hur funkar septitank?

[Besqua]

Jag kommer att följa lagen, fattas bara, och sparar in kostnaden för ventilen, den sista kissen får rum i den rymligare tanken, och en hink ingår i utrustningen.., men visst det gäller att ta itu med det illaluktande plåtschabraket innan nästa säsong..... känner till en bra firma i rostfritt så det ska nog ordna sej.

[Vilse]

Nvåmätare är ett stort plus. Vare det är sticka, flottör eller sensor. Gäster ombord spolar mer och då är det pedagogiskt med mätare och är tanken full så är den.... Det går fort mot slutet.... Kostar visserligen en del men har man bara 65 liter så.....
Har självfall och ventilsystem; 1. Avstängnng direkt efter toa ( normalt alltid stängd) hindrar att innehållet rinner tillbaka.. 2. Direkt toa-sjön 3. Avstängning från tank.
2:an är en "nödkran" då den även tömmer det som finns i slangen från toa till ventiler och vidare till genomföringen. Kan nog bli en liter, så i hamn gäller det att gå i land och hink om man är ute på sjön.

I hemmahamnen fyller jag tanken med färskvatten efter sugtömmning och sugtömmer andra gången. Därefter fyller jag systemet så att inte systemen torkar samman. Sedan kan båten ligga tills nästa tur och då tömmer jag tanken med andra sköljvattnet direkt i sjön. Fick nyligen ta bort tanken pga en dåligt åtdragen avluftning och systemet var faktiskt renare än vad jag vågat hoppats på.

[Mackey]

Vi installerade en mätare för spolvattnet, visar total mänd och aktuell spolning.


Det är pedagogiskt både för oss som äger båten och för gäster att se hur mycket man spolar. Kan säkert vara ett bra komplement även om man har en tankmätate.
På totalmätaren ser man ungefär när det är dags att tömma tanken.
Har funkat utmärkt.

Finns på Conrad för 140:- kr.
http://www.conrad.se/Vattenfl%F6desm%E4 ... &pi=552059

Mackey

[sangris]

Det var ju inte så dum ide....
Är det enkelt att nollställa mätaren vid varje sugtömning så man i klartext ser hur många liter vatten man spolar in i tanken?

[Mackey]

Jepp!

Man kan nollställa båda verken när man vill.
Det verk som visar aktuell spolning nollställer sig själv när teckenfönstret slocknar, så den är nästan alltid nollställd när det är dags för nästa.
Det verk som visar total spolmängd måste man nollställa själv. Den knappen måste hållas intryckt en stund så man nollställer inte totalen av misstag.
Mätaren startar av sig själv när det kommer flöde genom den.
Riktigt bra faktiskt.

Det som krävs är en "kalibrering" så att man ser vilken volym man har på mätaren när tanken är full.

Mackey

[AndersGustafsson]

Perfekt! Sådan måste jag skaffa!

[sangris]

Jag med...!

[Besqua]

Jaha så blev det mer komplicerat, ge mej ett tips, jag kan ersätta septitanken som sitter på sin plats nu med en större skräddarsydd, den sitter högt,under skarndäck.
Nu är det så att det finns ett bra stuvutrymme bredvid toalettutrymmet där en standardtank lätt får plats under vattenlinjen, min fråga, skulle ni föredra den högre placeringen, (jag struntar i högre tyngdpunkt för båten) eller den i nivå med toan?
Tänker fixa så den går att sugtömma, blir det svårare med högre lyfthöjd?

[Anders S]

Jaha så blev det mer komplicerat, ge mej ett tips, jag kan ersätta septitanken som sitter på sin plats nu med en större skräddarsydd, den sitter högt,under skarndäck.
Nu är det så att det finns ett bra stuvutrymme bredvid toalettutrymmet där en standardtank lätt får plats under vattenlinjen, min fråga, skulle ni föredra den högre placeringen, (jag struntar i högre tyngdpunkt för båten) eller den i nivå med toan?
Tänker fixa så den går att sugtömma, blir det svårare med högre lyfthöjd?

