Lämplig lina att dra gummibåt med?

[LasseT]

Hej,

Har efter en hel del påtryckningar från barnen har vi skaffat gummibåt. Vad för typ av lina ska man använda för att dra den? Antar att det är bäst med en som flyter så den inte kommer in i propeller. Räcker det det med brottgräns på 650 kg? Typ 8mm bogserlina för optimistjollar, hittar ingen grövre/starkare. Eller ska man ta en lina med dyneema kärna, 8mm med brottgräns på 3900 kg?

/Lars

[Anders S]

Hej,

Har efter en hel del påtryckningar från barnen har vi skaffat gummibåt. Vad för typ av lina ska man använda för att dra den? Antar att det är bäst med en som flyter så den inte kommer in i propeller. Räcker det det med brottgräns på 650 kg? Typ 8mm bogserlina för optimistjollar, hittar ingen grövre/starkare. Eller ska man ta en lina med dyneema kärna, 8mm med brottgräns på 3900 kg?

/Lars

Flytlina! FLYTLINA! F-L-Y-T-L-I-N-A !! Det bör räcka alldeles utmärkt med en 8 mm/650 kg. Du vill inte tappa jollen i onödan, men du vill heller inte slita loss dragöglorna och 650 kg är tillräckligt för detta. Ett tips är att ha en dragstropp i dingen, som du fäster i akterspegeln (om där finns ögon att fästa i). Denna drar du sedan genom dragöglorna på sidan och genom öglan i fören och så fäster du bogserlinan i dragstroppen, inte i dragöglan direkt. Du vill också ha en lång lina, så du hittar "bästa läget" när Contrasten går som bäst, att korta linan till hamnläge är en enkel grej.

Den dag din draglina smäller av, därför att dingen skurit ner, vält och kommit på tvären eller blir påseglad av någon som inte fattar att dingen som jagar den stora båten hör ihop med båten de precis duckar för, så är det ju bättre om linan brister än att dragöglorna lossnar...

[LasseT]

Tackar Anders S!

Då får vi öva på att bogsera o lägga till med gummibåt nu. Testkörde med sonen i hemmahamnen o han var mycket nöjd. Men andra dagen vi testade gick motorn dåligt, letar lite på forumet o ser om andra haft liknande problem annars kommer det i egen tråd.

/Lars T

[Guitar Nilsson]

Bästa dragläget är väl alltid så nära aktern det går? Att lägga den en bit bak i utförsbacke största häckvågen brukar knepigt nog ge sämre fart. Låter teoretiskt fel, men jag har testat detta så ini he med min båt när jag gått för motor.

Det finns hydrodynamiska orunbbliga lagar som gör att om en långsam motorbåt som går i 5 knop blir upphunnen av en som gör 5,4 knop, så kan den snabbare båten komma förbi, men lägger den långsamma båten på rätt häckvåg kan den höja sin egn fart o haka på den snabbare. Det märkliga är att den snabbare båt tappar lite fart när den "bogserar" den långsammare, trots att de inte är hopkopplade med en lina. Låter ju väldigt konstigt kanske, men samtidigt inte konstigt alls eftersom energin som åstadkommer den långsammare båtens fartökning inte kan komma från ingenstans. Energin knycks från den snabbare båtens motor.

[Lasse L]

Instämmer med Ovanstående.
Hämtade hem, förra helgen, min "fiskebåt" Smögen 45a, bogserade den >30 Nm, förtöjd ½ m bakom båten, ingen fartminskning på samma varvtal som vid "tomme" körningen upp.

[T]

Bästa dragläget är väl alltid så nära aktern det går? Att lägga den en bit bak i utförsbacke största häckvågen brukar knepigt nog ge sämre fart. Låter teoretiskt fel, men jag har testat detta så ini he med min båt när jag gått för motor.

Det finns hydrodynamiska orunbbliga lagar som gör att om en långsam motorbåt som går i 5 knop blir upphunnen av en som gör 5,4 knop, så kan den snabbare båten komma förbi, men lägger den långsamma båten på rätt häckvåg kan den höja sin egn fart o haka på den snabbare. Det märkliga är att den snabbare båt tappar lite fart när den "bogserar" den långsammare, trots att de inte är hopkopplade med en lina. Låter ju väldigt konstigt kanske, men samtidigt inte konstigt alls eftersom energin som åstadkommer den långsammare båtens fartökning inte kan komma från ingenstans. Energin knycks från den snabbare båtens motor.

