Nybliven seglare, vad kolla s-drev md11?

[Anders S]

Svartrök finns av två sorter, minst: Dels den "polska svartröken", den som kommer sig av att man pressar motorn alldeles för hårt, då bolmar det svart ur avgasröret. Sedan finns den normala svartröken (i våra motorer) som knappt syns. Skälet är att lastbilarna (de flesta fordon) kan överbelastas enkelt, det är bara att köra dem på för hög växel och full gas.

I en båt har man ingen växellåda, utan här sitter det en propeller i stället. Propellern har egenskapen att dess belastning (eller kraftupptagning, beror på hur man ser det) ökar med kvadraten på varvtalet. Med en perfekt propeller träffas maxeffekt och propellermotstånd prick på maxeffektpunkten och då skall det (i en perfekt motor och i en perfekt omvärld) inte bli någon svartrök. Om propellern är för stor motsvarar det att köra på för hög växel, om den är för liten motsvarar det att aldrig lägga i landsvägsväxeln. Om man då ser svartrök på fullgas, så har man helt enkelt en för stor propeller. Svartrök vid manövrer eller start är en annan sak, då får motorn ett tillfälligt bränsleöverskott. En liten hint av svart vid fullgas är ingen större fara, speciellt inte som man knappast kör där till vardags. Man brukar se tecknen först genom att det blir sotigt runt avgasröret, innan man observerar den svarta röken.

Skulle motorn vara trasig kan man förstås se svartrök även vid normal körning. Då handlar det antagligen om att motorn är i dåligt skick och/eller att regulatorn ger alldeles för mycket bränsle. Min tro är att mer än en lastbil man ser bolma rök har fått regulatorn uppskruvad för att gå bättre i backarna. Man får nämligen en liten smula mer effekt om motorn går en aning rikt, vilket moderna styrsystem ser till att de inte gör (miljöskäl).

[peterh]

Svartryker gör dieslar med för hög insprutad mängd ( mer än fullgas, felställda t.ex.)
Fullgas definieras normalt som största bränslemängd som ger en knappt
synbar rök, allt därutöver ökar inte effekten särskilt mycket bara sotutsläppen.

Vissa motorer kan ge rökpuffar vid transienter detta är normalt för dessa.

Men konstant svartrök innebär att något är fel.

[gvs]

Fullgas definieras normalt som största bränslemängd som ger en knappt
synbar rök, allt därutöver ökar inte effekten särskilt mycket bara sotutsläppen.

Det var dit jag ville komma... Går det alltså att ställa in fel så att man kan ge för mycket gas?

[Tordmulen]

Anders S när du tar på dig expert mössan måste du förstå att du blir kritiskt granskad

[Anders S]

Fullgas definieras normalt som största bränslemängd som ger en knappt
synbar rök, allt därutöver ökar inte effekten särskilt mycket bara sotutsläppen.

Det var dit jag ville komma... Går det alltså att ställa in fel så att man kan ge för mycket gas?

Jadå, det går alldeles utmärkt. Har motorn mekanisk insprutning av Boschtyp (det finns olika varianter och märken) brukar det finnas en ställskruv till regulatorn. Den är ofta plomberad med en tråd.

För att förstå det här bör man tänka på att dieslar går med "öppet spjäll" och normalt med luftöverskott. Sedan skickar man in så mycket bränsle som behövs för att balansera kraftbehovet, som ju kan variera från tid till annan. Normalt är regulatorn ställd att aldrig kunna ge mer bränsle än vad som är lagom till varvtalet, dvs luftmängden. Ställer man regulatorn att ge mer, så blir det svartrök, dvs en överfet blandning direkt. Fenomenet förstås kanske lättast när man inser att dieslar har möjlighet till "fullgas" över hela sitt varvtalsområde - pådraget ("gasen") önskar sig ett varvtal och sedan skickas det in bränsle till dess det varvtalet uppfylls. Orkar inte motorn sackar den, varvid det blir proportionsvis mindre bränsle, orkar motorn med lasten ökar varvtalet och mer bränsle sprutas in. Men pumpen står på max hela tiden det här inträffar.

[Mr Q]

Jag tycker Anders S och Calle C:s inlägg var mkt bra.

Jag vill komplettera eller kanske förtydliga Anders S inlägg med att gråaktig olja i drevet kan bero på vatteninträngning. Detta kan orsaka korrossion på kugg, kullager och axlar vilket man inte vill ha. Åtgärdas genom att byta packboxar, görs lämpligen av en marinmekaniker.

