Vågar inte lyfta vissa båtar?

[Tylö sun]

Jo, jag tycker att det hade känts otillfredsställande att ha en båt dimensionerad på det sättet. Jag upplever att marginalerna för felanvändning är små. Sedan kan man ju alltid diskutera vad båtar ska behöva tåla, men personligen föredrar jag lite stummare konstruktioner.

[Mr Q]

Det finns inget tillfälle som båten hanteras så ovarsamt som vid lyft i och ur plurret på en typisk båtklubb. Folk hoppar upp och ned på båten med grusiga skor, båten slänger och dänger mot allt möjligt hårt och kan slinget hamna under drevet eller rakt över loggen kan man vara säker på att det hamnar just där.

Nej det bästa är egen upptagning med kranlastbil, där man i lugn och ro kan lägga slingen själv där man vill ha dem. Samt avbryta och göra om utan gnäll från klubbkollegorna.

[MartinM]

Måste göra reklam för centrum lyft, det är helt oslagbart. Förstår inte varför vi lyft båten med sling när vi haft prylarna.

Fördelarn är att båten hamnar inte snett i slingen, man kan med handkraft väga av båten om den lutar bakåt/framåt och man slipper risken med log samt drev. Detta gör att man spar ordentligt med tid även om man får lägga av slingen.

[Brendan]

Hur det är idag vet jag inte, men av hamnchefen på Tångudden i Göteborg, när jag 1976 hörde mig för om möjligheterna att
fortsätta som kund och lägga upp min nyinköpta Comfort 30 där, fick jag till svar att det var helt otänkbart.

Jag blev i det närmaste utskälld, som bara kunde tänka tanken att en båt med den kölen skulle kunna hanteras
av deras patenterade och helt fenomenala upptagningsanordning, unik i sitt slag och vida berömd i hela världen
runt Göta älvs mynning.

Hur någon båtkonstruktör kunde utforma en köl som den Boding/Albinsson hade åstadkommit var honom helt
oförklarligt. Att Comfort 30 hade och har en kölutformning som gjorde den till en så utomordentligt god seglare, med sin starka sida på
bidevind och på kryss vägde inte särskilt tungt för dåvarande hamnchefen på Tångudden.

En båt som inte kunde hålla balansen på hans makalösa upptagningsbil var inte värd ett ruttet lingon.

I Hinsholmskilen sköttes upptagningen på den tiden av Wahlborgs Marina. I början var det hetsigt där också, beroende på att jag
hade haft fräckheten att skaffa en annan vagga än den av Wahlborgs egen konstruktion.

Men sedan Grefab tog över är det inga som helst problem.

Att använda båtens centrumlyft gick förstås inte heller på Tångudden.

Grefab kan gå med på att använda båtens fenomenala centrumlyft men bara till en avsevärt förhöjd avgift. Ju enklare desto dyrare! Så är det.

[ALm]

Om alla båtar har centrumlyft - då är saken klar. Som det ser ut i dag skulle jag inte gilla att lyftram och band kopplades av och placerades på grusplanen, det räcker ju med dekorationerna från den självpolerande bottenfärgen på slingen.
/Alm

[Eilean]

En (hypotetisk och inte särskilt väl genomtänkt) undran? När allt fler båtar får en barlastprocent nedåt 25% och kanske lyfts med masten uppe, fungerar centrumlyft då? Finns det inte risk att båten slår runt?

[SWE54]

Det borde ju inte vara något problem. Det är ju mer sällan att det sitter en ren fenköl på båtar numera utan det finns oftast en slags bulb på som sänker tyngdpunkten. Så även om det "bara" är 25% så har båten kanske ganska högt Rm ändå.

[janne]

Med "riktiga" båtar är denna diskussion onödig.

[enfin]

På vår klubb (och andra genom åren) har jag sett diverse båtar med skrov som sviktar under stöttor vid sneda nersättningar. Mest äldre, lite mindre båtar. Min Hanse däremot, som ju trivs bäst på lite öppna bogar, är stenhård och känns omöjlig att trycka in någonstans med någonting. Däremot sitter en gummilist längst upp på skrovet som tar mycket stryk om lyftoket är för smalt. Nästa år tänkte jag hänga distansbitar under den meningslösa och fula listen som får ta trycket från slingen istället.

[Eilean]

Problemet med stöttor som pressar för hårt har man ju alltid - ingen båt är ju byggd för att klara punktbelastningen från en stötta som sitter för hårt och tar upp en del av deplacementet.
Båten skall ju stå på kölen och stöttan skall stötta, inget annat. Så man måste se till att lossa dessa så att de precis trycker lätt mot skrovet, inte mer. Och kontrollera regelbundet vartefter tiden går och marken sätter sig. De tvingandes man göra på träbåtarnas tid, senare på långkölade plastkostrar - och naturligtvis också på dagens lättdeplacementbåtar. Och en del av dagens båtar kanske behöver ett par extrastöttor för att stå bra och fördela krafterna vid blåst. Precis som skrärgårdskryssarna behövde extra stöttor under sina överhäng på sin tid, för att inte bli bananformade.

