Att segla maxi 77 i hög sjö. Vilka båtar är mer sjövärdig?

[M.A.C.]

Seglen är ju som sagts klart viktigt att dom är någorlunda ok.
Man får oftast segla lite lägre och twista ur topparna något, storvagnen något i lä för att slippa rodertryck osv. Hålla farten är viktigt.
Men en annan väldigt viktig sak är viktfördelningen.
Stuva allt så långt akterut det går. Ingenting förom masten.
Då går förskeppet lättare i vågorna och häcken kommer med lugnt och fint.

Jag håller inte riktigt med om att man skall stuva allt i aktern på en Maxi 77, eller någon annan båt heller. Den båten är väldigt känslig för vikt i aktern och blir baktung och trög om man lägger en massa saker i stuvfacken bak. I princip skall man försöka ha alla tunga saker i mitten av båten så långt ned som möjligt, dvs alla saker skall vara stuvade så nära kölen som möjligt. Har man mycket vikt i ändskeppen bidrar det till att båten börjar svänga kraftigare och följer inte med lika fint i vågorna. Tänk lite som att du t.ex. lastar bagageluckan i bilen full med sand, så kommer bilen att uppföra sig snällt så länge du kör rakt fram, men kommer du in i en snäv kurva blir bilen väldigt överstyrd pga all vikt som rör sig lång utanför rotationscentrum.

Nu är ju båten byggd som den är med sina fina stuvfack längst bak, men saker man kan fundera över är om man kan placera vattentank, bränsletank, öl och extra ankare så att inte all vikt hamnar längst bak i båten. Behöver man flytta vikten längre bak när man seglar i hård undanvind är det isåfall bättre att besättningen flyttar sig bakåt.

För övrigt tycker jag att Maxi 77 är en utmärkt vind i hårt väder och vågor. Den slår lite hårt i förskeppet, men det gör också moderna breda konstruktioner. Med bra segel och byte till ett mindre försegel när det blåser hårt är det en riktigt rolig båt att segla, den bär också spinnakern en bra bit över 10 m/s och då är det inte så många båtar som hänger med!

Kanske lite slarvigt skrivet men jag menar att allt förom masten ska vara akterom masten inne i båten, särskilt i krabb sjö. Alla båtar bär betydligt bättre i aktern och ska ju klara en hel besättning i sittbrunnen. Man behöver ju inte lägga allt ute i stuvarna, det går ju inte såklart. Båtar rör sig mest i fören och är betydligt lugnare i aktern. Fören måste vara lätt. Det var bara det jag vill poängtera.

[Kjelle]

Som redan skrivits - med ökande vind så ska seglen planas ut. Sätt an akterstag och Cunnningham. Se till att storseglet kan planas ut när det revas.

En båt med fylligt förskepp som Maxi 77 är krabb sjö ingen höjdare (har seglat Vigg med liknande egenskaper). Båten accelerera genom några vågor för att sedan falla ner i nästa vågdal och stoppa upp. När båten ändrar fart vrider sig den skenbara vinden och det är svårt att få seglen att dra ordentligt. Bäst är att falla av lite grand så att man slipper "stoppen" och kan hålla fart hela tiden. Man släpper lite på skoten så får man också större dragande kraft. I en så lättstyrd båt som en Maxi kan även arbeta med rodret och följa den skenbara vinden särskilt i vindbyar. När byn kommer vrider sig den skenbara vinden akterut och man kan hålla upp lite så att seglen fortsätter att dra och krängningen minskar. Samtidigt "tuggar" man höjd.

