Sprickor på däck hur laga?

[Tommy]

Det där är den klassiska "feldesignade" stöttefoten, 3-kantig så att anläggningsytan på insidan blir liten, i "spetsen". Lite tryck från utsidan av stötta, och så har man sprickorna.

Jag hade precis samma på vår tidigare Albin 78, och det brukade tas upp som det största designfelet med båten (!). I flera av Albin 78-klubbens tidskrifter och tekniska skrifter fanns det tips på hur man skulle åtgärda. Några (2 tror jag) var åtgärdade när vi köpte båten, de andra hade sprickor. Vi gjorde inget åt dem under de år vi hade båten.

Hälsningar
Tommy

[Dehler38]

Inte helt ovanligt problem! Fastsättningen i relingslisten är en bra utgångspunkt, men anläggningspunkten mot däcket ett ständigt problem. Tyvärr är det vanligaste att det är balsa under den punkten - även på sk kvalitetsbåtar, det är få varv och konstruktörer som planerat in var alla bultar och fastsättningar kommer.

Då du har ett värsta fall kan du börja titta på det. Om du kommer åt att ta ut bulten, så är det lätt att kolla hur sandwichmaterialet mår. Av den första bilden att döma ser det tyvärr ut som om du har en inbuktning i däcket (väldigt svårt att se för mig iallafall, så det är sannerligen mest en gissning). Är materialet bra kan du ju fixa till sprickorna om du vill, det går att göra lite för hand, men det är mest kosmetiskt. Är materialet dåligt - stora jobbet nödvändigt!
Så farligt mycket jobb är det inte, det går ju att ta en stötta första året för att se hur arbetet fungerar.

Hur man vill arbeta med det hela är en smaksak. Det snygga jobbet som Swe54 länkade till kräver god tillgång undertill, och möjlighet att sätta an uppåt. Att karva ut hela stycken från däcket (ovanifrån) tar emot för de flesta. Är det bara lite av sandwichmaterialet som är åtgånget är det frestande att försöka med "insexmetoden" (som jag beskrev tidigare). Eventuellt kan man efter lagning försöka bre ut lasten över ett större område med stora rf-brickor. Ser lite fult ut - men handen på hjärtat: gör inte redan mantåget det? Sådana brickor tror jag att det fortfarande går att köpa på Clas i sjön eller liknande (typisk diam ~5-7 cm); kan sättas på både under- och ovansida.

Om inte varvet snålat med sikka så brukar det bara vara några få stöttor som det är egentliga problem med, de främsta (där man kör på vid tilläggning) och de på mitten som alla tar tag i. Kompressionen brukar ske åt bägge hållen, alltså både tryck på bulten underifrån (stöttan utåt) och ovanifrån (stöttan inåt). Sprickorna som syns är bara ett tecken på vad som hänt, och är i sig inget större problem.

[Anders S]

Jag föreslår följande upplägg: Stöttefoten måste hur som helst bort för att göra ett bra jobb. Kolla sedan hur laminatet ser ut underifrån - vissa båtar har sandwich till helt nära flänsen mot skrovet, andra har ett större avstånd och bulten i rent laminat. Har du tur sitter fotens innerbult i rent laminat (A) annars sitter bulten i sandwichdelen (B) !

A: sprickorna beror på för tunt laminat och belastning i en punkt. Här krävs en utlastning/förstärkning, och den måste då sitta under- och över. En plywoodförstärkning, ordentligt inlimmad med epoxy mot undersidan kan eventuellt fungera. Svårt eller lätt beror på om du kommer åt bra. Se nedan.

B: skum- eller balsakärnan har kollapsat, och då måste den rensas på innehåll och fukt. Att gröpa ur kan gå gå bra, annars får man öppna. Underifrån, om man kan komma åt, annars ovanifrån, men skaffa rätt sorts topcoat att laga med först, för osynlig(ast) lagning.