Sugtömning bör fungera även med viss lyfthöjd, men frågan är intressant. Jag är inte alldeles säker på att alla som placerar ut toasugar tänker på det här, men vi som bygger om våra toasystem borde ju göra det. Den teoretiska vacuumsugningen har en gräns (beror ytterst på omgivande lufttryck) på ca tio meter. I praktiken innebär det att det är avluftningsslangen som sätter tankens insida i kontakt med luften på utsidan, och det är den tryckskillnaden som arbetar upp vätskan (kan vi ju kalla det) mot undertrycket, vätskor kan ju inte utöva en dragkraft... Det är därför man rekommenderar 19 mm avluftning, annars får man problem med att minska flödet i sugledningen, eller så får man en litet mindre tank till nästa gång därför att den sugs ihop (dvs, lufttrycket på utsidan trycker ihop tanken - den är stark inifrån, men kanske inte utifrån.

Sedan har vi kanske inte ett totalt vacuum att tillgå (troligen inte), det kan finnas förluster i undertrycket eftersom vi har en skarv vid vårt insugshål (det måste vara tätt) och sedan uppstår alla de vanliga friktionsförlusterna (vätskor kan inte utöva en dragkraft, men de kan klibba, tänk "äcklig sirap"...)

Så, vi kan ju räkna med att 5-6 meters lyfthöjd är någon sorts praktisk gräns. Står då sugstationen (som i Lomma) på ca 2.5 meters höjd från vattenytan (på kajen), så har man kanske en lågt placerad tank en meter ytterligare ner - totalt kanske 3-3.5 meter. I ett annat fall kanske vi räknar med att stationen står på en ponton, en meter upp från vattenytan, och tanken har självfall (placerad nätt och jämt över vattenytan), så kanske vi kan räkna med en lyfthöjd på något under en meter.

Det praktiska rådet är hur som helst att placera toatanken högt och med självfall, eftersom man måste kunna tömma tanken om ingen station finns till hands, nöden har som bekant ingen lag. Med stigande tillgång till pumpstationer och litet nya vanor från vår sida kommer "gammaldags tömning" att minska, och då är en mestadels oanvänd och oprövad pumpanordning ett elände som bara väntar på sin chans att ställa till det. Gravitationstömning har fördelen att fungera utan maskineri, möjligen kan det vara ett problem med att ventilen för detta inte motioneras tillräckligt.

Så, rekommendationen blir: Har man idag gravitationstömning, fortsätt med det. Etablera en ny vana: motionera nödtömningsventilen reglbundet, vid varje sugtömning. Då är ju tanken tom.
Har man en djupt liggande tank, som man vill behålla, så kan man fortsätta med det, men då gäller att man motionerar tömningspumpen på motsvarande sätt när tanken är tom.

Jag skulle personligen inte välja en lågt liggande toatank om jag ny- eller ominstallerar.

[Ove T]

Hej
Det finns en fördel med lågt liggande tank, jag har en ganska stor tank 100 liter och jag har även kopplat diskhon till tanken. Inte så att jag alltid måste släppa till tanken en kran under diskhon löser detta. När man en fin dag ligger i naturhamn kan det vara skönt att kunna diska efter middagen utan att det blir ett stort blank område runt båten där båtgrannar badar.
Hälsningar ove

[Anders S]

Hej
Det finns en fördel med lågt liggande tank, jag har en ganska stor tank 100 liter och jag har även kopplat diskhon till tanken. Inte så att jag alltid måste släppa till tanken en kran under diskhon löser detta. När man en fin dag ligger i naturhamn kan det vara skönt att kunna diska efter middagen utan att det blir ett stort blank område runt båten där båtgrannar badar.
Hälsningar ove

Den fördelen kan man få utan att blanda in diskvattnet i toatanken eller ha en lågt placerad svartvattentank (med de potentiella pump- och sugproblem som man då kommer att få): Man kan ha en sk "gråvattentank" för det ändamålet. Den lösningen är troligen att föredra, både för uthålligheten hos svartvattentanken och därför att disk/dusch/tvättvatten normalt kan släppas ut utan problem när man lämnat båtgrannarna med några meter. (Jag håller med om att man kanske inte skall släppa ut diskslasken i nyllet på badande båtgrannar, eller, för den delen dumpa stekflottet mellan båtarna, såklart...).

