För att inte belasta Tjörn Runt tråden mer skapar jag en ny.
En fråga som är rimlig är- hur djupt bör rodret vara?
Det tycks finnas olika uppfattningar om detta. Det borde krävas djupare roder på breda båtar men titta då på detta...
Jag har använt leverantörsritningar för dessa beräkningar:
Wasa 55 djupg/köl=1,95 djupg/roder 1,55
Wasa 360 djupg/köl=1,95 djupg/roder=1,14
Avance 36 djupg/köl=1,78 djupg/roder=1,24
Swede 38 djupg/köl=1,90 djupg/roder=1,38
Gambler 35 djupg/köl=1,90 djupg/roder=1,52
Uppskärningar
-
mariatherese
- Diamantmedlem
- Inlägg: 274
- Blev medlem: ons 31 dec 2008, 10:32
Re: Uppskärningar
Det är nog fler faktorer som påverkar hur lätt en båt skär upp? Formen på rodret måste ju ha ganska stort avgörande? Och formen på båten, inte bara att den är bred - utan var den är bred.
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Re: Uppskärningar
Min seglarkompis Göran Wagner har nyss seglat en Hanse 341 från Skottland via Norge till Stockholm. Han skriver inte på Sailguide, men här kan ni läsa en del om seglatsen. Rodret verkar vara i minsta laget även på den båten. Eller vad det nu beror på att den tappar styrförmågan.
http://klotterplanket.marinan.com/custo ... enDocument
http://klotterplanket.marinan.com/custo ... enDocument
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Re: Uppskärningar
Behovet av djupt roder beror på många saker. En viktig är bredden på båten. Om man har en bred båt blir behovet av ett djupt roder större. Varför? Jo tänk dig båten sedd akterifrån. När båten lutar kommer då mitten på båten (där rodret sitter) att lyftas mer ur vattnet ju bredare båten är (eftersom avståndet till läsidan som ligger i vattnet blir längre dessto bredare båten blir). Tyvärr är ju trenden att dagens "moderna" båtar väldigt breda och skall de dessutom vara grundgående så kan ju inte rodret bli så djupt (för att inte vara djupare än kölen). Vanligtvis broachar dessa båtar ganska lätt även på kryss.
Två båtar som jag har god erfarenhet av map ovillighet att broacha på kryss.
OE36. Längd 11 meter, Bredd 3,13. Broachar aldrig på kryss oavsett vad det blåser eller hur mycket hon lutar, trots ganska litet roder bakom skädda som inte är jättedjupt. Vi har en hemsk bild från ett Tjörn runt på 80 talet då vi med mjuka djupa dacronsegel helt missbedömde hur mycket det blåste då vi lovade upp efter en go läns ner till rönnäng. Vattnet gick upp förbi vantinfästningarna i lä, men styra gick fortfarande utmärkt!
Faurby424. Längd 12,6, bredd 3,4. Också oerhört tålig med djupt frihängande roder. Mer välbalanserad än OE:n men tusan vet om hon är lika tuff med vatten vid vantskruvarna
Likheter mellan båtarna är att de båda är viktstyva (smala med hög viktprocent i kölen), har ganska djupa kölar med låg tyngdpunkt (nedbygd på OE:n, bulb på Faurbyn) och är slanka.
Även längden på båten har betydelse då en lång båt "knixar" mindre än en kort.
Jag tycker det är väldigt synd att inte oviljan till broach hos båtar tas upp mer i tester. Att veta att man hela tiden är herre över sin båt och att den styr dit man vill är ju en elementär egenskap. Vi accepterar ju inte att styrningen på bilen fungerar "ibland"
Ett annat sätt att tackla problemet är ju dubbla roder, men det är en annan historia...
//Niklas S
Två båtar som jag har god erfarenhet av map ovillighet att broacha på kryss.
OE36. Längd 11 meter, Bredd 3,13. Broachar aldrig på kryss oavsett vad det blåser eller hur mycket hon lutar, trots ganska litet roder bakom skädda som inte är jättedjupt. Vi har en hemsk bild från ett Tjörn runt på 80 talet då vi med mjuka djupa dacronsegel helt missbedömde hur mycket det blåste då vi lovade upp efter en go läns ner till rönnäng. Vattnet gick upp förbi vantinfästningarna i lä, men styra gick fortfarande utmärkt!
Faurby424. Längd 12,6, bredd 3,4. Också oerhört tålig med djupt frihängande roder. Mer välbalanserad än OE:n men tusan vet om hon är lika tuff med vatten vid vantskruvarna
Likheter mellan båtarna är att de båda är viktstyva (smala med hög viktprocent i kölen), har ganska djupa kölar med låg tyngdpunkt (nedbygd på OE:n, bulb på Faurbyn) och är slanka.
Även längden på båten har betydelse då en lång båt "knixar" mindre än en kort.
Jag tycker det är väldigt synd att inte oviljan till broach hos båtar tas upp mer i tester. Att veta att man hela tiden är herre över sin båt och att den styr dit man vill är ju en elementär egenskap. Vi accepterar ju inte att styrningen på bilen fungerar "ibland"
Ett annat sätt att tackla problemet är ju dubbla roder, men det är en annan historia...
//Niklas S
Re: Uppskärningar
Dubbla roder är ju rätt intressant. Nån som har en länk på detta?
Beträffande roderutveckling (fristående) verkar det ha gått från rektangel till triangel (nästan). Möjligen ser det mer ut som ett knivblad under senare år. Detta är First 40:
http://www.beneteau.com/UserFile/File/V ... irst40.pdf
Det är verkligen ett djupt roder som inte borde ge uppskärning så lätt.