Tanke i endera fallet: Dina mantågsfötter ser ut som Plastimo-Nordics modell, och då kan du nog få tag på fötter avsedda för teakdäck. De är högre inombords, därför att de skall sluta an mot teakdäcket, det brukar standard vara 12 mm. Nu skall du inte lägga teak, men väl en förstärkning ovanpå däcket för att låta foten stödja mot då man trycker på stöttan. Då får du möjlighet att lägga en bricka om 12 mm under foten. En sådan bricka hade jag då gjort av massivt glasfiberlaminat ("laminera din egen 12 mm glasfiberplanka") och sedan format den på ett lämpligt sätt (halvcirkel, 45 graders fasning utåt, samma topcoat som däckets gelcoat, slipad och polerad till lagom glans) och sedan limmat fast mot däcket. En sådan glasfiberbricka kan dels vara ett täcklock mot en lagning (om du måste rota i kärnmaterialet uppifrån), dels vara en bra förstärkning. Undertill använder du då en motsvarande plåtbricka eller en plywoodbricka. Om du sätter en 3-5 mm plåtbricka på däcket får du räkna med att stöttorna lutar utåt, efteersom du inte kan höja stöttans utsida pga profilen och infästningen.

[Perra]

Såna sprickor går sällan djupt i laminatet. Eftersom laminatet kan flexa något vid belastning, så vill gärna
gelcoaten spricka eftersom den inte är armerad. Känns inte däcket mjukt, så är det ingen ko på isen.
Riv upp sprickorna och fyll med gelcoat, eller lev med dom.
Det är ändå bara kosmetik.

[matsa]

håller med perra.
dom flesta båtar kommer säkert att bli mycket äldre än ägarna till dom,. så varför inte använda skiten istället så länge man kan och orkar, istället för att förstora upp alla små problem. minsta lilla repa ,spricka eller blåsa i gelcoaten och så känns det som om hela jorden går under, för vissa stackare.
bruksskick är charmigt!
matt gelcoat, repor, lite småsprickor och skavanker ä charmigt. det finns ju bra tejp!!!

usch snart är den förbannade våren här, och då stinker det om båtarna när man går på bryggan.
-vax luktar illa!!!
-nyvaxat luktar värst!!!

[Dehler38]

Gänget från Oxelösund har sin stil.

Visst ligger det en hel del i vad ni säger: det gör inte så mycket om däcket delaminerar, det går att segla ändå. Är det bara småsprickor så kan man nöja sig med lite toppcoat eller färg eller inget alls.

Men om det nu är så att man faktiskt vill vårda sin båt, så kan man bli oroad över mantågsstöttor som pekar åt alla möjliga håll pga att däcket inte är helt. Till slut leder ett fuktskadat sandwichmaterial till vidare skador. Så svårt att laga är det inte heller, att laga kring en stötta där det inte är direkt katastrofalt dåligt (som det kan bli om det får hålla på länge) går att göra på en vårdag för en glad amatör. Är skadan omfattande, så att stora delar av däcket måste skäras bort - mindre kul.

[Anders S]

håller med perra.
dom flesta båtar kommer säkert att bli mycket äldre än ägarna till dom,. så varför inte använda skiten istället så länge man kan och orkar, istället för att förstora upp alla små problem. minsta lilla repa ,spricka eller blåsa i gelcoaten och så känns det som om hela jorden går under, för vissa stackare.

Q har publicerat två bilder. Om man studerar den senare, så kan man kanske hålla med om att det inte är någon ko på isen, medan den första bilden visar något man bör kolla upp. Sedan kan man ju välja åtgärd efter hur man ser på saken - plastbåtar kan vara rätt bussiga genom att man ofta kan vänta ett tag med åtgärder eller enkelt hindra skadan att sprida sig. Men har man sprickor in i sandwichen på däcket är det onödigt att vänta tills det blir värre, för det kan det lätt bli.

Nu vet jag inte hur Q ser på "distribuerad vårrustning", men ett sådant jobb kan ibland göras mycket enklare och bättre till sommaren, när det är torrt och varmt. Från nu och till nästa vinter lär det nog inte bli värre i alla fall. Sedan skall man ha torrt i däcket, annars kan det frysa.