Intressant... du får gärna förklara mer... för en som inte begriper...


/T

[Fredrik]

Instämmer med Ovanstående.
Hämtade hem, förra helgen, min "fiskebåt" Smögen 45a, bogserade den >30 Nm, förtöjd ½ m bakom båten, ingen fartminskning på samma varvtal som vid "tomme" körningen upp

Men kan det vara så att det krävdes större gaspådrag för att nå samma varvtal?

[Lasse L]

Instämmer med Ovanstående.
Hämtade hem, förra helgen, min "fiskebåt" Smögen 45a, bogserade den >30 Nm, förtöjd ½ m bakom båten, ingen fartminskning på samma varvtal som vid "tomme" körningen upp

Men kan det vara så att det krävdes större gaspådrag för att nå samma varvtal?

Ja, men inte i mitt fall.

[Anders S]

Instämmer med Ovanstående.
Hämtade hem, förra helgen, min "fiskebåt" Smögen 45a, bogserade den >30 Nm, förtöjd ½ m bakom båten, ingen fartminskning på samma varvtal som vid "tomme" körningen upp

Men kan det vara så att det krävdes större gaspådrag för att nå samma varvtal?

Lurigt. En diesel har ett varvtalsreglage, inte ett gasreglage. Sådan är den lilla dieselns konstruktion, via regulatorn som ger precis lagom diesel för att hålla det varvtal som reglaget ställts på. Skulle man hänga på ett litet extra motstånd i form av en dinge strävar motorn efter att hålla inställt varvtal. Det enda som i detta fall skulle påverka farten är att propellern får en liten obetydligt större slip (den slirar alltid i vattnet, mer eller mindre). Om det blir mätbart med en större bogserbåt och eliten dinge på släp är inte säkert.

Givetvis bromsar alltid en dinge, men om den bromsar mer eller mindre beroende på läge får man experimentera fram. En dinge som släpas helt nära moderskeppet kan ju lyftas ur vattnet till en del, kanske glider den på en gynnsam del av skrovet och är så lätt att den planar på en liten del av botten - då hittar vi mindre motstånd pga mindre våt yta, direkt. I låga (relativt motorgång) hastigheter blir friktionen en avsevärd broms på en gummibåt, i höga hastigheter blir vågmotståndet märkbart (då kan t ex en Smögen 45 bli seg som attan om den släpas i sin fulla längd, medan den troligen kan surfa rätt fritt på den platta delen av aktern om den får hänga tätt. En hårt pumpad, V-skrovad gummibåt kan gå elegant för motor, men ligga på nosen och skära av och an om den får "löpa fritt").

Var man då hittar "minst motstånd" får man mäta fram, men en sak är helt säker, vågor som redan bildats påverkar inte. hur mycket de än deformeras. (Hur skulle det se ut, skulle båten minska i hastighet då svallvågen når land och all dess energi äts upp av friktionen mot botten?) En dynamometer i bogserlinan berättar allt man vill veta. Däremot kan man tänka sig att samverkande vågsystem kan påverka när två båtar befinner sig mycket nära varann (inom räckhåll för varandras vågor) typ "tät segling".

[T]

...
Lurigt. En diesel har ett varvtalsreglage, inte ett gasreglage. Sådan är den lilla dieselns konstruktion, via regulatorn som ger precis lagom diesel för att hålla det varvtal som reglaget ställts på. Skulle man hänga på ett litet extra motstånd i form av en dinge strävar motorn efter att hålla inställt varvtal. Det enda som i detta fall skulle påverka farten är att propellern får en liten obetydligt större slip (den slirar alltid i vattnet, mer eller mindre). Om det blir mätbart med en större bogserbåt och eliten dinge på släp är inte säkert.