En hel del båtägare täcker sina båtar i slutet av oktober. Och sedan ser man inte skymten av nåpgon människa förrän efter 5-6 månader, i april. Sannilikheten att det blivit små sättningar i marken under denna tid är stor. Om folk tittade till sina båtar då och då, justerade stöttorna tror jag man skulle se betydligt färre konkava inpressningar av botten.

[Fredrik]

Vår förra båt, en Sunwind 26, hade en stötta där träplattan uppenbarligen var undermålig. Vid stormen Gudrun pressades båten så hårt mot stöttan att stöttan gick rakt igenom botten. Lite trist, men frågan är om båten var undermålig eller stöttningen... Själv tycker jag att en båt skall ha en stark bottenstock och bra kölinfästning, men det är inte så viktig hur mycket punktbelastning skrovet kan klara på en yta som ändå inte utsätts för belastning vid segling eller grundstötning. Det känns mer lockande att få ett lite mer optimerat skrov för högre prestanda.

Jag tycker även att tillverkaren av båten borde ge instruktioner om var slingen skall placeras och hur båten skall stöttas upp på bästa sätt. Jämför med bilvärlden, på bilen finns en markering var domkraften skall placeras. Sätter man domkraften i bensintanken blir det inget bra lyft...

[Tylö sun]

En (hypotetisk och inte särskilt väl genomtänkt) undran? När allt fler båtar får en barlastprocent nedåt 25% och kanske lyfts med masten uppe, fungerar centrumlyft då? Finns det inte risk att båten slår runt?

Intressant tanke. Jag gissar dock helt ogrundat att de flesta fenkölade båtar har tyngdpunkten någonstans i kölen. Centrumlyft vore dock ingen bra idé på... exempelvis en Southerly med uppfälld köl (men också med högre barlastandel), eftersom tyngdpunkten alltid hamnar över båtbotten. Ändå utklassar ju Southerlyn de flesta moderna 25 %-are med avseende på STIX och AVS. Ännu ett exempel på att det är i vattnet båtarna kommer till sin rätt!

[HR312]

Lite orättvist att bara nämna Bav bland nytillverkade båtar. Problemen är de samma i vart fall på fransktbyggda båtar; bene, Jean, dufour mfl

Hur stöttor skulle ha någon större betydelse för trycket på sulan har jag svårt att förstå. Stöttorna torde i första hand vara avseeda för sidoverkande krafter (så att båten inte tippar). Den överlägset största belastningen kommer alltid att vila på kölsulan.

[s/y Elette]

Fenomenet diskuteras på Bavariaklubbens hemsida:
http://www.bavariaklubben.se/forum_view.asp?id=4060
Jag påstår dock INTE att detta är specifikt för Bavaria, utan att det gäller de flesta båtar av motsvarande typ. Notera att det i den länkade tråden även nämns en tidigare ägd Omega.

Med Bavaria och också andra massbyggen måste man nog komma ihåg att om oturen är framme så kan man bli en olycklig ägare till ett måndags-exemplar. Äger själv en Bavaria 30:a från 2006 och har aldrig haft problem, varken med lyft eller med att ha båten i en vagga. Har diskuterat detta tidigare med några andra Bavaria ägare och blivit motsagd, men jag skulle ändå våga påstå att speciellt gällande de nyare mindre Bavaria modellerna där kölen är placerad "väldigt" långt fram (hjälper troligtvis vid kryss) så är inte båten i balans då den står på kölen. Den är baktung. Detta leder till att trycket på skrovet från de bakre stöttorna blir större och till att båten troligtvis skulle stå stabilt även utan främre stöttor . Jag har dock aldrig noterat att skrovet skulle bli intryckt vid de bakre stöttorna på vår båt. Däremot har jag placerat två extrastöttor baktill och en mitt under båten för att minska påfrestningen på vaggan.

Om problemet med lyft av olika båtmodeller så har vi i min klubb haft problem med katamaraner. Orsaken har för det första varit bredden på båten och också att skrovet inte behöver göras lika hållfast som på en normal kölbåt (denna information från en katamaranägare i klubben) och det därför lär vara mycket viktigt var lyftlinorna placeras och hur båten ligger då den läggs ner. Detta gäller kanske inte alla katamaranmärken.

[SWE54]

Så här ställer man båtarna i Björlanda (Göteborg) i alla fall.
Båten läggs på bockar, kölen stöttas med träklossar och kilar.
Stöttor som säkerhet.