Fem timmar i vattnet

[Seawolf]

Jag känner till en liknande händelse som också genom ett under fick ett lyckligt slut.

En erfaren man och en novis i liten segelbåt slörade utan land i sikte i ökande vind som närmade sig kuling, då den erfarne av en våg miste balansen och ramlade ur. Novisen kunde inte vända utan bara försvann till en mindre prick.
En bekant till mig hade ingen aning, men då de passerade mannen nästan utom synhåll hörde de ett rop och såg en skymt. De lyckades vända och fick efter en hel del bekymmer få upp mannen som var svag och nedkyld.
Min bekanta är läkare och de fick snart igång honom så de fick höra historien, sen satte de högsta fart med motor och fulla segel efter den avlägsna segelpricken och kom efter timmar ifatt den lilla båten med novisen som seglade dåligt och långsamt.
Sen kunde de segla nära och ge råd så båda ekipagen så småningom kom i hamn.

De inblandade förefaller inte vilja att historien skall komma ut, och därför kommer jag inte att skriva mer än så här. Men då jag fick denna förstahandshistoria berättad för mig väckte den mycket starka känslor.

ANVÄND SELE!

[Guitar Nilsson]

Jag hittade denna tråd av en slump. Det är mig och min son ni skriver om.
Tragiskt att det alltid skall finnas besservissers. Som kan och vet allt
jag medger att VHF och sele hade varit perfekt i lägget som var, men tyvärr hade jag inte detta.
En liten redogörelse för att göra det tydligare för vissa personer som lägger in kommentarer mot bättre vetande.
Jag har seglat i 20 år, min son har varit med och seglat i 16 år, vi har gjort MOB övning i lungt vatten, fint väder m.m.
Kommentaren om att min son skulle segla in till läsö???? HALLÅ!!! det blåste nästan 15 m/s var 3-3 1/5 m vågor från Läsö hållet motvind!!.
Det hade dessutom aldrig lyckats för det var ju så att förstaget hade gått sönder, masten hölls alltså bara upp av förseglet, hade också då som någon annan sa reva segel, varit förödande.
Det var också så att min son gjorde allt han kunde för att hitta mig, han började cirkla, men det var svart som i en kolgruva. Försökte också att få kontakt via mobiltelefon.
Orsaken till att jag ramlade i var att jag slant på däck, JA det är inte bra. Men fundera då på att jag hade panik, jag var mycket orolig för att masten skulle braka rakt ner på oss.
När jag var i vattnet var jag konstruktiv och gjorde allt för att överleva, och uppenbarligen gjorde jag rätt i med att jag just lyckades att överleva.
Samtliga vågor bröt och gjorde så att jag låg under vatten halva tiden nästan, det var som att simma samtidigt som någon riktar en brandslang rakt i ansiktet på dig, tänk på det i 5 1/5 timme. Det var heller inte bommen som rasa ner, det var masten som föll ner vid halva vägen (farleden).

Hälsningar // Robin och Leif

Slutet gott allting gott. Vilket minne! Tur inte jag besserwissrade mig då.

[Mr Q]

Instämmer att det var skönt att allt ordnade upp sig. Vilken pers! Och starkt kämpat i vågorna!

Havet kan vara skrämmande, vilket sjöfarare fått erfara i århundrade. I 9 fall av 10 är det ju hur lugnt som helst att segla ut på öppet hav mot något spännande mål. Det är väl för den där 10:e gången man bör förbereda sig med litet säkerhetsutrustning.

Jag kan för övrigt rekommendera filmen "Master and Commander" med bl.a Russel Crowe. Handlar om ett engelskt krigsfartyg som i början av 1800-talet får i order att jaga upp och sänka ett franskt krigsfartyg Acheron. Mycket spännande om man gillar örlogsliv. På den tiden var Man Över Bord lika med att i bästa fall få litet flytbråte utkastad till sig och sen var man på egen hand.

[Tommy]

Vilket drama, och vad skönt att det gick väl! Tror att killen gjorde precis det som gick att göra, givet förutsättningarna. Grattis till signaturen leieve, att det gick väl och hoppas ni snabbt kommer ut på havet igen och att detta inte avskräcker.

Jag hörde någonstans om en fiskare på Västkusten som aktivt tagit beslutet att inte lära sig simma. Han ville helt enkelt inte spendera sina sista timmar med att simma omkring på havet tills han inte orkar längre.

