När jag gick på "tekniska-skolan" på 60-talet räknade vi alltid med 736 watt, och det gör jag fortfarande. Är det inlärt så är det. 
Avrundning var ju regel. Räknedosan var inte inom ekonomisk räckhåll då.T skrev:Och när jag gick i skolan, fick man lära sig en del om avrundningsregler och även om signifikanta siffror.
Men som sagt, det är länge sen nu.
/T
OMVÄND polsk notation skall det vara. 1, 1 + (=2)...Lasse L skrev: När jag senare läste astronomisk navigation fanns det en räknare, HP 21, som "passade" den kostade då 800 Kr. vågade inte tala om "hemma" vad den kostade.
Använder den fortfarande, fast den har "polsk" notation.
Det var längesedan (1975) jag läste instruktionsboken. Då kostade den 125$Anders S skrev:OMVÄND polsk notation skall det vara. 1, 1 + (=2)...Lasse L skrev: När jag senare läste astronomisk navigation fanns det en räknare, HP 21, som "passade" den kostade då 800 Kr. vågade inte tala om "hemma" vad den kostade.
Använder den fortfarande, fast den har "polsk" notation.
Här kommer en rapport från min BM-1'a som nu har suttit monterad i min segelbåt i 2 säsonger.Anders S skrev:Efter en säsong med BM1-monitorn finns inte så mycket att säga, mer än att monitorn uppenbarligen visar batteristatusen på ett fullt godtagbart sätt. Instrumentet skapar värde genom sin upplösning (jämfört med gamla SUFA vridspoleinstrument för V och A) av laddspänning (från solpanelen) respektive strömåtgång (för små, långvariga förbrukare, typ GPS och instrument). Att avgöra att man glömt slå av belysning gör man till exempel enkelt. (Skräp till lampa som inte lyser så man ser den, men ankarlanternor eller gångljusen kan man ju stänga av på dagen, liksom).
Hur väl monitor visar kvarvarande kapacitet i batterierna har jag inte kunnat testa i "normal drift", förmodligen därför att batterierna hålls väl laddade genom motoranvändning och solpanelen - jag har inte ens vid flera dagars stillaliggande sett kapaciteten sjunka under 80 % eller så. Jag har därför inte sett något större behov av tillskottsladdning denna sommar och tidigare har jag laddat för "gott mått" fler gånger än nu. Här har jag vunnit något rent ekonomiskt eftersom hamnarna tar extra för 220V, som regel, men det påverkar inte den stora konkursen. Om jag sparat 150 kronor på fem gånger jag struntat i elsladd, så tar det 8 år innan instrumentet betalar sig på det sättet...
I vinter skall jag se om man med listig av- och påläggning av batterikablarna kan göra en analys av varje enstaka batteri i batteribanken och jämföra den analysen med mitt klassiska belastningsinstrument.
Värde: Att man ser små strömmar in och ut, att nettoladdning/förbrukning framgår och att laddspänningen från solpanelen (Maxpowern) tydliggörs.
Lugn, jag provocerade ju T med en felräkning, att börja med. Sedan räknade vi på effekt, och då hamnar vi förr eller senare på HP. Jag har också haft en HP21, för övrigt, 1976. Den fungerade sist jag såg den, men det är ett tag sedan, batteripacken är uppbruten och har nya batterier (för ett tag sedan, -85 eller så. Men jag kastar aldrig något så den finns, någonstans.Lasse L skrev:
http://archive.computerhistory.org/reso ... 646261.pdf
Och så har denna tråden spårat ut, det var ju shuntar det gällde, sorry.
Nja, många större dieslar har generatorer över 100 A idag. Och med 200A klarar man ett elankarspel på 2400W - långt över vad de flesta båtar behöver/har.Anders S skrev: Värdering: Skillnaden mellan 100A och 200A är inte så betydelsefull. Går man till en 600A-shunt (andra fabrikat) kan det i så fall bli intressantare, för då kan man räkna "på allt". Man kanske t o m kan få med en tysk/engelsk ubåtsmaskiniströst som kan säga "Ve ned to sjarsj, captain, ze battery is kaputt!"