Även den helt nya Omega 10 metre har ett djupt roder. Tyvärr hittar jag ingen tydlig ritning på den nu.
Även gamla konstruktioner av Sparkman & Stephens som Swan 37 har tydligen för grunt roder (enligt Curt Gelin i 500 segelbåtar i test) men de flesta båtar på den tiden var ganska smala som IW 31.
Beträffande roderutveckling (fristående) verkar det ha gått från rektangel till triangel (nästan). Möjligen ser det mer ut som ett knivblad under senare år. Detta är First 40:
http://www.beneteau.com/UserFile/File/V ... irst40.pdf
Det är verkligen ett djupt roder som inte borde ge uppskärning så lätt.
Även den helt nya Omega 10 metre har ett djupt roder. Tyvärr hittar jag ingen tydlig ritning på den nu.
Även gamla konstruktioner av Sparkman & Stephens som Swan 37 har tydligen för grunt roder (enligt Curt Gelin i 500 segelbåtar i test) men de flesta båtar på den tiden var ganska smala som IW 31.
Re: Uppskärningar
Kan du spinna loss med bilen? Tillräckligt mycket hästar under huven så händer det ju att man inte kan få ner allt i vägbanan...
Samma sak här. Många vill ha "mycket hästar" för att det ger roligare segling, men kräver också mer av den som kör eller trimmar. Och att man seglar båten plant för att inte tappa fästet.
Sedan finns det ju båtar som är konstigt konstruerade och som broachar av den anledningen.
Nedan några snygga roder på snabba 50-fotare:
Samma sak här. Många vill ha "mycket hästar" för att det ger roligare segling, men kräver också mer av den som kör eller trimmar. Och att man seglar båten plant för att inte tappa fästet.
Sedan finns det ju båtar som är konstigt konstruerade och som broachar av den anledningen.
Nedan några snygga roder på snabba 50-fotare:
Re: Uppskärningar
Jag gissar att arian har viss betydelse också. Rodrets yta mot vattnet. Dvs. breden-
Rock 20
Statistik
2008 Sjösätt 16/5 370 M Torrsatt 31/10
2009 Sjösatt 30/4
Statistik
2008 Sjösätt 16/5 370 M Torrsatt 31/10
2009 Sjösatt 30/4
Re: Uppskärningar
Det finns ju en orsak att VO70-båtarna har dubbla roder. Det finns numera även på normalstora båtar, t.ex. på Jeanneau Sunfast 3200.
Re: Uppskärningar
Ett problem med dubbla roder, som kanske inte berör dem som främst kappseglar, är ju den dåliga manöverbarheten för motor. I dagens trånga hamnar och marinor kan det vara ett problem i alla fall om båten är litet större. Exempelvis engelska Southerly som sedan några år har dubbla roder på sina fällkölsbåtar levererar dem numera standardutrustade med bogpropeller.
-
Mr Sailman
- Diamantmedlem
- Inlägg: 250
- Blev medlem: mån 25 maj 2009, 08:18
- Ort: Öresund
Re: Uppskärningar
Lösningen är kanske trippelroder?
Re: Uppskärningar
Ja, när vi kör orevat (tryckt bort antispinnkontrollen) har det väl hänt någon gångblur skrev:Kan du spinna loss med bilen? Tillräckligt mycket hästar under huven så händer det ju att man inte kan få ner allt i vägbanan...
.//Volvo V50T5, 258hkr/412Nm
Re: Uppskärningar
Den största orsaken till uppskärningar, framförallt på kryss (men även på undanvind) handlar om båthantering & trim.
Jag tänkte på det när jag läste Göran Wagners story, och jag känner igen det från vår egen båt. När båten var ny (och vi lite överambitösa) så skar vi upp en del på kryss när det kom mycket vind. Men efter att ha lärt sig trimma båten på ett vettig sätt så har vi inga problem, inte ens om jag seglar själv och det blåser 15 m/s.
Så båtkonstruktörerna har oftast koll men det är skillnad i handhavandet på en Maxi 95, Hanse 341 och X-35. På samma sätt som det är skillnad på en Folkvangsbubbla, Sirocco eller Porsche Cayman
Jag tänkte på det när jag läste Göran Wagners story, och jag känner igen det från vår egen båt. När båten var ny (och vi lite överambitösa) så skar vi upp en del på kryss när det kom mycket vind. Men efter att ha lärt sig trimma båten på ett vettig sätt så har vi inga problem, inte ens om jag seglar själv och det blåser 15 m/s.
Så båtkonstruktörerna har oftast koll men det är skillnad i handhavandet på en Maxi 95, Hanse 341 och X-35. På samma sätt som det är skillnad på en Folkvangsbubbla, Sirocco eller Porsche Cayman
Re: Uppskärningar
Men det är ju det jag med eftertryck har framhållit, medan du skrev att ni broachar medvetet när ni kappseglar. Jag hävdar fortfarande att de flesta uppskär beror på okunnighet om hur man trimmar seglen, främst att man spinnakerseglar med fast lägaj.blur skrev:Den största orsaken till uppskärningar, framförallt på kryss (men även på undanvind) handlar om båthantering & trim.
Re: Uppskärningar
Att båtar kan broacha då de pressas rejält, både med spinnaker på en brant slör och på kryss när man kör på gränsen, må vara ok. Det jag saknar är diskussionen kring de utpräglade familjebåtar (typ den Hanse341som det brättades om) som inte håller spåret när trycket på kryss är modest. Ofrivilliga uppskärningar är inge kul för familjebesättningar...