För övrigt är det intressant att läsa hur många här på forumet vet bäst. Imponerande att man vet precis hur man själv iskallt skulle agera i samma situation, och även att man så precist kan peka ut alla fel som denna pappa och son gjorde (OBS: Ironi)

Selen ska givetvis vara på då man seglar på öppet hav, som här i rätt maffiga vågor ute på Ålandshav

[Mr Q]

Jag tror det saknades en kvinna ombord!

De brukar typiskt vara intelligentare än oss män. Och t.ex. stoppa sällskapet från att ge sig ut på havet mitt i natten i 12 m/s medelvind och 3 meters vågor i en knappt 7 meters båt utan säkerhetsutrustning och med en 4 hk utombordare.

Men det är bara vad jag tror, självklart vet jag inte, man vill ju inte vara besserwisser...

[ciaraud]

Vet inte om det är för att jag är kvinna men 3 meter höga vågor och kuling innebär per automatik att man sitter selad i båten och dessutom inte går upp på däck utan att sela fast sig i den lina vi har längst däcket från för till akter vid busväder. Är vi på semester brukar den linan ligga permanent fastsatt så det inte ska glömmas bort.
Dessutom brukar jag gå fram och göra fördäcksjobb vid skitväder då det är troligare att min man får upp mig än att jag får upp 100 kilo gubbe om man skulle trilla och bli hängande i selen.
Hittills har det inte hänt som tur är

[Tommy]

Och hur många fler är det inte som far kors och tvärs med ungar och fruar till Läsö, Gotland, Anholt och andra ställen och är precis lika sårbara och förlamade om samma sak skulle inträffa! Jag blir bara arg när jag läser sådant här!

Undrar vad som är värst, segla till Läsö, Gotland, Anholt om man har koll på att vädret är gott, hyffsat säker båt och OK utrustning. Eller att sätta sig på en hyrd moppe i Thailand och köra omkring så där lite småpackad med kortbyxor och utan hjälm?

Visst ska man göra allt som står i sin makt för att undvika olyckor, och att hålla sig kvar ombord är ju A och O. Åker man i sjön mitt ute på havet i sjögång så är oddsen inte så goda att komma ombord på just den båten igen. Jag tror det skulle vara otroligt svårt att få tillbaka någon ombord, även om det t.ex. skulle råka vara den manöverkunnigaste som är kvar ombord. Att både manövrera båten, och försöka hjälpa till att hiva ombord någon, med den avdrift osv som det är.

Därför är nog säkerhetsutrustningen:
- Flytväst på
- Säkerhetssele med lina <--- Update, hade glömt den, som den gode Seawolf så trevligt påpekade
- VHF och GPS ombord, så att alla som är kvar direkt kan larma sjöräddningen ... som förhoppningsvis är där inom någon timme.
- Under tiden cirklar man runt den nödställde och hivar i allt vad flythjälp heter, livboj osv

Det är iallafall vår strategi. Detta bygger på att man håller sig inom VHF-täckning (åtminståne kan nå fartyg) samt att det är sommar, dvs varmt i vattnet

[Seawolf]

Därför är nog säkerhetsutrustningen:
- Flytväst på
- VHF och GPS ombord, så att alla som är kvar direkt kan larma sjöräddningen ... som förhoppningsvis är där inom någon timme.
- Under tiden cirklar man runt den nödställde och hivar i allt vad flythjälp heter, livboj osv

Det är iallafall vår strategi. Detta bygger på att man håller sig inom VHF-täckning (åtminståne kan nå fartyg) samt att det är sommar, dvs varmt i vattnet

Den listan är allvarligt felaktig.

1) Säkerhetssele med lina
2) Ytterligare en säkerhetslina så man kan byta fästpunkt utan att inte vara kopplad
3) Ytterligare en säkerhetssele med lina
...
VHF, EPRIB osv

sen kan man roa sig med flytväst förstås, men det är om båten skulle sjunka eller nåt sånt...och då är livflotte mycket effektivare. Vår och höst lever man inte så länge i kallt vatten.

Det handlar om att ALDRIG ALDRIG komma ifrån båten, och helst inte ens hamna i vattnet.

[Tommy]

Hej Seawolf! Hoppas du har en bra dag.

Jaha, jag förstår vad du skriver (även om det lät aningen Besserwisseraktigt )

Jag glömde att skriva säkerhetsele. Uppdaterar inlägget. EPRIB går bort, överkurs.

