Vattenburen värme
Vattenburen värme
Har lite tid mellan fernissningen och håller på med det läckande värmesystemet.
Hur högt över radiatorerna ska expansionskärlet sitta. Den gamla installationen hade kopplat två anslutningar till exp.kärlet. Både frammatning och retur var anslutna till exp.kärlet, fattar inte varför, behövs det verkligen? Så gjorde inte jag i förra båten och det funkade. Har det någon betydelse var i systemet exp.kärlet sitter.
Hur högt över radiatorerna ska expansionskärlet sitta. Den gamla installationen hade kopplat två anslutningar till exp.kärlet. Både frammatning och retur var anslutna till exp.kärlet, fattar inte varför, behövs det verkligen? Så gjorde inte jag i förra båten och det funkade. Har det någon betydelse var i systemet exp.kärlet sitter.
Re: Vattenburen värme
I min installation är slangen till expansionskärlet ansluten via en T-koppling på frammatningen, direkt efter kaminen. Själva kärlet sitter cirka en meter över radiatorernas nivå. Detta har fungerat bra, jag tror inte höjden är superkritisk.
Ett tips: På slingans lägsta punkt, ungefär mitt på, sitter ytterligare en T-koppling, med avstängningskran och slangnippel. Bra att kunna fylla systemet "underifrån".
Ett tips: På slingans lägsta punkt, ungefär mitt på, sitter ytterligare en T-koppling, med avstängningskran och slangnippel. Bra att kunna fylla systemet "underifrån".
Re: Vattenburen värme
Jag hade också läckande vattenburen värme. Jag lossade alla slanganslutningar och övergick till klämmor som fjädrar, typ dessa:
https://www.esska.se/shop/NORMACLAMP(r) ... -9zzzzzzzz
Dessutom smetade jag på Biltemas VVS-tätning. Det blev omedelbart tätt på alla de c:a 35 slanganslutningarna och skarvstyckena.
Vad gäller expansionskärlet så sätt det med en Y-koppling som sitter någon dm över själva värmarens utlopp och sen expansionskärlet så högt det finns plats för, typ minst en halvmeter över.
Eftersom det är svårt att få ur all luft ur systemet och det funkar bara bra om den är borta, så satte jag in en extra och kraftig cirkulationspump som jag körde några minuter emellanåt för att säkerställa att inga luftfickor fanns.
https://www.esska.se/shop/NORMACLAMP(r) ... -9zzzzzzzz
Dessutom smetade jag på Biltemas VVS-tätning. Det blev omedelbart tätt på alla de c:a 35 slanganslutningarna och skarvstyckena.
Vad gäller expansionskärlet så sätt det med en Y-koppling som sitter någon dm över själva värmarens utlopp och sen expansionskärlet så högt det finns plats för, typ minst en halvmeter över.
Eftersom det är svårt att få ur all luft ur systemet och det funkar bara bra om den är borta, så satte jag in en extra och kraftig cirkulationspump som jag körde några minuter emellanåt för att säkerställa att inga luftfickor fanns.
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it. "
Re: Vattenburen värme
Moby Dick
Jag har en Reflex, minsta modellen. Exp.kärlet är ca en halvmeter över pannan och har tre anslutningar. Från pannans övre utgång går en slang till exp.kärlet och två anslutningar går ut från exp. ut till varsin slinga. En framåt, en bakåt som går ihop med ett T-stycke och tillbaka till pannans undre ingång. På våren lossar jag alla tre, tar en vattenslang från klubbens vattenpost, ansluter en slang till de andra två som får gå ner i kölsvinet.
Släpper på vatten och låter spola igenom systemet fem minuter. Länsa ur kölen. På hösten öppnar jag den nedre anslutningen och dränerar systemet.
Har fungerat i fyrtio år utan att öppna luftskruvar eller kokning.
Jag har en Reflex, minsta modellen. Exp.kärlet är ca en halvmeter över pannan och har tre anslutningar. Från pannans övre utgång går en slang till exp.kärlet och två anslutningar går ut från exp. ut till varsin slinga. En framåt, en bakåt som går ihop med ett T-stycke och tillbaka till pannans undre ingång. På våren lossar jag alla tre, tar en vattenslang från klubbens vattenpost, ansluter en slang till de andra två som får gå ner i kölsvinet.
Släpper på vatten och låter spola igenom systemet fem minuter. Länsa ur kölen. På hösten öppnar jag den nedre anslutningen och dränerar systemet.
Har fungerat i fyrtio år utan att öppna luftskruvar eller kokning.
Re: Vattenburen värme
Varför dränerar du? Har du inte glykol i systemet?
Re: Vattenburen värme
Moby Dick
Första gången jag använde anläggningen efter installation fyllde jag på med glykolblandning utan att använda något tryck.
Svårt att då få ut luften ur systemet. Det kokade hela tiden. Ett ständigt öppnande av luftskruvar runt i båten.
Hela båten försvann i glykolånga och glykol i alla stuvfack. Det gör jag aldrig om igen. Jag tar dessutom hem
kaminen över vintern och gör rent brännarkoppen och kollar om den korroderat. Bytte brännarkopp efter trettio år.
