Svajliggning
-
- Diamantmedlem
- Inlägg: 515
- Blev medlem: ons 25 apr 2007, 18:47
- Ort: Stockholm
Re: Svajliggning
Sven Barry - du har händelsevis inte en bild på din anordning? Låter högintresant!
Hälsn
Mats
Hälsn
Mats
Scanner 391 nr 142
- mariatherese
- Diamantmedlem
- Inlägg: 274
- Blev medlem: ons 31 dec 2008, 10:32
Re: Svajliggning
Det var en vänlig man på maringuiden som mailade mig storlekar på ankarsegel vs antal fot på båten. 30 fots båt skall ha ett ankarsegel på 20 kvadratfot vilket blir knappt 1.9 m2. Inte så stort och kan antagligen sys av kapell så som S-B och co gjort. Sedan antar jag att man sätter upp det på staget med dirken eller storfallet och kanske fäster "skothalsen" mot storskotsfäste eller någon annan lämplig punkt?
Har verkligen kätting hela vägen någon betydelse för ankarets fäste? Bör det inte vara så att de första 5-10 metrarna direkt efter ankaret har en fördel om det är tyngre än resten av linan? Dvs först kätting i 5-10 meter och sedan ankarlina? Då får man ju mer den effekten som man eftersträvar när man använder ankartyngd.
Har verkligen kätting hela vägen någon betydelse för ankarets fäste? Bör det inte vara så att de första 5-10 metrarna direkt efter ankaret har en fördel om det är tyngre än resten av linan? Dvs först kätting i 5-10 meter och sedan ankarlina? Då får man ju mer den effekten som man eftersträvar när man använder ankartyngd.
Re: Svajliggning
Dra upp ankarseglet med dirk/storfall och sätt ett skot till mastfoten. Bästa storlek beror nog mycket på båten, hur lång och höga skrovsidorna är, hur kölen ser ut osv. Börja med att prova med ett badlakan!
--
Att kättingen minskar pendlingen kan bero på att den fjädrar mindre.
--
Att kättingen minskar pendlingen kan bero på att den fjädrar mindre.
Re: Svajliggning
Tveklöst. Det krävs rätt höga vindstyrkor för att lyfta hela kättingen från botten och sträckt blir den först vid vindstyrkor runt 20 m/s, naturligtvis beroende på kättingens vikt (grovlek), längd och båtens vindfång.mariatherese skrev:...Har verkligen kätting hela vägen någon betydelse för ankarets fäste? Bör det inte vara så att de första 5-10 metrarna direkt efter ankaret har en fördel om det är tyngre än resten av linan? Dvs först kätting i 5-10 meter och sedan ankarlina? Då får man ju mer den effekten som man eftersträvar när man använder ankartyngd.
Dessförinnan har alltså kättingen bidragit till att draget på ankaret är helt parallellt med botten. Vilket naturligtvis också hjälper till att få ankaret att gräva ner sig när det läggs och backas fast. Kätting är också en förnämlig ryckdämpare. Men naturligtvis bara upp till den punkt där den är helt sträckt, då är den helt stum. Men i sådana lägen är det ju en enkel sak att skarva i en fjädrande lina om man inte har mer kätting att lägga ut.
Att bara ha en kortare bit kätting är naturligvis bättre än ingen alls, men längden är helt avgörande.
Ankarvikt är ganska tveksamt tycker jag, i alla fall som ett praktiskt substitut för kätting - om jag tar min båt som exempel: Min kätting väger 2,2 kg/m. Om jag på 6 m djup lägger ut 25 meter kätting blir det en vikt på drygt 50 kg. En ankarvikt som skulle ge samma geometri blir rätt tung och ohanterlig och inte kunna hanteras för hand.
Vill man tynga ner sina ankardon med en extravikt är det långt mer effektivt att lägga dessa kilon på ett extra ankare och tandemkoppla två ankaren i serie när förhållandena är dåliga.
Re: Svajliggning
Tvärtom. För det första fjädrar den inte alls mindre förrän vindstyrkan är så hög att den är helt rak och sträckt. Kättingen fjädrar mer än lina i normala vindstyrkor då mer eller mindre stora delar av den ligger på botten och agerar fjäder samt bromsar rörelserna i sidled.bosseh skrev: --
Att kättingen minskar pendlingen kan bero på att den fjädrar mindre.
Se hur en båt förankrad med kätting rör sig i byig vind. Mellan byarna går kättingen nästan rakt vertikalt ner till botten. När byn kommer pressas båten bakåt och kättingen börjar lyfta alltmer och fungera som en fjäder som håller stäven mot ankaret vartefter båten backar och den del av kättingen som fortfarande rör botten hindrar båten från att vrida åt sidan. När byn avtar drar vikten av kättingen båten framåt igen och över tid rör den sig som en horisontell jojo relativt ankaret och energin i byarna absoberas av kättingens vikt och rörelse.