Naturligtvis handlar det om att aldrig hamna i vattnet. Men tråden handlar också om vad man gör om man väl hamnar där...

Ha en bra seglingssommar!

[Anders S]

Om vi tar uppgifterna från den drabbade för gott visar ju det som inträffade två saker, varav vi kan det trevliga först: Har man en j-a tur och själv håller ihop det så gott det går, så kan man klara sig även om det verkligen var en mycket farlig situation.

Det som man kan lära sig något av är...

att även om man mycket väl vet hur man bör bära sig åt och vad som är farligt (att springa på däck utan sele, t e x) kan det inträffa situationer där man för en kort stund tappar omdömet. Att alltid vara kopplad och beslutsam att aldrig gå upp på däck utan livsele i sjögång är enkelt att säga, och i 99% av fallen kan man man också åtlyda sin egen regel. Men så inträffar det där oväntade, där man reagerar med lillhjärnan och kanske också måste göra det även om det innebär en stor risk. Att springa upp för att säkra riggen från att gå överbord kan vara en sådan sak. De flesta skulle kanske genast rusa fram utan kopplad sele om det verkar som att någon annan ombord håller på att ramla överbord i sjögång, kanske för att denna någon inte kopplat sig. Det går att tänka sig situationer när man inte följer aldrig så välgrundade och viktiga säkerhetsregler. Vi är människor.

Att ha en hållbar strategi som i första hand bygger på att det som inte får hända aldrig inträffar är naturligtvis vitalt. Att i andra hand ha det som behövs för att ordna saken på egen hand är också vitalt, att i tredje hand ha vad som behövs för att kalla på hjälp är också vitalt.

[Eilean]

En havseglande båt skall ha löplinor kopplade över däck innan man lämnar hamn.
Det skall finnas livboj med ljus.
Det skall finnas en plan för att få kontat med och därefter få upp en MOB ur vattnet och in i båten med utprövad utrustning.
Och så fort en besättningsman lämnar ruffen skall han/hon ha livselen påsatt och klar att användas.
Och så fort någon lämnar sittbrunnen skall denne alltid, ovillkorligen och utan prut vara kopplad.

Följer man dessa enkla regler kan man med nästintill 100 % säkerhet utesluta risken att någon ramlar överbord och förolyckas.

Och med vanan att alltid ha sele blir den kopplade livselen en lika stor självklarhet som säkerhetsbältet i bilen. Varkens bilens säkerhetsbälte eller båtens livsele är något man tar fram och meckar med när det börjar köra ihop sig och olyckan närmar sig.
När det oförutsatta inträffar, paniken växer, då finns selen redan där och är i funktion. När den som bäst behövs!

Vad en segelbåt hade ute på öppna havet i kuling och mörker att göra utan att på en enda punkt uppfylla ovanstående är obegripligt. Besserwisser eller inte, men Robin och Leif, efter sammanlagt 36 år på sjön - borde man inte vara erfaren nog och därmed bättre rustad när man befinner sig ute på öppna havet i kuling och mörker?

[Anders S]

Vad en segelbåt hade ute på öppna havet i kuling och mörker att göra utan att på en enda punkt uppfylla ovanstående är obegripligt. Besserwisser eller inte, men Robin och Leif, efter sammanlagt 36 år på sjön - borde man inte vara erfaren nog och därmed bättre rustad när man befinner sig ute på öppna havet i kuling och mörker?

Gör du det inte litet enkelt för dig nu? Att avfärda besvärliga och vanskliga situationer som att "de kommer inte att hända bara man följer vissa enkla regler" är ju inte realistiskt. Det enda man kan påverka är sannolikheten att något inträffar, i exemplet att man minkar risken för MOB med ett antal procent. (De flesta ramlar ju inte ur båten alls, även utan livsele). Det finns inga system som är ofelbara, inte ens aldrig så välmenta och rimliga regler om hur man beter sig för att hänga kvar i båten.