Det som man då bör känna till är att ett segel kan få ett mer eller mindre brett "spår", och att ett plant segel (seglet är inte plant, men har en grund korda, dvs liten böj) kommer att ställa krav på rätt anfallsvinkel. En litet djupare korda ger större tålighet mot detta problem, och förklarar rätt bra varför man brukar säga "att man behöver buk för segla i sjögång". Ett bra segel håller den form man ställt in, och om det inte är bra (stumt) får man såklart göra vad man kan för att dra fram den buk som annars hamnar för långt bak. Den profilen är inte allas gynnsam. Men här har ju mycket hänt med åren och har man ett nytt segel i bra duk är det något helt annat än ett äldre, litet töjbart dacronsegel.

Men det som TS berättar är fullt förståeligt. En bred och lätt båt (det får vi nog påstå att Maxi77 är) kommer ju att följa vågens lutning i första hand, eftersom den är initialt formstyv. Sedan, då den lutar 30-45 grader börjar kölen och gravitationen jobba mot vindtryck och det tillfälligt lutande underlaget. Den här vind/vågriktningen (direkt från sidan) är alla segelbåtars "sämsta vinkel" och där de rör sig som mest. Det finns sällan anledning att vara orolig på riktigt (men blåser det 20 m/s och sjön är kort och brant kan det hända grejor) men det är sunt och som det skall vara att sjömansinstinkterna säger till att så här skall man helst inte segla. Känns det inte bra är det inte bra, kan man säga.

Att segla en formstyv båt som Maxi 77 eller Vigg med krängningar över 30 grader verkar överdrivet. Köl och roder lyfts och tappar greppet. Då är det dags att reva. Genom att falla av några grader, släppa lite på skotet så erhålls mer drivande kraft i förhållande till den krängande. Seglet blir mindre känsligt för variationer i vindens infallsvinkel och man behåller drivkraft och fart. Vidare minskar benägenheten köra "nosen i sjön" och få stopp i krabb sjö. Om man kommer ut i längre sjö flyter båten, som AS säger, plant på vattnet (+krängning) och gången blir lugnare. Vikt och den del i besättningen som kan bör vara nära båtens centrum. Där är rörelserna är lugnast och minst tröttande. Om de vill sitta på sargen i lovart så är det en fördel naturligtvis.

[Anders S]

Som redan skrivits - med ökande vind så ska seglen planas ut. Sätt an akterstag och Cunnningham. Se till att storseglet kan planas ut när det revas.

En båt med fylligt förskepp som Maxi 77 är krabb sjö ingen höjdare (har seglat Vigg med liknande egenskaper). Båten accelerera genom några vågor för att sedan falla ner i nästa vågdal och stoppa upp. När båten ändrar fart vrider sig den skenbara vinden och det är svårt att få seglen att dra ordentligt. Bäst är att falla av lite grand så att man slipper "stoppen" och kan hålla fart hela tiden. Man släpper lite på skoten så får man också större dragande kraft. I en så lättstyrd båt som en Maxi kan även arbeta med rodret och följa den skenbara vinden särskilt i vindbyar. När byn kommer vrider sig den skenbara vinden akterut och man kan hålla upp lite så att seglen fortsätter att dra och krängningen minskar. Samtidigt "tuggar" man höjd.

Det som man då bör känna till är att ett segel kan få ett mer eller mindre brett "spår", och att ett plant segel (seglet är inte plant, men har en grund korda, dvs liten böj) kommer att ställa krav på rätt anfallsvinkel. En litet djupare korda ger större tålighet mot detta problem, och förklarar rätt bra varför man brukar säga "att man behöver buk för segla i sjögång". Ett bra segel håller den form man ställt in, och om det inte är bra (stumt) får man såklart göra vad man kan för att dra fram den buk som annars hamnar för långt bak. Den profilen är inte allas gynnsam. Men här har ju mycket hänt med åren och har man ett nytt segel i bra duk är det något helt annat än ett äldre, litet töjbart dacronsegel.