Första gången jag använde anläggningen efter installation fyllde jag på med glykolblandning utan att använda något tryck.
Svårt att då få ut luften ur systemet. Det kokade hela tiden. Ett ständigt öppnande av luftskruvar runt i båten.
Hela båten försvann i glykolånga och glykol i alla stuvfack. Det gör jag aldrig om igen. Jag tar dessutom hem
kaminen över vintern och gör rent brännarkoppen och kollar om den korroderat. Bytte brännarkopp efter trettio år.
Re: Vattenburen värme
Det finns förstås ingen orsak att ändra en rutin som fungerat tillfredsställande i 40 år...
Men jag blir lite nyfiken.
Har själv Glembrings minsta kamin, som väl motsvarar Refleks minsta.
Glykolblandat vatten i systemet, dock bara en slinga, med fem radiatorer. Tre eller fyra luftningsventiler. Jag byter vatten med fräsch glykol kanske vart femte år. Har inte upplevt att det är särskilt komplicerat eller att vätskan kokar eller läcker ut. Kan det vara så att ditt system bygger på självcirkulation?
Men jag blir lite nyfiken.
Har själv Glembrings minsta kamin, som väl motsvarar Refleks minsta.
Glykolblandat vatten i systemet, dock bara en slinga, med fem radiatorer. Tre eller fyra luftningsventiler. Jag byter vatten med fräsch glykol kanske vart femte år. Har inte upplevt att det är särskilt komplicerat eller att vätskan kokar eller läcker ut. Kan det vara så att ditt system bygger på självcirkulation?
Re: Vattenburen värme
Moby Dick
Mitt exp. kärl är en rostfri burk med nivårör och inbyggd cirk.pump. Den köpte jag tillsammans med värmaren.
När jag fyllde första gången fyllde jag på från exp kärlet och körde pumpen. Svårt då att driva ut luften.
Är det luft kvar går vattnet inte runt, då börjar den koka. Jag har sju element av olika storlek.
Bättre att göra som du, fylla på nedifrån. Jag vill inte ha glykol, förr eller senare läcker det och då får man glykol
bland kläder och proviant. Jag skall ändå inte använda den på vintern.
Mitt exp. kärl är en rostfri burk med nivårör och inbyggd cirk.pump. Den köpte jag tillsammans med värmaren.
När jag fyllde första gången fyllde jag på från exp kärlet och körde pumpen. Svårt då att driva ut luften.
Är det luft kvar går vattnet inte runt, då börjar den koka. Jag har sju element av olika storlek.
Bättre att göra som du, fylla på nedifrån. Jag vill inte ha glykol, förr eller senare läcker det och då får man glykol
bland kläder och proviant. Jag skall ändå inte använda den på vintern.
Re: Vattenburen värme
Flera saker på en gång här:Moby Dick skrev: ↑tis 23 feb 2021, 21:50Moby Dick
Första gången jag använde anläggningen efter installation fyllde jag på med glykolblandning utan att använda något tryck.
Svårt att då få ut luften ur systemet. Det kokade hela tiden. Ett ständigt öppnande av luftskruvar runt i båten.
Hela båten försvann i glykolånga och glykol i alla stuvfack. Det gör jag aldrig om igen. Jag tar dessutom hem
kaminen över vintern och gör rent brännarkoppen och kollar om den korroderat. Bytte brännarkopp efter trettio år.
Till att börja med, glykol främjar inte kokning, snarare tvärtom - glykolen höjer kokpunkten (litet grann). Däremot "väter" glykolen vattnet (genom att sänka ytspänningen och genom det vätmedel som finns med) vilket är "bra" ur många synvinklar, i ett alldeles tätt system, mindre bra om det finns en liten läcka. Seawolf löste detta på ett rimligt sätt - fordonsindustrin använder genomgående "automatiska slangklämmor" nu för tiden. De är dock inte rostfria, men de klämmer alltid "lagom". För värmepannan kan de vara utmärkta.
Vattenburna båtvärmesystem är inte annorlunda än vanliga vattensystem, och vad som händer i dem när det finns luft i dem vet ju de flesta. Att fylla systemet från "lägsta punkten" och lufta av/verifiera att det kommer luft, och till sist vatten i högsta punkten är alldeles utmärkt. Att spola runt-runt-runt går också, särskilt om man har tryck från vattenslangen (kolla bara att alla slangar och radiatorer tål vattenverkets ibland rejäla tryck!). Så gör de med golvvärmeslingor, notoriskt svåra att avlufta. Kanske kan man fundera på en "automattisk avluftare" av samma typ som till golvvärme?
Men man får förstås inte glömma att tömma värmesystemet om man kör utan glykol, liksom andra vattensystem ombord. Jag har en vv-beredare med en bula (det gick bra...), en genomströmningsvärmare (salig i åminnelse) som frös sönder och lagades med lindad koppartråd och lödning och ett par (kanske bara två) sönderfrusna, glömda vattenfilter och ett duschmunstycke. Av skadan blir man möjligen vis, men inte rik.
Anders S