Välja segel till Maxi 909

[hansstefan]

Någon som har tips om vilka segel man skall välja för "semestersegling" med en Maxi 909? Fullattestor eller blir den tung och otymplig att hissa? Tänkte också på att kanske skaffa lazy jacks och stack pack. Har hittills mest seglat med självslående fock med skulle vilja ha lite större segelyta när det inte blåser. Kan man använda självslående om man rullar in några varv på en genua och byter skot? Vi är nog också rätt bekväma av oss är jag rädd. Något annat att tänka på när man beställer segel?

[Mr Q]

-

[mikaelno]

Köpte ny genua förra året och kompletterade med gennaker i år och är nu ganska övertygad om att det är mer easy life att kombinera självslående rullfock typ glider med code zero på rulle monterat på ett peke. Kostar en slant men känns som en ganska optimal segelupsättning. Bra höjd på kryssen och bekvämt med självslående. När det öppnar upp mer så rullar man in focken och rullar ut code zero.

/Mikael

[Misil163]

Jag skulle INTE vilja vara utan rev2. Har vid några tillfällen saknat rev3 på mina båtar. Det handlar inte bara om att reva innan man går ut, man kan behöva reva för att komma fram oxå.
/Peter

[Seawolf]

Se http://www.batteknik.se/maxi/2aOLh434/f ... lfock.html
som är del av http://www.batteknik.se/maxi/2aOLh434/start.html

Jag rekommenderar dig följande:

Ett storsegel i bra vävd duk. med genomgående lattor och lazyjack. Rådgör med segelmakaren om vilka travare på storen som ger liten friktion. Eventuellt kan en yttre eftermonterad skena med kullagertravare gör underverk. Se till att storen formges av en segelmakare med dokumenterad och lyckad erfarenhet av just den riggtyp som du har. Däcksstående rigg med bakåtsvepta enkelspridare är inte så vanlig internationellt och utändska segelmakare kan ha problem att förstå sig på den.

Skaffa sen en Vertech-fock: http://www.batteknik.se/maxi/2aOLh434/f ... lfock.html

Den funkar från stiltje till storm, självskotande, och drar i genomsnitt lika bra som en maxgenua.

[TOR_A]

Fullattorna trycker mot masten vilket ger ökad friktion men med kullagrade travare funkar det hur bra som helst. Jag drar upp vår stor (40m2) ”för hand” (dvs utan vinsch) till topp utan större problem.

Förutom den uppenbara funktionen att spänna ut akterliket så är det väl så att de genomgående lattorna också förlänger seglets livslängd genom att minska fladder (vilket är ett laminats värsta fiende).

En nackdel med fullattorna i mycket lättvind kan vara i slagen då formen på seglet kan fastna i föregående bogs läge. Då blir det till att rycka i bommen för att få lattorna rätt.

Angående tyngden på laminatet så finns det olika material. Vi har en North 3DL Marathon stor som byggs av mylar och ett tunt lager dacron på utsidan. Seglet är lättare än vår gamla dacronstor. Får väl se hur det håller i längden… Billig var det inte.

För att segla upp till Maxins LYS på kryssen så gissar jag att det krävs genua. För semestersegling är ju den självslåendefocken perfekt.

/Erik

[hansstefan]

Hej och tack för all info + bra länkar

Lutar åt fullattestor med 2 rev i dacron och kullagrade travare samt en vertech rullfock i dacron. Kanske dum fråga, men hur hanterar man de långa vertikala lattorna i en vertech under transport od?

[Seawolf]

Lattorna är rundstav och dras ut neråt och rullas ihop i rulle med c:a 1,5 m diameter. (Äldre utföranden skarvas i längder på c:a 2,5 meter).

[Archibald]

Jag skulle INTE vilja vara utan rev2. Har vid några tillfällen saknat rev3 på mina båtar. Det handlar inte bara om att reva innan man går ut, man kan behöva reva för att komma fram oxå.
/Peter

Intressant formulerat. Tillåt mig att spinna vidare
Första revet - För att kunna gå ut
Andra revet - För att kunna fortsätta segla
Tredje revet - För att komma fram
För överseglingar >= ett dygn skulle jag inte vilja vara utan tredje revet.
För att ha handlingsutrymme och kunna segla avslappnat för det andra revet ser jag det tredje som en nödvändig försäkring.
Två rev är det som gäller om båten inte enbart är tänkt för dagseglingar.