[Mr Q]

Tack för alla goda råd. Jag kan nästan garantera att jag inte kommer göra något åt däckssprickorna i vår. Jag lägger dem dock till min 65 punktslista att åtgärda, där jag nu faktiskt passerat punkt 40.

Idag köpte jag dessutom rundade stämjärn i olika storlekar till att börja hacka upp gelcoaten runt sprickorna på ankarboxluckan.

Jag är också av åsikten att inte allt behöver vara perfekt, men jag vill heller inte ha det skadligt dåligt som t.ex. vattenfyllda skruvhål, eller läckande propelleraxelrör mm.

Kul med gamla båtar? NÄE inte mycket! Fast det blir ganska bra till slut om man kämpar på litet. Och jag har ju förhoppningsvis några år på mig. I år blev det ett nytt storsegel, till nästa år kanske en ny rullfock, vem vet?

[matsa]

gallra bort 55 av dom 65 punkterna på listan och spara bara dom 10 viktigaste.
sen gör du 5 av dom bara, så hinner du segla åxå.

om du fixar dom 5 viktigaste sakerna som du INTE kan göra i sjön, innan du lägger i båten. sen varje gång du inte åker ut på sjön ,utan bara bryggseglar, så får du som "straff" göra en av punkterna på 65-punktslistan.

[Mr Q]

Hm, litet skillnad i personlighet där kanske. Jag tänkte nog försöka mig på att knäcka 55 av 65 innan sjösättning snarare än 10.

Givetvis är de prioriterade, så att de viktigaste blir utförda innan sjösättning.

[Anders S]

om du fixar dom 5 viktigaste sakerna som du INTE kan göra i sjön, innan du lägger i båten. sen varje gång du inte åker ut på sjön ,utan bara bryggseglar, så får du som "straff" göra en av punkterna på 65-punktslistan.

Ungefär sådär tänker jag också: En hel del saker som man bör göra men som inte är akuta kan man mycket väl göra i vattnet. Det är ett trevligt och konstruktivt sätt att tillbringa litet "kvalitetstid" i båten, även om man inte sticker ut för att segla.

Sedan gäller det att prioritera. Prio ett för mig är att hindra att båten skadas ytterligare pga något som är trasigt, sådant måste alltid fixas. Sedan kommer funktion, sedan till sist rena utseendefrågor. I det sista räcker "hel och ren" långt, tycker jag.

I Q:s sakfråga hade jag nog åtminstone lossat mantågsfoten och förvissat mig mig om Perras trofasta försäkran om att sprickorna bara ligger ytligt. Hur man sedan agerar får ju bestämmas hur det verkligen ligger till. Helt klart är att det är mycket tänkbart att åtminstone bulthålet kan vara otätt, och att täta ett sådant går fort och lätt.

[Mr Q]

I Q:s sakfråga hade jag nog åtminstone lossat mantågsfoten och förvissat mig mig om Perras trofasta försäkran om att sprickorna bara ligger ytligt. Hur man sedan agerar får ju bestämmas hur det verkligen ligger till. Helt klart är att det är mycket tänkbart att åtminstone bulthålet kan vara otätt, och att täta ett sådant går fort och lätt.

Inget är lätt på en båt. Även det minsta projekt kräver rigorös planering och ihopsamlande av ett helt gross med verktyg, samt gott om tid och en hel dos tålamod. Några rediga svordomar i bakfickan är aldrig fel heller.

Vad gäller mantågsstöttorna måste ju inredningen rivas, vilket iofs inte är något jättebekymmer.... så länge det går rimligt lätt att skruva tillbaks allt där det satt!

Efter att ha dragit både solpanelkabel, instrumentkabel genom innertak och väggar, samt monterat ny TV kan jag intyga att det är ett helsikes jobb, dock så går det. Och när allt är förseglat och klart och grejorna är undanstädade känns det ju faktiskt litet bra.

Bara 2 månader kvar, sen ligger den där och guppar igen!