstås hamnat långt från NOA!
ALm

[bosseh]

... man måste använda en ordentlig lupp för att kunna upptäcka t. ex. hårfina sprickor i ändstycken.

Håller med. Men hur många gör det?
Från en skylift ser man hur riggen ser ut ansatt. Inte helt ointressant.
Tar man ner riggen med några års mellanrum är man förhoppningsvis noggrannare i sin kontroll och kanske har med sig luppen.
Sen är det väl också så att själva av/påmastningen sliter en del.

[Anders S]

Vi tröskar väl agnarna en gång till här, men när det gäller att inspektera riggbeslagen, så måste man ofta dela och ta isär. Skall man hitta sprickor på insidan av beslag för T-stycken (finns från flera tillverkare) så måste det delas. Det finns litet olika sätt att kontrollera ändstyckena, men tvåkomponents sprickindikator kan fungera om man inte litar på att se alltsammans med luppen.

Det man ser i en båtsmansstol (klassikern) är ju sådant som att alla saxpinnar är kvar, att inga kardeler uppenbart brustit och annat kusligt. Man kan förmodligen se förlängningar av hål i beslag, och med litet flyt, kanske sprickor i hakplåtarnas synliga del. Den som gärna vill kan ju då ta ner ett vant eller stag i taget och inspektera, men de flesta brukar väl anse att detta trots allt görs enklare på marken. Att man riskerar att skada masten vid lyft(en) går inte att bortse från. Vid en fråga i höstas (gör nu ett komplett riggwirebyte) menade försäkringsbolaget att de flesta ersättningsfallen kommer från hantering och skador på land. Något kan det ligga i detta.

Vad gäller rotationen jag försökte visa med min skiss så handlar det just om att kölen glider mot pallen den står på. En båt som står med en torr köl på grus står nog såpass bra som Maxi33 menar, men däremot inte självklart en våthal köl på en slät planka.

[Kjelle]

Det normala vid uppställning av en båt är att båten vilar på kölen och att stöttorna ska ta de krafter som vill välta båten. Av den anledningen kommer eventuella sidkrafter i kölen att tas upp av de friktionskrafter som uppstår.

Om man tittar på Anders S figur på sin stöttning i sidled inser man att, eftersom stöttan inte står i den riktning som kraften från skrovet verkar i, det finns en kraftkomposant vinkelrätt mot stöttan. Om stöttan är fixerad i läge kommer kraften att orsaka en böjande kraft på stöttan. Om stöttan är dåligt fixerad kommer stöttan att skjutas undan så snart som komposanten blir större aän friktionskraften mellan stötta och skrov. Dålig fixering av stöttorna är nog den största risken för att en båt ska välta - inte glidning vid kölen.

Vindbyarna orsakar en pulserande belastning på stöttorna och med lite glapp ökar de dynamiska krafterna snabbt (båten vaggar) och fortsättningen blir lätt en försäkringsfråga.

[SWE54]

Det normala vid uppställning av en båt är att båten vilar på kölen och att stöttorna ska ta de krafter som vill välta båten. Av den anledningen kommer eventuella sidkrafter i kölen att tas upp av de friktionskrafter som uppstår.

Om man tittar på Anders S figur på sin stöttning i sidled inser man att, eftersom stöttan inte står i den riktning som kraften från skrovet verkar i, det finns en kraftkomposant vinkelrätt mot stöttan. Om stöttan är fixerad i läge kommer kraften att orsaka en böjande kraft på stöttan. Om stöttan är dåligt fixerad kommer stöttan att skjutas undan så snart som komposanten blir större aän friktionskraften mellan stötta och skrov. Dålig fixering av stöttorna är nog den största risken för att en båt ska välta - inte glidning vid kölen.

Vindbyarna orsakar en pulserande belastning på stöttorna och med lite glapp ökar de dynamiska krafterna snabbt (båten vaggar) och fortsättningen blir lätt en försäkringsfråga.

Låter vanskligt att låta båten stå på kölen under vintern.
GREFAB ställer inte båtarna på kölen om man kan undvika det. Dom flesta ligger på bockar med kilar under kölen så båten ligger som i en vagga.

[Kjelle]

Det normala vid uppställning av en båt är att båten vilar på kölen och att stöttorna ska ta de krafter som vill välta båten. Av den anledningen kommer eventuella sidkrafter i kölen att tas upp av de friktionskrafter som uppstår.

Om man tittar på Anders S figur på sin stöttning i sidled inser man att, eftersom stöttan inte står i den riktning som kraften från skrovet verkar i, det finns en kraftkomposant vinkelrätt mot stöttan. Om stöttan är fixerad i läge kommer kraften att orsaka en böjande kraft på stöttan. Om stöttan är dåligt fixerad kommer stöttan att skjutas undan så snart som komposanten blir större aän friktionskraften mellan stötta och skrov. Dålig fixering av stöttorna är nog den största risken för att en båt ska välta - inte glidning vid kölen.

Vindbyarna orsakar en pulserande belastning på stöttorna och med lite glapp ökar de dynamiska krafterna snabbt (båten vaggar) och fortsättningen blir lätt en försäkringsfråga.

Låter vanskligt att låta båten stå på kölen under vintern.
GREFAB ställer inte båtarna på kölen om man kan undvika det. Dom flesta ligger på bockar med kilar under kölen så båten ligger som i en vagga.

Själv har jag alltid haft mina båtar stående på kölen och sedan stöttat i sidled. När jag tittar mig omkring på de varv jag varit på eller besökt är det ytterligt sällan jag sett något annat (och då på båtar med så svag kölinfästning att den inte klarar skrovets vikt). Att ha hela eller större delen av båten vikt vilande på stöttor (med plattor) skulle orsaka stora punktbelastningar på skrovet.

[Lasse L]

GREFAB pallning.
Fenkölade ställs på bockar, framför och bakom kölen. Oftast kilas den främre bocken.
Kölen kilas mot skrabben. Därefter stöttas med skruv stöttor eller träbock med kil. Maxbelastningen ligger på bockarna.

[Kjelle]

GREFAB pallning.
Fenkölade ställs på bockar, framför och bakom kölen. Oftast kilas den främre bocken.
Kölen kilas mot skrabben. Därefter stöttas med skruv stöttor eller träbock med kil. Maxbelastningen ligger på bockarna.

pallning.jpg

Båtar som lyfts på plats med mobilkran har praktiskt taget alltid vaggor (ofta den vagga båten levererats i). På "mitt" varv är vagnar dominerande och har i princip samma utförande som en vagga. En typ man ser ibland är "Seaquip" - lösa stöttor med breda ben mot marken. En form av pallning är där man ställer båten på långa slipers eller timmer och sedan har kedjor med krokar som läggs över relingslisten och sedan spänns ned mot sliprarna med vantskruv.

"GREFABpallning" har jag sett på båtar av typ skrägårdskryssare, Mälarbåtar m fl som har mjuka skrov som inte klarar sin egen tyngd (+ ev snö).

[Lasse L]

Varvet i Nidros.
http://lasselundell.se/varv49.html

[HansH]

Ny storm. Får se om det blir 0-2 eller 1-1...