Men det som TS berättar är fullt förståeligt. En bred och lätt båt (det får vi nog påstå att Maxi77 är) kommer ju att följa vågens lutning i första hand, eftersom den är initialt formstyv. Sedan, då den lutar 30-45 grader börjar kölen och gravitationen jobba mot vindtryck och det tillfälligt lutande underlaget. Den här vind/vågriktningen (direkt från sidan) är alla segelbåtars "sämsta vinkel" och där de rör sig som mest. Det finns sällan anledning att vara orolig på riktigt (men blåser det 20 m/s och sjön är kort och brant kan det hända grejor) men det är sunt och som det skall vara att sjömansinstinkterna säger till att så här skall man helst inte segla. Känns det inte bra är det inte bra, kan man säga.

Att segla en formstyv båt som Maxi 77 eller Vigg med krängningar över 30 grader verkar överdrivet. Köl och roder lyfts och tappar greppet. Då är det dags att reva. Genom att falla av några grader, släppa lite på skotet så erhålls mer drivande kraft i förhållande till den krängande. Seglet blir mindre känsligt för variationer i vindens infallsvinkel och man behåller drivkraft och fart. Vidare minskar benägenheten köra "nosen i sjön" och få stopp i krabb sjö. Om man kommer ut i längre sjö flyter båten, som AS säger, plant på vattnet (+krängning) och gången blir lugnare. Vikt och den del i besättningen som kan bör vara nära båtens centrum. Där är rörelserna är lugnast och minst tröttande. Om de vill sitta på sargen i lovart så är det en fördel naturligtvis.

Såklart skall man aldrig segla en Maxi77 i 30 graders krängning, men problemet är att formstyva båtar "följer med" vågen, och vid sidvind (sidsjö, noga räknat) lutar ju havet just där båten befinner sig rätt ordentligt, litet beroende på var vågen befinner sig relativt båten. På vågens framsida lutar båten som mest, därför att den ÄR formstyv. Är vågorna mycket små eller mycket stora blir det inte lika accentuerat, men vid uppgrundnngar och toppig, "kort" sjö kan man känna av detta ordentligt. Om mycket stora vågor bryter skall man definitivt inte ligga bredsides mot brottet - där kan alla båtar välta. Överkurs för de som seglar i sommarväder, viktigt i storm på havet.

Men vill man ha en förklaring till att en Maxi77 känns som den skall välta, så hittar man det i att vågen ger en (skenbar) extra krängning i vindtryckets riktning. Båten är fortfarande stabil och kommer inte att välta, men det kan kännas så ett litet ögonblick. Så är vågen förbi och båten känns genast superstabil (den får nu hjälp av nästa våg, och så händer det igen, och igen, och igen. Varje gång man kommer upp på vågtoppen lutar det extra, därför att vågen i sig lutar. Vi accepterar förmodligen detta lättare som en stampning i länsled än som en rullning i sidled, men principen är helt densamma.

[Raulkorv]

Hej på er. Tack för alla bra svar. Vi seglade än mer förra sommaren om än i lugnare sjö. Vi har kommit fram till att är onödigt att kryssa i sån hög sjö, då det ger obehagskänslor flera dagar efteråt. Vi ska också köpa någon form av livlinor att fästa fast oss i så vi inte trillar ur..

Vi bytte även bort vår fina maxi och köpte en Lady Helmsman istället. Mycket fin båt och det blir trevligt att segla till sommaren :-) Denna båt har ett mer v-format skrov åtminstone, hon går kanske med mer tyngd. Det ska bli spännande att uppleva skillnaden :)

[Vegabjorn]

finns många bra å billiga 30 fotare som klarar mycket vind å vågor
Ballad, ÅH30, Möre30, Nardus92, Scampi, Comfort30, mm dom har rejält V-stuk i fören ( spetsiga )
bytte själv från vega till ÅH30 och blev förundrad över hur bra hon tar sjön ( inget stamp )

ooops sent inlägg

[Raulkorv]

Det ska bli spännande att prova segla med ladyn i sommar. Jag återkopplar här om skillnaden (om jag kommer ihåg) =)