Sen är alla gamla Pentamotorer jag varit i kontakt med tjuriga i kallstart. Vet inte om de saknar glödtråd eller nåt, utan halvgas eller mer kan man gnugga startmotor ett bra tag utan antydan till dödsryckning ens.

Sen är det troligen en bra investering att byta propeller, osäker om nån skrev det. Hur regulatorer mm funkar har jag inte en susning om, däremot tror jag att en tur på en kvart tjugo minuter i marchfart kan räcka för önskvärd kontroll.

Instämmer i Anders S tips om att kolla att allt är tätt både från olja och vatten. Hårt motorljud vilket alla dieslar har mer eller mindre, kan bero på igensatta kylkanaler i "kyllimpan" eller kylkanaler i topp och block. Spridarna kan säkert vara en grej att låta expert kolla på om de ända är där och rotar.

Samt tömma grovfilter, finfilter, oljefilter och oljan förstås. Men det där är ju vanliga servicepunkter. Är det sötvattenkylt kan man skölja systemet och byta glykol (måste jag själv göra när jag törs). Kolla om det sitter anoder på motorn eller i värmeväxlaren också och byt.

Är det snustorrt under och på motorn efter en rimligt lång provtur är det nog bara att köra. Men vill du vara säker, investera i en storservice av en Pentamekaniker.

Membran bränslepump, sliten sjövattenpump, rostig avgaskrök eller vatten i drevolja är väl saker jag med min lilla erfarenhet skulle kolla litet extra på. Och bälgen som tidigare nämdes.

[Anders S]

Helt klart skall man göra alla de där grejorna som Q nämner, i synnerhet om man har en "ny" motor. Men innan man kostar på en sådan storservice (den kan alltså lätt gå på 20-30 papp om om man lejer någon till jobbet) skall man ju veta att motorn är i bra skick. Men samtidigt är en diesel som gått ett par tusen timmar troligtvis inte särskilt sliten rent mekaniskt, och kostar man då på en ny bälg med arbetskostnad, byter alla vätskor, byter packningar i drevet och går igenom motorn (spridare, ventilspel, bränslepumpen, vattenpumpen, alla remmar och byter alla oljor och filter (så man får ett "rent" serviceprotokoll och kan börja räkna igen), så har man med stor sannolikhet en helt OK motor som kan hålla många år.

Samtidigt, en trött motor där precis alla "lösa delar" är på bommen och behöver bytas kan vara en kandidat för utbyte. Det vill man i så fall veta innan man lägger ut en enda krona på den gamla. Tyvärr finns det inte många mekaniker av den gamla stammen som gör "kostnadseffektiva lagningar" längre.

[fribbe]

Det enda märkliga jag upptäckt är att det liksom dunkar svagt i båten när det rullar (åt ena hållet) och jag går för motor.
Kanske något motorfäste som är dåligt.

Jag har ett liknande ljud i min båt, just vid rullningar åt ena hållet, och det har jag härlett till avgasutsläppet som vid lutning åt styrbord hamnar under vattenytan och ger upphov till en annan karaktär i motorljudet!

[Anders S]

Det enda märkliga jag upptäckt är att det liksom dunkar svagt i båten när det rullar (åt ena hållet) och jag går för motor.
Kanske något motorfäste som är dåligt.

Jag har ett liknande ljud i min båt, just vid rullningar åt ena hållet, och det har jag härlett till avgasutsläppet som vid lutning åt styrbord hamnar under vattenytan och ger upphov till en annan karaktär i motorljudet!

Fribbes tips kan man nog verifiera genom att lyssna vid avgasutsläppet.

En annan möjlighet är att lagret till propelleraxeln har börjat få spel eller någon skada och man får ett lagerljud som varierar med rullningen. Skrovet kan förstora sådana ljud. Nu handlar det ju om ett drev, så det kan ju vara läge att se över det när man ändå byter bälg - att byta ett lager är inte hela världen i så fall. Det här "minimullret" som varierar med rullningen är ganska vanligt på båtar med propelleraxel och gummilager. Troligen uppstår det på grund av varierande sidobelastning - propellern drar ju inte enbart rakt fram, utan det finns en sidokomponent också.

[S-B A-son]

En annan möjlighet är att lagret till propelleraxeln har börjat få spel eller någon skada och man får ett lagerljud som varierar med rullningen.

En annan möjlighet (risk?) kan vara oljud från hjärtstocken om något lager börjar glappa. Räcker med ett helt litet glapp. Ryck och slit i axeln. Bör man iofs göra även om man inte har oljud.

mvh Sven-Barry