Givetvis bromsar alltid en dinge, men om den bromsar mer eller mindre beroende på läge får man experimentera fram. En dinge som släpas helt nära moderskeppet kan ju lyftas ur vattnet till en del, kanske glider den på en gynnsam del av skrovet och är så lätt att den planar på en liten del av botten - då hittar vi mindre motstånd pga mindre våt yta, direkt. I låga (relativt motorgång) hastigheter blir friktionen en avsevärd broms på en gummibåt, i höga hastigheter blir vågmotståndet märkbart (då kan t ex en Smögen 45 bli seg som attan om den släpas i sin fulla längd, medan den troligen kan surfa rätt fritt på den platta delen av aktern om den får hänga tätt. En hårt pumpad, V-skrovad gummibåt kan gå elegant för motor, men ligga på nosen och skära av och an om den får "löpa fritt").

Var man då hittar "minst motstånd" får man mäta fram, men en sak är helt säker, vågor som redan bildats påverkar inte. hur mycket de än deformeras. (Hur skulle det se ut, skulle båten minska i hastighet då svallvågen når land och all dess energi äts upp av friktionen mot botten?) En dynamometer i bogserlinan berättar allt man vill veta. Däremot kan man tänka sig att samverkande vågsystem kan påverka när två båtar befinner sig mycket nära varann (inom räckhåll för varandras vågor) typ "tät segling".

Helt säkert, bara man själv är tillräckligt nära land så...


/T

[Anders S]

Helt säkert, bara man själv är tillräckligt nära land så...


/T

Nu skall vi inte förväxla kanaleffekter med magiska sammankopplingar av båtar som rider på varandras svallvågor. När land (=botten eller en kanalbank) påverkar gör den det därför att vattenflödena påverkas av bristen på vatten (eller i en del fall) därför att vattnet inte har någonstans att ta vägen.

[Lasse L]

Ja lade ekan så nära att den behövde både styr o babordsdrag för att inte skära ut.
Ibland kom den ifatt, men en fender fick ta upp "knuffen".
Dragkraften i linorna var nästintill försumbar.
Lägger man den rätt på vågen så är bromsningen försummbar.

När jag var ung och grön gick jag upp och lade mej på häckvågen efter danmarksfärjorna och surfade med i betydligt högre fart än min bogserbåt kunde komma upp i.
Jag fick mycket ovett av befälet då de tyckte att <10 m var att ligga för nära.
Men undan gick det.

http://lasselundell.se/lyckeby.html

[T]

Helt säkert, bara man själv är tillräckligt nära land så...


/T

Nu skall vi inte förväxla kanaleffekter med magiska sammankopplingar av båtar som rider på varandras svallvågor. När land (=botten eller en kanalbank) påverkar gör den det därför att vattenflödena påverkas av bristen på vatten (eller i en del fall) därför att vattnet inte har någonstans att ta vägen.

Nu var det inga såna effekter jag tänkte på, utan mer allmänt att det nära land kan gå långsammare, eventuellt så helt still. Dvs man är för nära land.


/T

[Anders S]

Helt säkert, bara man själv är tillräckligt nära land så...


/T

Nu skall vi inte förväxla kanaleffekter med magiska sammankopplingar av båtar som rider på varandras svallvågor. När land (=botten eller en kanalbank) påverkar gör den det därför att vattenflödena påverkas av bristen på vatten (eller i en del fall) därför att vattnet inte har någonstans att ta vägen.

Nu var det inga såna effekter jag tänkte på, utan mer allmänt att det nära land kan gå långsammare, eventuellt så helt still. Dvs man är för nära land.


/T

Jahaja, det har jag helt förträngt. Minns inte riktigt då det hände sensat. Man glömmer så lätt (och gärna). Den magiska gränsen för detta verkar i alla fall samfalla väl med den egna båtens djupgående.

Men det finns botten och bankeffekter som man måste ta hänsyn till med stora båtar och trånga kanaler. Dels bildas en svallvåg på djupet också, dels uppstår venturieffekter mellan skrov och botten/kanalbank och skall man hitta en förklaring till varför båtar påverkar varann så är det här de finns (venturieffekter kan uppstå mellan båtar som går nära varann).

Men att en svallvåg som lämnat båten skall bromsa båten den lämnat är inte så gångbart. Däremot kan allt som hindrar att vågen kan bildas fritt vara bromsande.

Så alla kan ha rätt här.