Re: Svajliggning
Det jag menar är att kättingen rör sig mindre nervöst, rörelsen dämpas ut bättre.
-
- Diamantmedlem
- Inlägg: 360
- Blev medlem: fre 16 mar 2007, 15:05
Re: Svajliggning
Jomenvisst ligger båtar med kätting lugnare på svaj. Men det är inte värt tyngden, tycker jag som gillar att hiva för hand. En ankartyngd ger liknande effekt för mindre vikt, går bra att använda reservankaret bara schackeln är tillräckligt stor glider den fint ned längs linan o hålls på plats med mindre lina. Primärt tycker jag dock den lösningen är bäst för att få lite fjädring i lugnt väder och för att (i lugnt väder) få ned ankarlinan om det är trångt läge.
För det mesta behövs inga särskilda åtgärder för att ligga tillräckligt lugnt på svaj. Men om det kommer svall/dyning runt skyddande udden eller så kan det bli lite obekvämt. Då tycker jag det är bästa att lägga båten som på Lars L´s bild tidigare. Stabilt.
Om problemet är hård vind och att båten "seglar" på svaj tycker jag annars det blir bäst med fästpunkt närmare vattenlinjen i fören. "seglandet" på svaj har i vart fall delvis med hög fästpunkt (förvärrar dessutom något om den ej är centrerad) Så... fäste i fören strax över vattenlinjen är mycket bra att ha. Hade en U-bult på tidigare båt monterat halvvägs ned, brickorna på insidan i ankarboxen. Bra förutom behovet av att göra en knop mellan tampen som var fäst i U-bulten och ankarlinan, vilket drog ned lösningens användarvänlighet en del. Har använt en "glidknop" (dubbelvikt rep runt runt runt runt repet som man ska klättra i och sen genom sig själv o tillbaka till fästpunkten, typ) som klättrare använder för att klättra på rep, det fungerar bättre. Den glider nämligen inte under belastning men är lätt att få upp. Den brukar dock "krypa" när det är ganska lugnt o belastning ibland, ibland inte.
Nästa gång testar jag att sätta en vanlig men stor knap (inköpt, ännu ej orkat montera, i vinter?) en armslängd ned från däck i fören. Förutom att kunna fästa ankarlinan i den bör den även fungera bra som fotsteg så det blir lättare att gå iland på klippa.
För det mesta behövs inga särskilda åtgärder för att ligga tillräckligt lugnt på svaj. Men om det kommer svall/dyning runt skyddande udden eller så kan det bli lite obekvämt. Då tycker jag det är bästa att lägga båten som på Lars L´s bild tidigare. Stabilt.
Om problemet är hård vind och att båten "seglar" på svaj tycker jag annars det blir bäst med fästpunkt närmare vattenlinjen i fören. "seglandet" på svaj har i vart fall delvis med hög fästpunkt (förvärrar dessutom något om den ej är centrerad) Så... fäste i fören strax över vattenlinjen är mycket bra att ha. Hade en U-bult på tidigare båt monterat halvvägs ned, brickorna på insidan i ankarboxen. Bra förutom behovet av att göra en knop mellan tampen som var fäst i U-bulten och ankarlinan, vilket drog ned lösningens användarvänlighet en del. Har använt en "glidknop" (dubbelvikt rep runt runt runt runt repet som man ska klättra i och sen genom sig själv o tillbaka till fästpunkten, typ) som klättrare använder för att klättra på rep, det fungerar bättre. Den glider nämligen inte under belastning men är lätt att få upp. Den brukar dock "krypa" när det är ganska lugnt o belastning ibland, ibland inte.
Nästa gång testar jag att sätta en vanlig men stor knap (inköpt, ännu ej orkat montera, i vinter?) en armslängd ned från däck i fören. Förutom att kunna fästa ankarlinan i den bör den även fungera bra som fotsteg så det blir lättare att gå iland på klippa.
Re: Svajliggning Bild på anordningen
Ursäkta att bilderna dröjt en aning Mats, men nu är de här. Bilderna alltså. Plockade ur seglet ur båten och använde snön i Göteborg som bakgrund. Tyvärr har jag ingen bild när seglet används sas, men en sådan kanske kommer under året. Vem vet, det lutar åt Dalslands kanal i sommar och det kanske går att ankra bland gran, tall och mygg också. Kanalen känns lite tveksamt för mig, men hustru framhärdar så ...