Jag har ingen aning om det var såhär i det här fallet, men man kan mycket väl ofrivilligt befinna sig på havet i kuling, nattetid, med dålig eller felaktig utrustning, om man överhuvud taget ger sig ut för att segla. Väder, vind och omständigheter kan göra att man tvingas ta beslut som inte är bra, men de andra möjliga besluten förefaller sämre, i alla fall just då och där. Jag är rätt säker på att R & L aldrig kommer att ge sig ut utan att ha VHF och livselar tillgängliga i båten, men därför verkar det dumt att tro att någon sorts mantra om "man får inte..." eller "man måste alltid..." skall se till att farliga situationer inte inträffar. När man bygger upp ett säkerhets- eller trygghets-tänk runt det "otänkbara" måste man alltid ha med att "försvarslinje ett" kommer att brista, någon gång, vid något tillfälle. I många sammanhang talar man om att ha flera skydd i rad, så att det krävs mer än ett enda misstag för att det skall vara "totalkört".

Jag följer själv Gunnars lista, det är inte den jag vänder mig emot, utan det handlar om att man måste ha det där öppna sinnet för att när man gjort allt "idiotsäkert" så slår verkligheten till med något helt nytt och man måste falla tillbaka till en sämre eller enklare åtgärd eller insats. "Vad gör jag om (sätt in valfri säkerhetspryl) inte fungerar på det tänkta sättet?" är en fråga man alltid bör ställa sig. Då och då har man kanske inte något bra svar på den saken, men då vet man ju åtminstone det.

[Mr Q]

Vad en segelbåt hade ute på öppna havet i kuling och mörker att göra utan att på en enda punkt uppfylla ovanstående är obegripligt. Besserwisser eller inte, men Robin och Leif, efter sammanlagt 36 år på sjön - borde man inte vara erfaren nog och därmed bättre rustad när man befinner sig ute på öppna havet i kuling och mörker?

Instämmer i detta, vilket jag skrivit ovan. Med all respekt för att nämnda båt möjligen var maxutrustad. Men de Maxi 68 jag kollat på är långt i från sjövärdiga för havssegling. Några frågor, fanns det :

-fungerande lanternor ombord? Laddat batteri? Maxi 68:or har oftast en 12V ack som laddas manuellt.
-länspump?
-brandsläckare?
-träplugg
-selar?
-GPS-plotter?
-Nödbloss?
-VHF?
-radarreflektor (kanske överkurs)
-strålkastare
-klarade motorn att driva båten i motvind i kuling i 3 meters vågor?

osv osv
Varför ge sig ut mitt i natten i kuling med en så liten båt?

[nilsnobbing]

-GPS-plotter?

När blev det en nödvändighet? Bra att ha förstås, men absolut inte nödvändigt.

-klarade motorn att driva båten i motvind i kuling i 3 meters vågor?

Det klarar i princip ingen segelbåt med utombordare. Betyder det att båtar med utombordare är icke sjövärdiga? Har ni alla båtar som klarar detta? Har ni provat?

I övrigt håller jag väl med om det mesta. Men va fan, Robin och Leif har överlevt en dramatisk händelse i hårt väder till havs. De har alldeles säkert grubblat över allt som kunde ha gjorts för att undvika tillbudet. Tycker inte att de förtjänar mästrande kommentarer om allt de borde ha gjort, det vet de bäst själva. De har fått lära sig den hårda vägen. Hoppas bara att ni inte slutar segla och kommer igen på havet.

Jag har själv kajkat runt på havet, natt som dag, med bristfällig utrustning. För mig har det varit ekonomiska faktorer som styrt. För mig har det varit värt risken, även om jag varit mycket försiktigt när det gäller vilket väder jag gett mig ut i. Men ibland blir det inte som man tänker. Jag har också kryssat på havet i hård vind mitt i natten på väg mot hamn med en 23-fotare. Klokt? Kan säkert diskuteras, men just där och då fanns få alternativ. Det är riskfyllt att leva ibland.

N.N



osv osv[/quote]

[Mr Q]

Jag har själv kajkat runt på havet, natt som dag, med bristfällig utrustning. För mig har det varit ekonomiska faktorer som styrt. För mig har det varit värt risken, även om jag varit mycket försiktigt när det gäller vilket väder jag gett mig ut i. Men ibland blir det inte som man tänker. Jag har också kryssat på havet i hård vind mitt i natten på väg mot hamn med en 23-fotare. Klokt? Kan säkert diskuteras, men just där och då fanns få alternativ. Det är riskfyllt att leva ibland.

Sant, man får väl också vara tacksam att kustbevakningen existerar med sina helikoptrar. Så de kan plocka upp alla "erfarna" vildhjärnor därute.