Men hur doserar du diskmedel för att få ett "stort blankt område"?

[Ove T]

Ja Anders
Jag doserar diskmedel så att flottet går att diska bort och då blir det ett stort blankt område. Jag kanske kommer att få problem med min lågt liggande tank som pumpas ut med en Gusher 10 men jag har haft det så sedan 1989 och hittills inte haft problem, vi spolar också alltid ner toapappret och har tömningen från toppen med rör ner i tanken. Jag tror det kan bli problem med högt liggande tank och dess tömning genom botten om man inte sätter en extra ventil direkt under tanken när toatömningen har kommit igång. Denna tömning kommer då att användas bara i nödfall och då kan där stå en hel meter med "skit" sedan länge i denna slang.
Hälsningar Ove

[Anders S]

Ja Anders
Jag doserar diskmedel så att flottet går att diska bort och då blir det ett stort blankt område. Jag kanske kommer att få problem med min lågt liggande tank som pumpas ut med en Gusher 10 men jag har haft det så sedan 1989 och hittills inte haft problem, vi spolar också alltid ner toapappret och har tömningen från toppen med rör ner i tanken. Jag tror det kan bli problem med högt liggande tank och dess tömning genom botten om man inte sätter en extra ventil direkt under tanken när toatömningen har kommit igång. Denna tömning kommer då att användas bara i nödfall och då kan där stå en hel meter med "skit" sedan länge i denna slang.
Hälsningar Ove

Då var det som jag trodde, det är inte kaffekoppsdisken som det handlade om... Mina erfarenheter är annars att det är "det flottiga" som märks mest. Där är jag dock så ful att jag brukar smussla det över relingen utan att passera diskavloppet.

Jag har som sagt en liten uppsamlingstank för gråvatten (dusch, tvätt och disk, den rymmer väl 7-8 liter och det går väl att klara sig med det en disk eller så.

Nu tror jag att de flesta knappast flyttar sina tankar vid en ombyggnad, och när man installerar ett utsug blir det naturligt att sätta det på utloppet, oavsett om man har en pump eller självfall. Då är det bara en hundring, kanske två, att komplettera med den ventilen, om den inte redan finns. Jag rekommenderar, som du, i alla lägen att man har en kulventil på tanken eller så nära som är praktiskt, sedan ett t-rör till utsuget och därefter en sjövattenventil mot havet. Då har man en reservutgång, och vill man motionera skrovets ventil så gör man det enkelt då tanken är stängd. Det bör man väl göra emellanåt om man vill ha kvar funktionen, annars lär ventilen förbli stängd i åratal. Vänjer man sig sedan (det är oftast bekvämt) att använda tankventilen för att öppna och stänga, så skonar man skrovventilen. När man efterhand tömmer allt mer sällan på det gamla "onda sättet kommer det annars att bli som du varnar för. Jag ha haft min beskärda del av toahaverier, och de lärdomar jag dragit är att man gärna kan ha en ventil mellan toa och tank också.

Angående låg tank, så slipper man också risken att skapa en hävert genom tanken, om den ligger lågt. Den hävert som kan uppstå via toainloppet slipper man inte med någon tank, men risken för en hävert via utloppet finns ju inte alls.

För fullständighetens skull kan man ju lägga till att den som vill vara ordentlig och samla även spillvatten i toatanken givetvis kan använda en pump som trycker upp gråvattnet i en högt placerad tank. Men då får man passa sig för en riktigt läskig hävert, om det vill sig illa.