Fallhornet hissa med dirken. Jag hänger normalt bommen i akterstaget men har kvar dirken av olika skäl. Bl.a. detta.
Skothornet fäster jag i bakkant bommen och halshornet spänner jag fast med hjälp av spännbandet på bommen.
Liken är insydda i seglet och är vanlig polyesterlina, typ flagglina. Helt enkelt det som fanns i lådan med överblivet, vilket är fallet(sic) med hela seglet. Öljetterna är vanliga öljetter som man köper i en påse med ett enkelt städ för att klämma ihop. Finns hos Hjertmans, men jag köpte påsen hos Jysk eller Rusta, nåt billigt "skitställe" i alla fall.
Det här arrangemanget har fungerat bra under säsongen, också när det har blåst en del, vilket det vanligtvis alltid gör på västkusten.
mvh Sven-Barry
Fallhornet hissa med dirken. Jag hänger normalt bommen i akterstaget men har kvar dirken av olika skäl. Bl.a. detta.
Skothornet fäster jag i bakkant bommen och halshornet spänner jag fast med hjälp av spännbandet på bommen.
Liken är insydda i seglet och är vanlig polyesterlina, typ flagglina. Helt enkelt det som fanns i lådan med överblivet, vilket är fallet(sic) med hela seglet. Öljetterna är vanliga öljetter som man köper i en påse med ett enkelt städ för att klämma ihop. Finns hos Hjertmans, men jag köpte påsen hos Jysk eller Rusta, nåt billigt "skitställe" i alla fall.
Det här arrangemanget har fungerat bra under säsongen, också när det har blåst en del, vilket det vanligtvis alltid gör på västkusten.
mvh Sven-Barry
Re: Svajliggning
Det är nog ganska väl utrett att "seglandet" över ankaret beror på att det finns för mycket vindfång föröver än akteröver på moderna båtar för att de skall ligga vindrätt. En åtgärd (jobbig) kan i så fall vara att ta ner rullgenuan. Det är ju helt emot dess syfte kan man tycka, men ifall det väntas kuling på något utsatt ställe, så kan det nog göra nytta. (Det här är för övrigt anledningen till att ankarnervösa båtar enkelt tämjs genom att vända dem med aktern mot vinden).
Jag prövade ankarsegel i somras, och använde ett gammalt windsurfingsegel som skars ner till "lagom". Visuellt har det "högt uppmärksamhetsvärde" (rosa och limegrönt, mycket "sent 80-tal"), men funktionen var inte sådär alldeles glasklar - det blev svängningar i alla fall. Hur det bör skotas för att "ta bäst" hann vi inte testa ut, men det kan nog tänkas att man kan få ut mycket mer än det vi hann testa. På bilden satte jag det på dirken, med skotning i bommen. Bättre gick det då det sattes i akterstaget, med hakar. Notera lattorna som gör att seglet inte lever runt.
Jag prövade ankarsegel i somras, och använde ett gammalt windsurfingsegel som skars ner till "lagom". Visuellt har det "högt uppmärksamhetsvärde" (rosa och limegrönt, mycket "sent 80-tal"), men funktionen var inte sådär alldeles glasklar - det blev svängningar i alla fall. Hur det bör skotas för att "ta bäst" hann vi inte testa ut, men det kan nog tänkas att man kan få ut mycket mer än det vi hann testa. På bilden satte jag det på dirken, med skotning i bommen. Bättre gick det då det sattes i akterstaget, med hakar. Notera lattorna som gör att seglet inte lever runt.
Anders S
Re: Svajliggning
Hur bra eller mindre bra, ett ankarsegel fungerar beror (naturligtvis) på två saker. Dels seglets geometri och dels båtens. Mitt ankarsegel hamnar längre akterut än Anders dito och hjälper alltså till på ett bättre sätt.
Men är lite avundsjuk på färgsättningen på ditt segel. Klart fräckt, eller ser det kanske ut som om du massakrerat och seglat över en intet ont anande brädseglare?
Att använda lattor är intressant. Kanske ett projekt för framtiden!
mvh Sven-Barry
Men är lite avundsjuk på färgsättningen på ditt segel. Klart fräckt, eller ser det kanske ut som om du massakrerat och seglat över en intet ont anande brädseglare?
Att använda lattor är intressant. Kanske ett projekt för framtiden!
mvh Sven-Barry
-
- Diamantmedlem
- Inlägg: 360
- Blev medlem: fre 16 mar 2007, 15:05
Re: Svajliggning
Om man har fästpunkt för ankarlinan nära vattenlinjen i fören svänger det mindre, också bättre dragvinkel mot botten för ankarlinan.