[Seawolf]

Det där med antal rev påminner om antal växlar i bilen.
Förr var det tre växlar i bilen för att köra upp till 140 km/h
Nu är det upp till 6.
Med motorer som har rätt flack momentkurva är det bar otyg med för många växlar. Det är utväxlingen på sista växeln som är avgörande för ekonomin.
Massor av växlar är bara fördel om man tävlingskör.

På liknande sätt är det med antalet rev i storen. Det är hur högt upp som det sista revet sitter som avgör i hur stark vind man kan segla. Den som inte kappseglar klarar sig fint med två rev, bara det sista sitter högt upp....

[Misil163]

Det där med antal rev påminner om antal växlar i bilen.
Förr var det tre växlar i bilen för att köra upp till 140 km/h
Nu är det upp till 6.
Med motorer som har rätt flack momentkurva är det bar otyg med för många växlar. Det är utväxlingen på sista växeln som är avgörande för ekonomin.
Massor av växlar är bara fördel om man tävlingskör.

På liknande sätt är det med antalet rev i storen. Det är hur högt upp som det sista revet sitter som avgör i hur stark vind man kan segla. Den som inte kappseglar klarar sig fint med två rev, bara det sista sitter högt upp....

Jag håller med dig där, jag har med andra ord åsikter om vart mina rev #2 har varit placerade...
Men nog kan det vara trevligt att kunna få både bekvämlighet, överlevnad(?) och hastighet i ett, därav behovet av 3 rev, men som sagt, jag håller med om att det handlar om var det sista sitter.
/Peter

[Seawolf]

Om man seglar med rullfock, i synnerhet Vertechtypen, så kan man steglöst variera storleken på det. Då gör det inget om revningsstegen på storen blir lite större.
I takt med friskande vind brukar jag börja med att plana storen rejält, sen rullar jag in toppen på Vertech.
Efter det tar jag på familjesegling oftast in två rev i storen direkt, och rullar ut lite på vertechen.
Ökar det ytterligare rullar jag åter in lite mer på focken.
På det viset kan jag hela tiden ha precis lagom mycket segel aktiva, med bara en enda revningsmanöver.
Det man förlorar mot kappseglings-stuk är otroligt lite, i så frisk vind går båten nära max i alla fall.

[hansstefan]

Fick rådet av segelmakaren att välja crusing-laminat till försegel. Känner mig lite tveksam eftersom seglet är för "semestersegling" och undrar hur det är med pris, hållbarhet, om det är svårhanterat och omtåligt etc. Men jag kanske bara är konservativ i onödan och rädd att pröva?

[SWE54]

Att man vill göra focken i laminat beror nog mest på att den kan utsättas för rätt stora laster och formlivslängden är relativt hög.
Cruisinglaminat är rätt bra dukar.
Jag använder fortfarande min cruisingstor i Pentex, ca 15 år tror jag att den är nu.
Focken är också i Pentex.
Räknar man kronor mot formlivslängden så kan det löna sig.

[stangen]

Fick rådet av segelmakaren att välja crusing-laminat till försegel. Känner mig lite tveksam eftersom seglet är för "semestersegling" och undrar hur det är med pris, hållbarhet, om det är svårhanterat och omtåligt etc. Men jag kanske bara är konservativ i onödan och rädd att pröva?

Många cruisingseglare tänker bakvänt när de resonerar kring livslängd.
Ett segel i dacron håller ihop längre, dvs det är en trekant som går att hissa i många år. Ett laminatsegel kanske har kortare livslängd i jämförelse, men det är mer formstabilt över tid - till dess det en dag rasar.
Just semesterseglare har oftast extra nytta av ett formstabilt segel eftersom det omvandlar kraft till fart framåt. Ett dacronsegel som har ett par år på nacken tappar snabbt formen (det går ganska fort faktiskt) och kraften blir till krängning och mer obekväm segling, kanske rentav mindre segling då besättningen upplever att det "bara lutar".

Jag är av åsikten att man får mer, och mer bekväm segling under längre tid med mer formstabila dukar. Mer bra segling per krona så att säga.
Samtidigt - är det bara så att man trimmar en gång per dag och gärna går för motor om det börjar kännas bara lite 'obekvämt' kanske det räcker gott med dacronduk. Detta - i likhet med båtval är alltid en kompromiss.