Det är bara en fördel att ha en shunt på 200A, men så viktigt är det inte heller. En fördel jag inte nämnde är att om den större shunten är korrekt utformad har den litet mindre motstånd och blir inte lika varm i "normal drift". Ökar man "bara" mätkapaciteten på befintlig shunt ändras ingenting i praktiken (mer än att instrumentet räknar litet bättre).Eilean skrev:Nja, många större dieslar har generatorer över 100 A idag. Och med 200A klarar man ett elankarspel på 2400W - långt över vad de flesta båtar behöver/har.Anders S skrev: Värdering: Skillnaden mellan 100A och 200A är inte så betydelsefull. Går man till en 600A-shunt (andra fabrikat) kan det i så fall bli intressantare, för då kan man räkna "på allt". Man kanske t o m kan få med en tysk/engelsk ubåtsmaskiniströst som kan säga "Ve ned to sjarsj, captain, ze battery is kaputt!"
Inte för att jag vill vara petig (Eilean skrev:...
Jag kan utgå ifrån min båt - 460Ah batterier vid 24 V och en generator på nominellt 80A. Vid "hyggligt urladdade" batterier får jag laddströmmar över 60A under ett antal minuter efter start. Översätt detta fall till 12 V - och 100A-gränsen är passerad.
...
) men kan verkligen få ut över 100 A från en generator som nominellt ger 80 A? Nu skrev jag "översätt till 12 V". Då menar jag givetvis att effekten skulle förbli densamma - alltså en generator på 160A vid 12V. Den lämnar då över 100A vid motsvarande belstningsfall.T skrev:Inte för att jag vill vara petig (Eilean skrev:...
Jag kan utgå ifrån min båt - 460Ah batterier vid 24 V och en generator på nominellt 80A. Vid "hyggligt urladdade" batterier får jag laddströmmar över 60A under ett antal minuter efter start. Översätt detta fall till 12 V - och 100A-gränsen är passerad.
...
/T
Om den hade varit tillgänglig i våras hade jag givetvis köpt den istället.Eilean skrev:Re Anders S.
Angående ditt exempel med laddströmmen drar du ett av oändligt många tänkbara fall - knappast relevant. Självfallet är det så att om batteribanken är tillräckligt stor och generatorn tillräckligt kraftig uppgår strömmarna även under en längre tid till mer än 100A. Batteribanker på över 500 Ah är inget ovanligt och generatorer uppåt 160 A likaså. Om man utår från tumregeln att laddströmmen i början av laddfasen bör vara 20% av batterikapaciteten får vi direkt en ström på 100A.
Jag kan utgå ifrån min båt - 460Ah batterier vid 24 V och en generator på nominellt 80A. Vid "hyggligt urladdade" batterier får jag laddströmmar över 60A under ett antal minuter efter start. Översätt detta fall till 12 V - och 100A-gränsen är passerad.
Ett ankarspel har normalt betydligt längre driftstider än en bogprop. Med mycket kätting kan driftstiden bli flera minuter och bör givetvis ingå i mätningen. Vilket knappast låter sig göras om maxströmmen genom shunten är 100A.
Var startmotorströmmen kommer in i bilden begriper jag inte - den bör ju inte passera en shunt över huvudtaget och de flesta båtar har i vilket fall som helst en separat startbank.
Så nog tycker jag att uppgraderingen från BM-1 till BM-2 är högst välkommen. Men du söker kanske argument för att inte behöva uppgradera....
Men du fokuserar på mätfelen om effekten på förbrukaren överstiger mätsystemets maxvärde. Jag talar i första hand om överbelastningen - det är en sak att överbelasta shunten med 20% under några minuter. Det bör den tåla.Anders S skrev: Jag ville bara belysa att inom ramen för sådana här instruments förmåga spelar det ingen större roll om instrumentet inte räknar större strömmar än 100A, eftersom de är så sällan förekommande och då kortvariga. Men redan i början av diskussionen nämnde jag att det finns instrument med större shuntar och som då är lämpligare för de som har stora batteribankar och -förbrukare. Kanske har man eldrift?
Om man har ett ankarspel på 1500W kan det (nominellt) få en strömstyrka på 125A. Av detta missar instrumentet ca 20 %, under "flera minuter". Likadant, vid batteriladdning ser man aldrig generatorns maximala laddström annat än när batterierna är så tomma att en sådan här batterimätare ändå inte gjort sitt jobb, kan man säga. (Som motexempel är mitt SL Seawolf-spel avsäkrat med en 25A överströmsskydd från fabrik, och det har hittills lyft ankare och kätting alldeles galant).
Värdet av instrumentet är inte att se stora strömmar (det hör man ändå på motorn/generatorn och känner på lukten och röken), utan att man ser de små, långvariga strömuttagen och håller hyfsad koll på dem.
